Analyser av internationella kunskapsmätningar är ofta alltför förenklade. Det konstaterar Inga Laukaitytes i sin studie där hon också ger rekommendationer på hur analyserna ska göras.

Svenska elever tvivlar sällan på det läraren säger. Att jämföra med elever i Ryssland och Australien som oftare ifrågasätter det läraren pratar om, konstaterar Sergej Ivanov som undersökt kritiskt tänkande på historielektionerna i de tre länderna.

Daglig idrott i skolan ger pojkar bättre betyg. Dessutom får både flickor och pojkar större muskelstyrka samt minskad risk för frakturer. "Nu har vi ett starkt vetenskapligt stöd för ökad idrott i grundskolan," säger Jesper Fritz.

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Det fria skolvalet gynnar dem som förmår att välja. Det är såväl skolpersonal som elever och föräldrar överens om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling.

Elever behöver erbjudas fler tankemodeller för att förstå flersiffrig multiplikation. Det menar Kerstin Larsson som forskat om hur elever i mellanstadiet tänker när de multiplicerar med flersiffriga tal och tal i decimalform.

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Lärare har hög tilltro till sitt eget skrivande och håller hårt på vad som är professionellt. Anna Annerberg visar också att lärare är mindre benägna att lyssna på varandra i frågor kring yrkesskrivande.

Trots att ungefär lika många tjejer som killar studerar företagsekonomi är det en av de utbildningar som ger störst skillnad i livslön mellan könen. Den stora skillnaden överraskade Eva Lindell som forskat om utbildningen.

Att kunna visa mognad och vuxenansvar, det är grundbulten för att kunna bli lärare. Jens Gardesten har i sin avhandling identifierat nödvändiga förmågor som lärare anses behöva.

Den sociala bakgrunden har stor betydelse för vem som blir gymnasielärare. Det konstaterar Magnus Persson som forskat om vad som sker under gymnasielärarutbildningen.

Bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling leder till att bildlärare själva bekostar kurser. Men få väljer att fördjupa sig i samtidskonst, visar Anna Jonsson Widen.