Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Marina Lundkvist har forskat om hur demokratiska värden kommer till uttryck i förskolan i Svenskfinland. "Att ta tillvara på barns funderingar kring demokratiska frågor kräver både tid och kunskap hos förskolläraren," säger hon.

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

När elever får möjlighet att interagera med lärare och andra studerande stärks lärprocessen. Det visar Charlotta Hilli i sin forskning om distansundervisning i virtuella miljöer.

Fiffi Bomans avhandling visar tydliga samband mellan elevernas psykiska hälsa och kunskaper i matematik och svenska, oberoende av andra faktorer.

Varken skolans styrdokument eller lärare ifrågasätter relationen mellan vad eleverna skriver i matematik och vad de kan. Att skriva matematik bör göras till ett undervisningsobjekt, menar därför Anna Teledahl som forskat i ämnet.

Kan skolan bidra till förmågan att leva tillsammans med sina meningsmotståndare? Den frågan undersöker Michael Håkansson i sin avhandling om hur politiska dimensioner framträder som undervisnings- och lärandeinnehåll.

Svenska läroböcker i historia har ett tydligt väst-perspektiv. "Jag trodde inte att bilden skulle vara så ensidig", säger Robert Thorp som forskat om hur historia presenteras i läroböcker och populärvetenskapliga tidskrifter.

Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerades på ett papper. "Registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext," säger forskaren Linnea Bodén.

Fantasylitteraturen kan med fördel användas som ett didaktiskt verktyg i undervisningen kring värdegrunder. Det menar Malin Alkestrand som hoppas att fler lärare ska våga använda fantasylitteraturen för att skapa nya perspektiv i undervisningen.

Lärarnas ledarroll handlar om att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar. "En balansgång”, säger Maria Olsson som i en forskningscirkel studerat lärarnas syn på sin egen ledarroll.