Servicesystemet för barn med lindrig utvecklingsstörning tycks vara organiserat kring elever i specialklass snarare än enstaka elever i grundskoleklasser. Lena Olssons studie visar på stora skillnader i hur mycket stöd barn i vanlig klass tar del av i jämförelse med barn i särskoleklass.

Att använda engelska på fritiden ger ett mer nyanserat språk. Men elever på engelskspråkiga gymnasium använder inte fler akademiska ord jämfört med elever på svenskspråkiga utbildningar, visar Eva Olsson.

Hur integreras hållbarhetsfrågor i ämnet företagsekonomi på gymnasiet? Pernilla Andersson har identifierat tre kategorier av företagarroller som kommer till uttryck i klassrummet.

Förskolebarns vägar in i skolan varierar stort. Johanna Lundqvist visar att användningen av inkluderande undervisning minskar över tid och att det finns barn som gått fullt inkluderade i förskolan men börjar i en segregerad klass i skolan.

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Den mest effektiva protestaktionen vid hot om skolnedläggning är lobbying. Men metoden utnyttjas främst av resursstarka föräldragrupper, visar Jonas Larsson Taghizadeh i sin avhandling.

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Ljud kan vara viktiga igångsättare för språk- och talutvecklingen hos barn med autism. Logoped Pia Nordgren har i sin avhandling utforskat relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester.

Migrationsverkets tjänstemän arbetar hårt för att lyfta barnperspektivet i asylprocessen, men i praktiken prioriteras andra saker. Lisa Ottosson visar att det är barnen själva som främst företräder barnperspektivet genom deras strävan att leva som bofasta barn.

För elever i årskurs nio kretsar mycket av skolarbetet kring betyg. Men Jennie Sivenbring visar i sin studie att många elever inte vet hur de kan förbättra sina kunskaper eftersom de har svårt att förstå lärarens målformuleringar.

Många barn får god hjälp i samband med att de fått autismdiagnos men efter ett antal år verkar stödet försvinna. Martina Barnevik Olsson visar i sin avhandling att barn som har eller har haft autism kan ha svårt att klara skolan och därför behöver stöd under lång tid.

​S​kolan behöver stärka ​och kombinera ​det pedagogiska och psykosociala stödet till elever med ADHD och ​A​sperger​s syndrom​​,​ för att underlätta övergången till vidare studier eller arbete.​ Det menar forskaren Vedrana Bolic Baric​.