Trots att ungefär lika många tjejer som killar studerar företagsekonomi är det en av de utbildningar som ger störst skillnad i livslön mellan könen. Den stora skillnaden överraskade Eva Lindell som forskat om utbildningen.

Att kunna visa mognad och vuxenansvar, det är grundbulten för att kunna bli lärare. Jens Gardesten har i sin avhandling identifierat nödvändiga förmågor som lärare anses behöva.

Den sociala bakgrunden har stor betydelse för vem som blir gymnasielärare. Det konstaterar Magnus Persson som forskat om vad som sker under gymnasielärarutbildningen.

Bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling leder till att bildlärare själva bekostar kurser. Men få väljer att fördjupa sig i samtidskonst, visar Anna Jonsson Widen.

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Resultatet i internationella kunskapsmätningar som exempelvis Pisa speglar vad som sker i skolan. Det anser både skolchefer, rektorer och lärare. Få pekar på betydelsen av familj, samhälle och kultur, visar Daniel Arnesson.

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Praktiken på gymnasiets lärlingsprogram styrs nästan helt av arbetsplatsen istället för skolans kursplan. "Det brister i samverkan mellan skola och arbetsplatser", säger Per Kristmansson.

Lucian Olteanu har i sin avhandling tagit fram en definition för lärare av begreppet kommunikation i matematikklassrummet. Definitionen kan göra det möjligt att förhålla sig till riktlinjerna i de senaste läroplanerna för matematik.

Marie Hållander har forskat om vilka pedagogiska möjligheter det finns av att använda historiska vittnesmål i undervisningen. Hon konstaterar att lärarens syn på världen påverkar vilka vittnesmål som lyfts fram.

Klimatförändringar oroar både finlandssvenska och svenska högstadieelever men få är villiga att förändra sin livsstil. Det här vittnar om att undervisningen i ämnet inte räcker, säger Linda Degerman.