För att klara det matematiska testet TIMSS krävs kunskaper i såväl vardagsspråk som ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk. Som lärare bör man behärska matematikens ämnesspråk som en del av ämneskunskapen, menar Ida Bergvall.

En-till-en minskar inte digital ojämlikhet. Tvärtom blev ojämlikheten ännu större för deltagarna i Eva Jacquets forskning.

Pernilla Hedström har i sin forskning utvärderat en hälsocoachintervention i en grundskola. Med lekfulla aktiviteter fick hälsocoachen med sig alla elever, även de som normalt inte tycker om ämnet idrott.

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Hanna Sjögren har undersökt hur hållbar utveckling formas genom utbildning. Hon tycker att det irrationella och det existentiella behöver belysas mer i undervisning i hållbar utveckling.

Elever som blivit mobbade och som upplever att de har blivit orättvist behandlade av läraren har svårare att återupprätta en bra relation när mobbningen upphört, visar Karin Hellfeldts forskning.

Susanne Walan har utforskat en undervisningsmodell i NO som utgår från att sätta in ämnet i ett sammanhang som är intressant för eleverna. Lärare som testade metoden tyckte att den fungerade "alldeles lysande".

Språknormen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. Det konstaterar Janne Kontio, som forskat om språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram där undervisningsspråket är engelska.

Birgitta Nordén har forskat om lärande inom miljö och hållbarhet. Resultaten visar att det inte är böcker eller lärare som är källan till kunskap - den bygger eleverna och lärarna tillsammans. 

Ny teknik påverkar inte bara sättet vi lär på, utan även synen på lärande. Lars Norqvist hoppas att hans resultat ska öka lärarnas medvetenhet kring användningen av surfplattor.

Elevernas pendling över flera kommungränser har förändrat skolmarknaden avsevärt. Frågan är om gymnasieskolan ska vara en kommunal angelägenhet. Det menar Sten-Bertil Olsson som granskat marknadsregleringens konsekvenser för gymnasieskolan.

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.