Anna Tidéns studie om bedömning av skolelevers rörelseförmåga visar att utvärdering tar stort utrymme i idrottsundervisningen. Att lära och inspirera elever att utveckla sin rörelseförmåga kommer ofta i andra hand.

För att meningsskapande samtal ska uppstå hos eleverna måste det finnas en koppling mellan den abstrakta kunskapen och elevernas verklighet. - En pedagogisk utmaning, säger Anna-Karin Westman, som forskat i ämnet.

Barn som har svårigheter med matematik brukar anses som en homogen grupp. Men tester visar att dyskalkyli kan bero på flera olika saker. Därför behövs ett individanpassat stöd, konstaterar Kenny Söderlund i sin avhandling.

Nora Choque-Olsson visar i sin studie att social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST har stor positiv effekt på förmågan att agera i sociala situationer.

Skolans specialpedagogiska stöd behöver inriktas mer på att hjälpa eleverna att reflektera över sitt lärande, menar Petri Partanen som har forskat om insatser för barn i behov av stöd.

Servicesystemet för barn med lindrig utvecklingsstörning tycks vara organiserat kring elever i specialklass snarare än enstaka elever i grundskoleklasser. Lena Olssons studie visar på stora skillnader i hur mycket stöd barn i vanlig klass tar del av i jämförelse med barn i särskoleklass.

Att använda engelska på fritiden ger ett mer nyanserat språk. Men elever på engelskspråkiga gymnasium använder inte fler akademiska ord jämfört med elever på svenskspråkiga utbildningar, visar Eva Olsson.

Hur integreras hållbarhetsfrågor i ämnet företagsekonomi på gymnasiet? Pernilla Andersson har identifierat tre kategorier av företagarroller som kommer till uttryck i klassrummet.

Förskolebarns vägar in i skolan varierar stort. Johanna Lundqvist visar att användningen av inkluderande undervisning minskar över tid och att det finns barn som gått fullt inkluderade i förskolan men börjar i en segregerad klass i skolan.

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Den mest effektiva protestaktionen vid hot om skolnedläggning är lobbying. Men metoden utnyttjas främst av resursstarka föräldragrupper, visar Jonas Larsson Taghizadeh i sin avhandling.

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.