Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Passiva barn förbises av förskolan

Publicerad:15 februari
Uppdaterad:21 februari
Staffan Eng
Skribent:Staffan Eng

Frida Åström har undersökt förskolor i tre länder – och funnit att det i Sverige finns en grupp barn med låg delaktighet som personalen inte uppmärksammar.

Frida Åström.
Frida Åström

Bor i Skövde
Född 1987

Disputerade 2024-11-17
vid Jönköping University

Avhandling

Everyday Life in Preschool. Swedish and International Approaches

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har studerat psykologi och tidigare jobbat inom missbruksvården, men där kände jag att det var lite för sent för att förändra något i grunden. Därför sökte jag mig i stället till forskning om tidiga insatser hos barn. På så sätt blev jag involverad i ett forskningsprojekt om barns delaktighet i förskolan, som hade samarbeten med USA och Portugal. Under resans gång blev det tydligt att det fanns stora skillnader mellan länderna, vilket jag tyckte att jag behövde titta närmare på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om vad barnen och personalen gör i förskolan i Sverige, Portugal och USA. Syftet var att ta reda på hur olika faktorer i förskolan relaterar till barnens delaktighet och – på en mer teoretisk nivå – hur variationer i verksamheten påverkar vår syn på delaktighet. I stort handlar delaktighet i förskolan om att barnen är närvarande och engagerade, men betydelsen hos detta begrepp beror även på kontexten och på vad man vill uppnå med verksamheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskolornas praktiker skiljer sig ganska mycket åt mellan länderna, framför allt genom att Sverige återspeglar en socialpedagogisk tradition medan Portugal och USA återspeglar en tidig utbildningsmodell. Dessa variationer kan påverka hur vi ser på kvalitet i förskolan – vi kan alltså inte bara köpa in den anglosaxiska synen på kvalitet, utan måste relatera begreppet till de svenska målen.

– I Sverige såg vi att det fanns en grupp barn som var lågt engagerade i förskolans aktiviteter och som sällan deltog i lekar med andra barn. Man kan tycka att personalen borde ha reagerat på det, men det verkar inte ha varit fallet. Dessa barn fanns utspridda överallt, så det handlade inte bara om några särskilda avdelningar. Barn med ett annat modersmål än svenska var överrepresenterade i denna grupp samt barn i barngrupper där många hade ett annat modersmål än svenska.

I Sverige såg vi att det fanns en grupp barn som var lågt engagerade i förskolans aktiviteter och som sällan deltog i lekar med andra barn. Man kan tycka att personalen borde ha reagerat på det, men det verkar inte ha varit fallet.

Vad överraskade dig?

– Att barnens kön inte tycks ha påverkat deras grad av delaktighet – vi trodde att killarna skulle vara mer utagerande än tjejerna. Vi kunde heller inte se några avvikelser hos dem som hade identifierats som barn i behov av stöd: de hade en lika hög eller låg delaktighet som andra barn.

– Ett annat lite förvånande resultat var att förskolebarnen verkade ha ett högre engagemang i aktiviteter som sker mindre ofta, vilket innebär lärarledda aktiviteter i Sverige och fri lek i Portugal och USA. Jag tänker att det kan ha att göra med att det krävs variation för att behålla intresset – man kan inte bara köra på med samma saker hela tiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– För förskolans personal innebär resultaten att de behöver tänka mer på på barn som inte gör så mycket väsen av sig. Kanske har personalen så fullt upp med att ta hand om störande barn att de glömmer bort barn som är oengagerade men som inte stör någon annan.

– Min avhandling är även ett inspel i den vetenskapliga diskussionen om hur kvalitet ska mätas i förskolan. Vi kan inte bara okritiskt använda mätinstrument från amerikanska studier i tron att de ska fånga det vi vill i svenska förskolor – i Sverige är det till exempel möjligt att barnens utveckling drivs lika mycket av samspelet med andra barn som med vuxna, men det mäts inte av flera internationella instrument.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev