Lärares beprövade erfarenhet riskerar att hamna i skuggan när akademin eller skolledare ges tolkningsföreträde. Det säger forskaren Elna Sivhed, som också vill introducera begreppet vetenskapligt beprövad erfarenhet.

Specialpedagoger och speciallärare behöver mer kunskap om digital teknik, så att användningen av digitala verktyg blir mer ändamålsenlig. Det menar forskaren Martin Holmgren.

Då pedagoger möter barn i förskolan kan spontan undervisning uppstå, något som skapar möjlighet till en inkluderande och socialt rättvis undervisning, visar Kristine Hultberg Ingridz avhandling.

Vårdnadshavare vill vara delaktiga i förskolan utifrån sina egna specifika förutsättningar. Det visar Charlotte Öhman i sin avhandling om delaktighet i förskolan.

Barn förväntas röra på sig enligt förutbestämda mallar för att bli friska och ekonomiskt lönsamma – inte för att de själva tycker att det är roligt. Det visar Jonas Johanssons avhandling om hur vi pratar om barns fysiska aktivitet i utbildningssammanhang.

Lärare som kan skapa goda relationer med elever utifrån ett undervisningssyfte kan också lyckas skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. Det visar Lotta Björkmans avhandling om gymnasieelevers syn på inkluderande undervisning.

Det är viktigt att bygga grunden för yngre elevers förmåga att förstå hur tal kan sättas samman och delas upp i matematikundervisningen. Det visar Catarina Wästerlids studie om förskoleklasselevers lärande om tals del- och helhetsrelationer.

Det är omöjligt att dra några som helst slutsatser från resultaten som John Hattie presenterar i metaöversikten Synligt lärande, och som har fått ett enormt genomslag världen över. Det menar André Kalmendal som forskat i ämnet.

Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.

De som forskar om ungas fysiska aktivitet har väldigt olika syn på skolans roll när det gäller att få unga att röra på sig, vilket påverkar möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning. Det visar Sara Hoys avhandling.

Unga människors känsloreglering och hantering av vardagen är viktigt både för måendet och skolresultatet. Elever kan dölja svårigheter bakom goda skolresultat, menar Frida Ilahi som forskat i ämnet.

Gymnasieskolans fordonsprogram präglas av maskulinitetsfostran och selektering av elever. Sofie Krantz har forskat om socialisering, identitetsprocesser och normskapande på fordonsprogrammet på en gymnasieskola.