Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

Ett verkligt forskningsprojekt i NO gjorde eleverna engagerade – och även elever som tidigare inte visat större intresse för ämnet blev motiverade, visar Jenny Hellgrens avhandling.

Musikpedagoger tar ett stort ansvar för elevernas personliga förhållande till musik. Det visar Cecilia Björks forskning om vad musikpedagogerna anser är viktigt i musikundervisningen.

Den stereotypa bilden av läraren som nazisympatisör under andra världskriget stämmer inte. Den svenska lärarkåren tog avstånd från det som skedde i Tyskland, visar Per Höjeberg i sin avhandling.

Daniel Lindberg har forskat om hur det går för unga vuxna som haft problem i gymnasiet. Hans resultat visar att uvecklingen ser olika ut för tjejer och killar även om problemet är detsamma.

Det är en stor skillnad i materiell standard mellan skolor. Det visar Pär Isling Poromaa som jämfört skolors materiella förutsättningar och hur det påverkar lärare och elever.

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

De nationella proven i kemi präglas av stereotypa könsroller och fokuserar sällan på kemin nära elevernas vardag. Men i elevernas svar syns ett motstånd mot de värderingar som förs fram i provet, vilket gläder Marie Ståhl som forskat i ämnet.

Engelskan dominerar fullständigt i forskningstexter och nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Men forskare gör annat än att publicera texter. I e-post, möten, labb- och undervisningsmiljöer används svenskan mycket, visar Linus Salö.

Budget tycks gå före barnens rättigheter. Det menar Daniel Hedlund som forskat om ensamkommande barn i asylprocessen.

Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”. Cristine Isaksson har forskat om skolkuratorernas profession.

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.