Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Sara Levander
Sara Levander

Född 1975
Bor i Valbo

Disputerade 2017-12-15
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

När universitetslärares pedagogiska skicklighet bedöms i samband med att de söker anställning ligger fokus på deras erfarenhet av undervisning och handledning. Undervisningens kvalitet eller forskningsanknytning är inte i fokus. Det visar Sara Levanders avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev min D-uppsats om distansutbildning vid Högskolan i Gävle, på uppdrag av högskolan, och jag har hela tiden varit intresserad av högre utbildning och den verksamhet som bedrivs där. I samband med detta blev jag erbjuden att fortsätta arbeta med högskolepedagogisk utveckling vid högskolan och när jag 5-6 år senare blev antagen till forskarutbildningen ville jag fördjupa mig i de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken innebörd och vilket värde pedagogisk skicklighet tillskrivs när man anställer universitetslärare. När man anställer lektorer och professorer utses i regel två sakkunniga som ska bedöma de sökandes pedagogiska och vetenskapliga skicklighet. De sakkunniga skriver sedan utlåtanden baserat på de sökandes vetenskapliga respektive pedagogiska skicklighet, och hur de anser att de sökande står sig i förhållande till varandra. Jag har tittat på de här utlåtandena och intresserat mig för hur pedagogisk skicklighet manifesteras i de här dokumenten. Man kan studera pedagogisk skicklighet på flera olika sätt. Jag har valt att analysera vad det innehållsligt blir i en för akademin central bedömningspraktik där mycket står på spel – då det ska avgöras om en universitetslärare ska få en anställning eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pedagogisk skicklighet i en mening framstår som en mängd kvalitativt skilda aspekter, som till exempel undervisningserfarenhet, handledning av doktorander, utveckling och ledning av undervisning, kommunikation och interaktion inom och utom universitetet och genomgången högskolepedagogisk utbildning. Men att det bara är vissa av dessa som ges särskild betydelse som till exempel omfattande undervisningserfarenhet och handledning av doktorander. Dessutom, vid närmare analys, framstår de olika aspekterna snarare som en kvantitet, det vill säga i termer av att man har utfört en viss typ av aktivitet. Men med vilket resultat man har utfört dessa uppgifter uppmärksammas inte i lika hög grad. Sammantaget kan man alltså säga att den här variationen avseende hur pedagogisk skicklighet kommer till uttryck i utlåtandena är ett huvudresultat, samtidigt som omfattande undervisningserfarenhet och doktorandhandledning tillskrivs störst värde.

– Ett annat huvudresultat är att relationen mellan forskning och undervisning inte framträder som en tydlig aspekt av pedagogisk skicklighet i det undersökta materialet. De sakkunniga lyfter i liten utsträckning fram huruvida de sökandes undervisning är forskningsanknuten, vilket är lite anmärkningsvärt eftersom relationen mellan forskning och undervisning är ett akademiskt ideal inom våra skandinaviska universitet. Ämnesdidaktiska aspekter framträder inte heller som en särskild aspekt av pedagogisk skicklighet.

– Ytterligare ett tydligt resultat är att doktorandhandledning framträder som en mycket avgörande faktor vid utnämningar av professorer. Pedagogisk skicklighet handlar nästan bara om antal handledda doktorander när det kommer till att utnämna professorer.

Vad överraskade dig?

– Att pedagogisk skicklighet framstår som en generisk färdighet och undervisningen som en teknisk process. Det kan handla om att man är kommunikativ, strukturerad, eller ger feedback till studenter. Generella färdigheter som inte är knutna till det ämne som man undervisar i. Den högre utbildningens forskningsanknytning förefaller tämligen ouppmärksammad vid bedömning av den pedagogiska skickligheten. Även resultatet att pedagogisk skicklighet tillskrivs likartad betydelse oavsett vetenskapsområde och befattning (lektor eller professor) överraskade mig, samt att bedömningarna tycks variera i högre grad med de olika bedömarna snarare än med exempelvis styrdokument och riktlinjer för bedömning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som inom akademin skriver eller använder sakkunnigutlåtanden för bedömning av universitetslärares olika skickligheter kan använda avhandlingen och dess resultat som en utgångspunkt för reflektion över sin egen praktik. Avhandlingens resultat borde vara intressant för såväl sakkunniga som lärarförslagsnämnder, rekryteringsgrupper och liknande. Men även högskolepedagogiska enheter eller andra som arbetar med universitetslärares högskolepedagogiska kompetens och utveckling kan använda avhandlingen som ett verktyg för att utveckla den egna praktiken, exempelvis i kurser om hur man skriver fram sin pedagogiska skicklighet som lärare eller kurser i att bedöma pedagogisk skicklighet. Sist men inte minst hoppas jag att avhandlingens resultat kan stimulera till vidare studier inom området, de behövs verkligen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-02-16 10:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-27 10:34 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Elevernas frågor fördjupar matten

Matematikundervisningen blir mer komplex när elevernas frågor tas på allvar och ges utrymme. Det konstaterar Tuula Maunula, som har filmat och analyserat genomgångar i matematik.

”Lärare måste jobba helger för att hinna”

Gymnasielärare har svårt att hinna med sitt arbete och många vill byta jobb. Missnöjet gäller oavsett huvudman, visar Karolina Parding i en ny forskningsrapport.

Feministikonen

Prata om könsroller utan att skuldbelägga och fokusera på lösningar. Det rådet ger författaren och feministen Chimamanda Ngozi Adichie till gymnasielärare.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.