Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Sara Levander
Sara Levander

Född 1975
Bor i Valbo

Disputerade 2017-12-15
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

När universitetslärares pedagogiska skicklighet bedöms i samband med att de söker anställning ligger fokus på deras erfarenhet av undervisning och handledning. Undervisningens kvalitet eller forskningsanknytning är inte i fokus. Det visar Sara Levanders avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev min D-uppsats om distansutbildning vid Högskolan i Gävle, på uppdrag av högskolan, och jag har hela tiden varit intresserad av högre utbildning och den verksamhet som bedrivs där. I samband med detta blev jag erbjuden att fortsätta arbeta med högskolepedagogisk utveckling vid högskolan och när jag 5-6 år senare blev antagen till forskarutbildningen ville jag fördjupa mig i de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken innebörd och vilket värde pedagogisk skicklighet tillskrivs när man anställer universitetslärare. När man anställer lektorer och professorer utses i regel två sakkunniga som ska bedöma de sökandes pedagogiska och vetenskapliga skicklighet. De sakkunniga skriver sedan utlåtanden baserat på de sökandes vetenskapliga respektive pedagogiska skicklighet, och hur de anser att de sökande står sig i förhållande till varandra. Jag har tittat på de här utlåtandena och intresserat mig för hur pedagogisk skicklighet manifesteras i de här dokumenten. Man kan studera pedagogisk skicklighet på flera olika sätt. Jag har valt att analysera vad det innehållsligt blir i en för akademin central bedömningspraktik där mycket står på spel – då det ska avgöras om en universitetslärare ska få en anställning eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pedagogisk skicklighet i en mening framstår som en mängd kvalitativt skilda aspekter, som till exempel undervisningserfarenhet, handledning av doktorander, utveckling och ledning av undervisning, kommunikation och interaktion inom och utom universitetet och genomgången högskolepedagogisk utbildning. Men att det bara är vissa av dessa som ges särskild betydelse som till exempel omfattande undervisningserfarenhet och handledning av doktorander. Dessutom, vid närmare analys, framstår de olika aspekterna snarare som en kvantitet, det vill säga i termer av att man har utfört en viss typ av aktivitet. Men med vilket resultat man har utfört dessa uppgifter uppmärksammas inte i lika hög grad. Sammantaget kan man alltså säga att den här variationen avseende hur pedagogisk skicklighet kommer till uttryck i utlåtandena är ett huvudresultat, samtidigt som omfattande undervisningserfarenhet och doktorandhandledning tillskrivs störst värde.

– Ett annat huvudresultat är att relationen mellan forskning och undervisning inte framträder som en tydlig aspekt av pedagogisk skicklighet i det undersökta materialet. De sakkunniga lyfter i liten utsträckning fram huruvida de sökandes undervisning är forskningsanknuten, vilket är lite anmärkningsvärt eftersom relationen mellan forskning och undervisning är ett akademiskt ideal inom våra skandinaviska universitet. Ämnesdidaktiska aspekter framträder inte heller som en särskild aspekt av pedagogisk skicklighet.

– Ytterligare ett tydligt resultat är att doktorandhandledning framträder som en mycket avgörande faktor vid utnämningar av professorer. Pedagogisk skicklighet handlar nästan bara om antal handledda doktorander när det kommer till att utnämna professorer.

Vad överraskade dig?

– Att pedagogisk skicklighet framstår som en generisk färdighet och undervisningen som en teknisk process. Det kan handla om att man är kommunikativ, strukturerad, eller ger feedback till studenter. Generella färdigheter som inte är knutna till det ämne som man undervisar i. Den högre utbildningens forskningsanknytning förefaller tämligen ouppmärksammad vid bedömning av den pedagogiska skickligheten. Även resultatet att pedagogisk skicklighet tillskrivs likartad betydelse oavsett vetenskapsområde och befattning (lektor eller professor) överraskade mig, samt att bedömningarna tycks variera i högre grad med de olika bedömarna snarare än med exempelvis styrdokument och riktlinjer för bedömning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som inom akademin skriver eller använder sakkunnigutlåtanden för bedömning av universitetslärares olika skickligheter kan använda avhandlingen och dess resultat som en utgångspunkt för reflektion över sin egen praktik. Avhandlingens resultat borde vara intressant för såväl sakkunniga som lärarförslagsnämnder, rekryteringsgrupper och liknande. Men även högskolepedagogiska enheter eller andra som arbetar med universitetslärares högskolepedagogiska kompetens och utveckling kan använda avhandlingen som ett verktyg för att utveckla den egna praktiken, exempelvis i kurser om hur man skriver fram sin pedagogiska skicklighet som lärare eller kurser i att bedöma pedagogisk skicklighet. Sist men inte minst hoppas jag att avhandlingens resultat kan stimulera till vidare studier inom området, de behövs verkligen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-02-16 10:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-27 10:34 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats