Att stötta och aktivt pusha personer med rörelsehinder främjar dem i deras karriärval. Det visar Elisabet Söderbergs avhandling.

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har undersökt tjänstetillsättningar av lektorat vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet där sökande bedömdes av vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga.

Maria Levlins avhandling visar att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svag hörförståelse. Nedsatt hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3, menar hon.

Per Anderhags avhandling handlar om vilken skillnad undervisning kan göra för elevernas intresse för naturvetenskap. ”Det är en didaktisk avhandling där jag intresserar mig specifikt för undervisning och lärarens roll i klassrummet”, säger han.

Anna Maria Hipkiss konstaterar att vardagsspråket präglar undervisningen i skolan oavsett ämne. ”Det är i princip bara i skolböckerna och på tavlan som eleverna kommer i kontakt med varje ämnes specifika språkbruk”, säger hon.

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Paula Wahlgren har tittat på hur olika myndigheter har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Insatserna har gått från att fokusera på ökad förståelse, till avskräckning och slutligen dagens fokus på skolinflytande.

Är det lärarna eller IT-avdelningen som bestämmer över vilka nya medier som används i undervisningen? Kristina Hansson såg i sin forskning att ju mer skolan ekonomiserades, desto mindre inflytande fick lärarna över hur nya medier användes i undervisningen.

Marie Hedbergs avhandling handlar om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna, som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare.

Christine Cox Erikssons forskning visar att grunden till små barns ordförrådsutveckling läggs tidigt. Hon menar att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets nivå.

Maria Ferlin har undersökt hur biologisk mångfald beskrivs i läromedel för grundskolan och på vilket sätt som läromedelsförfattarna anknyter till elevernas vardag. Hennes slutsats är att lärare måste vara medvetna om vilka strategier läroböckerna använder och fundera på om de är relevanta för den aktuella elevgruppen.

Hamid Asghari har studerat yrkeslärares berättelser om deras möten med elever. Hans studie visar att lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen – och att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen.