Estetiska lärprocesser kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning. Men när fokus ligger på mätbara mål finns en risk att politiska och etiska värderingar kring hållbarhetsfrågor hamnar i skymundan, visar Helen Hasslöf i sin forskning.

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Forskaren Katarina Lauruschkus har undersökt vad som behövs för att elever med rörelsenedsättningar ska röra sig mer, såväl i skolan som på fritiden. I sin avhandling finner hon att metoden med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är både genomförbar och effektiv.

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Barn ser kläder och nya saker som ett sätt att skapa och behålla vänskapsrelationer, men samtidigt tycker de att det är fel att ”köpa” vänner. Det fastslår Erika Lundby som undersökt hur barn värderar och förhåller sig till konsumtion i sina relationer med jämnåriga i skolan.

Lisa Hellströms forskning visar att traditionellt mått på mobbningsliknande beteenden inte fångar in den sammanlagda förekomsten av mobbning och dess koppling till psykiska problem. "Det som har överraskat mig mest är nog hur lite man fokuserar på mätmetoder när det gäller att fånga in barn som blir utsatta för tråkigheter i skolan", säger hon.

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Genom filosofiska samtal om framtiden kan gymnasieungdomars erfarenheter och åsikter utmanas, något som kan leda till nya perspektiv och möjligheter. Det menar forskaren Lotta Johansson.

Dynamiska dataprogram kan underlätta elevers förmåga att resonera matematiskt. Men då måste traditionella läroboksuppgifter formuleras på ett nytt sätt för att bättre främja resonemang, konstaterar Mats Brunström.

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

"Jag riktar mig till en kritisk lärare som vill fundera kring hur vi gestaltar frågor om framtid och förändring i undervisningen". Det säger Jonas Nordmark, som granskat läromedel i samhällskunskap.