Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

De skolpolitiska texternas definition av en professionell lärare försvårar för lärarna att verka i enlighet med läraruppdraget, anser lärarna själva. Det visar Larissa Mickwitz avhandling.

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Skolprojekt initierade av staten uppnår sällan sitt mål – att utveckla skolan, visar Åsa Löfqvist i sin avhandling. Hon konstaterar att personalens arbetsschema och nya statliga föreskrifter ofta hindrar långsiktiga förändringar. "Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt."

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Att elever på yrkesprogram är ointresserade av teoretiska ämnen stämmer inte. Det menar Kristina Ledman, som forskat om hur yrkeselever ser på ämnet historia.

I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

Det finns en mytbild kring matematik som ett skräckämne. Men matematiken har inte så stor betydelse för elevers val till gymnasiet, visar Niclas Larsons forskning.

Förskollärare fokuserar i första hand på omsorg – och mindre på att stödja barnens läs- och skrivprocesser. Det visar Martina Norlings forskning.

Forskaren Oliver St John har studerat vad som händer i klassrumsdialogen mellan lärare och elever på en gymnasieskola med en flerspråkig profil.

Samira Hajjouji Hennius har granskat vad så kallade deliberativa samtal kan tillföra undervisningen i svenska som andra språk.

Hur kan man öka intresset för kemi bland gymnasieelever? Forskaren Karolina Broman konstaterar att ett sätt kan vara att koppla kemi till vardagssituationer.