Skolan bemöter gymnasielever mycket olika beroende på vilket program de går på. Det visar Sofie Gustafsson i sin avhandling om hur unga formar sin identitet i samspel med lärare och skola.

Sociala förmågor bedöms mer än lärande i förskolan. Det visar Eva M Johansson i sin avhandling om vilka bedömningspraktiker som uppstår i förskolan.

Blivande lärare lägger stor vikt vid praktiken under utbildningen. Detta på bekostnad av kollaborativt lärande och teori, konstaterar Marina Bendtsen.

Somaliska flickor på mellanstadiet har höga utbildningsambitioner som de bär med sig hemifrån. Det visar Gunnel Mohmes forskning om hur flickor i en muslimsk skola ser på sin framtid.

Finlandssvenska barn är bra på hantera sina två språk. Det visar Fredrik Rusk som forskat om flerspråkiga barns lärande som en social handling.

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

Det är en stor skillnad mellan hur historieämnet hanteras i klassrummet och det historieämne som skrivs fram i kursplanerna, säger forskaren David Rosenlund. Lärarna fokuserar i princip endast på det historiska innehållet och nästan inget på de andra delarna, som den historiska metoden och historisk orientering.

Samhällsorientering är en av de insatser som kommuner har ansvar för att erbjuda nyanlända när de kommer till Sverige. Marie Vesterlind har undersökt hur organiseringen, kunskapsarbetet och den kulturella kompetensen ser ut för de integrationsarbetare som genomför orienteringen.

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker, finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen lägger förskollärare mycket tid på just fostran av barnen. Det visar Anna Rantala som forskat om hur demokratiska aspekter kommer till uttryck i förskolan.

Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Marina Lundkvist har forskat om hur demokratiska värden kommer till uttryck i förskolan i Svenskfinland. "Att ta tillvara på barns funderingar kring demokratiska frågor kräver både tid och kunskap hos förskolläraren," säger hon.