Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör. Det måste man ta hänsyn till vid tolkning av olika provresultat, konstaterar Eva Knekta. Annars kan det leda till felaktiga slutsatser om exempelvis uppgifternas svårighetsgrad.

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Många lärare i ordinarie klasser jobbar heller inte medvetet med social inkludering, konstaterar Jenny Nilsson Folke.

Kollegial lojalitet kan bidra till att mobbade elever inte får den hjälp de behöver. Det konstaterar Hélène Jenvén som forskat om utsatta elevers situation i en skolklasskontext.

Synen på distanslärandet är föråldrad. Det anser Anders Norberg som i sin forskning visar att distanslärandets roll i utbildningen har mer att göra med tid och processer, och mindre om plats.

Lärares tysta kunskap, yrkesklokhet, är värdefull för både forskning och undervisningspraktik, menar Ruhi Tyson som med sin forskning vill sprida lärares erfarenheter av lyckad undervisning.

Entreprenörskap har blivit ett ideal för fostran, likvärdigt med demokratibegreppet. Att entreprenöriellt lärande har skrivits in i läroplanen ska ses som en anpassning till ett europeiskt utbildningssystem, konstaterar forskaren Håkan Karlsson.

Stressen är påtaglig hos många unga. Dagens betygssystem ger inte utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många, säger Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.