Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Perfekt svenska inget måste för att undervisa

Publicerad:2015-03-06
Uppdaterad:2015-03-27
John Miller
Skribent:John Miller
Aina Bigestans
Aina Bigestans

Född 1953
i Stockholm

Disputerade 2015-01-30
vid Stockholms universitet

Avhandling

Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola

När Aina Bigestans började arbeta med utländska akademiker som vidareutbildade sig till lärare i Sverige hade hon en föreställning om att en välutvecklad svenska måste vara ett grundvillkor. Med åren och framför allt genom sitt avhandlingsarbete har hon insett att frågan är mer komplex än så. Varför blev du intresserad av ämnet?
 – Jag är själv lärare och de senaste femton åren har jag arbetat med lärarutbildningen, men jag har under hela mitt yrkesliv arbetat med svenska som andraspråk. På Södertörns högskola ansvarade jag för ett program för utländska akademiker som gick en kompletterande utbildning för att kunna arbeta som lärare i svensk skola. Jag intresserade mig för vilka utmaningar de här lärarna har ställts inför och vilka möjligheter de har haft att fortsätta din yrkeskarriär. Vad handlar avhandlingen om?
 – Om utländska lärare som har avslutat en kompletterande lärarutbildning och fått behörighet som förskolelärare, klasslärare och ämneslärare i svensk skola. Jag har intervjuat 21 lärare som har börjar arbeta i den svenska skolan, om vilka utmaningar och möjligheter som de har stött på. Jag har också intervjuat lärarutbildare som jobbat med de här lärarna, samt administratörer, skolledare och kollegor. – Fem har de intervjuade lärarna har jag också följt närmare genom att göra observationer på deras arbetsplatser och ha fördjupade samtal med dem om vad de ser som utmaningar och möjligheter i sitt nya yrkesliv. Vid besöken på lärarnas skolor hade jag också möjlighet att intervjua deras skolledare och samtala med lärarnas kollegor. Vilka är de viktigaste resultaten?
 – Ett resultat, som naturligtvis inte är så oväntat, är att lärarna själva talade om språket som den största utmaningen. Vad jag däremot skulle vilja betona är att även om lärarna uttryckte att de fortfarande kämpade med att undervisa och samarbeta på ett nytt språk, så betyder det inte att det var omöjligt för dem att utföra sitt läraruppdrag. De uttryckte sig i termer av att de befann sig i en ständig språkutvecklingsprocess och att de i det dagliga arbetet medvetet arbetade med att förbättra sin svenska, genom exempelvis lektionsförberedelser och genom att utveckla sin uttrycksförmåga i interaktionen med elever och kollegor. – Man talar ofta om förmågan att uttrycka sig som en egenskap när det faktiskt är något som man hela tiden utvecklar, i synnerhet om man arbetar aktivt med det – det är en viktig slutsats. – I intervjuerna framträdde också att den här gruppen av lärare många gånger mötte en annan verksamhet än de var vana vid, med andra både uttalade och outtalade regler och villkor. Även om skolor världen över kan sägas ha samma inriktning, nämligen att skapa lärande för sina elever, präglas verksamheter av olika regelsystem, olika materiella villkor och olika hierarkiska system. En del lärare berättade om att de från sina hemländers skolor var vana vid att föräldrarna hade en betydligt mer underordnad position och tyckte att en del föräldrar som de mötte i skolan här ställde stora krav och kunde vara respektlösa. – Många lärare tog också upp förhållandet mellan elever och lärare som annorlunda. De hade i den kompletterande utbildningen läst och diskuterat skollagar och läroplaner. Men den värdegrund som läroplanen talade om kunde i en del skolmiljöer de mötte framstå mindre som demokratisk och mer som kaotisk. Jag menar att det kanske finns anledning för en del skolor att arbeta mer med den värdegrund som de omsätter i den dagliga verksamheten. Att skolelever som får en lärare som talar med brytning kan ge sig till att härma eller håna sin lärare, är inte bara en fråga om den individuella lärarens relation till sina elever, utan också en fråga om respekt för andra medmänniskor. Vad överraskade dig? – Jag trodde att lärare som hade bott och arbetat länge i Sverige skulle tala om annat än språket som utmaning, samtidigt var det uppenbart att dessa lärare när de kom in i arbetet, fortsatte att arbeta på att utveckla sin språkliga uttrycksförmåga. Vem har nytta av dina resultat? – De som har en ansvarsställning i den svenska skolan i egenskap av skolledare, men även andra ansvariga tjänstemän som är intresserade av att utveckla sin organisation och reflektera över hur deras verksamhetsmiljöer i högre grad kan ta tillvara på utländska yrkesutbildades kompetens. Min avhandling berättar inte bara hur man faktiskt kan hantera utmaningar och fortsätta sin yrkeskarriär i ett nytt land, men den säger också något om den svenska skolan. Åsa Lasson    

Relaterade länkar

Intervju
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Webbkonferens

Höstlovsforum Grundskola

Välkommen till Höstlovsforum – Skolportens fortbildningspaket för v. 44, med fokus på lärande, kollegial utveckling och pedagogisk inspiration! Vi erbjuder digital, forskningsbaserad fortbildning för hela personalgruppen. Välj fritt ur föreläsningsbiblioteket och delta via vår utbildningsplattform, 23 okt–1 nov.
Läs mer och boka
Åk F–9
23 okt – 1 nov

Andraspråksutveckling i förskolan

Kursen leds av Anniqa Sandell Ring och ger konkreta verktyg för att stärka din kunskap om andraspråksutveckling i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk