Långa skoldagar, splittrade kompisgäng och utarmning av hemorten. Å andra sidan: vidgade vyer, nya kompisar och fritidsaktiviteter. Magdalena Cedering har forskat om vad som händer i människors vardag när byskolan läggs ned.

Barn med omfattande rörelsehinder och stora kommunikativa svårigheter kan med hjälp av en ögonstyrd dator kommunicera och interagera med andra. Maria Borgestigs avhandling visar att datorn hjälper barnen att leka och utföra skoluppgifter. Om barnen får möjlighet att använda datorn både i skolan och i hemmet kan de göra stora framsteg.

Vägledande samtal med studie- och yrkesvägledare är avgörande för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid. Eleverna betonar betydelsen att samtala med någon som känner till det svenska samhället och som kan hjälpa dem med att förhålla sig till det. Åsa Sundelins forskning visar samtidigt att om det saknas resurser för samtal lämnas eleverna ensamma med att hantera de här frågorna.

Camilla Forsberg överraskas av elevers mod och förmåga att sätta ord på de komplexa sociala processer som ligger bakom mobbning. Men få elever är beredda på att ingripa vid mobbning, visar hennes studie. Viljan att passa in är oerhört viktig, vilket påverkar elevens delaktighet och hur de förhåller sig till mobbning.

Lärarens pedagogiska takt och hållning är avgörande i relationer mellan lärare och elever som vilar på respekt och tillit. Deltagande lärare har utvecklat en hög beredskap att möta oberäkneliga situationer i undervisningen. Ann-Louise Ljungblads forskningsresultatet visar att mellanmänskliga relationer måste levas varje dag.

Lärares arbete kräver ett professionellt handlingsutrymme. Det menar Sören Högberg som har utvecklat ett perspektiv på lärares arbete som han kallar lärarskapets moraliska dimension. I sin avhandling lyfter han bland annat fram vikten av att lärare värderar olika didaktiska handlingsalternativ.

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

Kerstin Nordin har tillsammans med en kollega utvecklat en metod för samhällsplanerare att ställa frågor till barn och lärare om hur skolan använder utemiljön i undervisningen. Resultaten visar att om planerare får möta barn och lärare i deras vardag kan det bidra till att barns utemiljö beaktas bättre i olika planeringsprocesser.

Genom att förutse elevers sätt att tänka kring matematiska problem blir det lättare att leda diskussionen och hantera det som händer under lektionen. Maria Larsson har vidareutvecklat en metod som kan ge lärare stöd att skapa en argumenterande klassrumskultur där eleverna hjälper varandra att förstå.

Matematik handlar inte endast om att kunna räkna utan även om att kommunicera och resonera kring matematik. Men detta är förmågor som är svåra att fånga i en lärobok. Maria Fahlgren har designat uppgifter för dynamiska matematikprogram som kan hjälpa lärare att komma åt alla förmågor som elever behöver träna i matematik.

Hudfärg och socioekonomisk bakgrund har stor betydelse för hur elever blir bemötta i skolan. Ras och etnicitet är ett undertryckt ämne som det inte talas om i skolan. Det menar Osa Lundberg, som undersökt hur sociala och kulturella skillnader uppstår i skolans praktik.

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.