Marie Hållander har forskat om vilka pedagogiska möjligheter det finns av att använda historiska vittnesmål i undervisningen. Hon konstaterar att lärarens syn på världen påverkar vilka vittnesmål som lyfts fram.

Klimatförändringar oroar både finlandssvenska och svenska högstadieelever men få är villiga att förändra sin livsstil. Det här vittnar om att undervisningen i ämnet inte räcker, säger Linda Degerman.

Sexuella kränkningar är den starkaste faktorn bakom depressiva symptom bland tonårsflickor. Det konstaterar Heléne Zetterström Dahlqvist som även har undersökt effekten av Disa-metoden.

Sadaf Salavati har undersökt högstadielärares användning av digital teknik. Resultaten visar att synen på den egna lärarrollen, pedagogik, arbetssätt och världsbild i mångt styr valet av hur digitala resurser används.

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Jan Blomgren har forskat om vad som motiverar elever i skolan. Svaren är entydiga, viktigast av allt är en nära relation till läraren, snabbt återkoppling och hjälp att formulera mål.

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Etik har en framträdande men otydlig och motstridig roll i skolans läroplan. Det anser Viktor Gardelli som forskat om etikundervisningen i skolan

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Montessorilärare som arbetar med pedagogiken som en modell att utgå från har större möjligheter till att utvecklas professionellt jämfört med kollegor som använder montessoripedagogiken som en metod. Det visar Per Gynther i sin avhandling.

Nyliberala reformer för ökad marknadsstyrning fick ett massivt genomslag i svensk skolpolitik under 1990-talet. Det visar Mattias Börjessons analys av skolpolitiska texter.  

Lärarnas personliga syn på klimatförändringar påverkar undervisningen i ämnet. Det konstaterar Mikaela Hermans som forskat om undervisningen om klimatet i den finlandssvenska skolan.