Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga erfarenheter och intressen påverkar i hög grad den egna undervisningen. Här finns också tydliga könsskillnader. Det konstaterar Joakim Öberg som forskat om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Joakim Öberg
Joakim Öberg

Född 1965
Bor i Jönköping

Disputerade 2019-05-17
vid Jönköping University

 

 


AVHANDLING
Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit väldigt intresserad av historia, ett ämne som ju ligger nära samhällskunskap. Efter att jag gått lärarutbildningen lite senare i livet blev jag kvar där som lärarutbildare. Här upptäckte jag att samhällsvetenskapsdidaktik är relativt underbeforskat, särskilt i jämförelse med skolämnet historia.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om den transformation som sker mellan styrdokument och det som sedan händer i klassrummet. Mer precist – vilka ramfaktorer påverkar lärarna när styrdokumenten översätts till undervisning. Jag har intervjuat totalt tjugo lärare i årskurs 7-9 samt gymnasiet. Hälften av dem var mycket erfarna med runt 30-40 år i läraryrket. Den andra hälften var nyexaminerade lärare som jobbat mellan ett till tre år.

– Båda grupperna har svarat på frågor om vilka faktorer som de upplever mest påverkar transformationen mellan styrdokument och undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarnas svar är så olika! Jag trodde att lärare var en tämligen homogen grupp men resultaten vittnar tvärtom, om en bredd och komplexitet. Trots detta har jag kunnat sortera svaren under fyra olika dimensioner: Personliga, didaktiska, styrande och samhälleliga.

– Resultaten visar att den personliga dimensionen – den egna bakgrunden, intressen, ideologi och professionell utveckling – är den faktor som generellt påverkar mest. Den didaktiska dimensionen rymmer exempelvis det egna ämnet, kollegor och fortbildning. Under den styrande dimensionen sorteras faktorer som styrdokument, organisation och ekonomiska faktorer. Samhälleliga dimensioner omfattar exempelvis teknikutveckling och samhällsutvecklingen i stort.

– För lärarna i studien är de två förstnämnda dimensionerna, de personliga och didaktiska, tydligt positivt kopplade, medan de styrande och samhälleliga dimensionerna generellt är negativt förknippade, inte minst till stress.

– Intressant är att eleverna inte går att urskilja som en egen dimension, utan de dyker upp överallt och ligger som ett raster över samtliga dimensioner.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig en större skillnad i svaren mellan de båda lärargrupperna, just för att de har så olika lång erfarenhet av yrket. Men det visade sig att svaren inom grupperna var större än mellan dem. Lite förvånande var att de yngre pratade mindre om teknik jämfört med sina äldre kollegor. Min tolkning här är att för den yngre generationen är teknik något helt självklart.

– Jag trodde också att lärarutbildningen skulle framträda tydligare. Det var främst de yngre som pratade om den men då ofta i negativa termer. De tyckte inte att utbildningen hade gett dem de redskap som de behövde i läraryrket, att de hade behövt mer praktik. Frånvarande i svaren var även styrdokument och didaktiska modeller. Det fanns lärare som sa rakt ut att ”jag struntar i styrdokumenten, jag vet bäst vad jag ska göra”.

– Sett ur ett genusperspektiv framträder skillnader. Även om materialet är litet så syns trender. Lärare som ”struntar i styrdokumenten” är äldre män. Generellt mindre attraktiva kurser, som 50-poängskurserna vid yrkesprogrammen, undervisades företrädesvis av nyutbildade kvinnor. Kvinnliga lärare upplever i högre utsträckning att organisatoriska och ekonomiska dimensioner är ett hinder för dem i arbetet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter, yrkesverksamma lärare och lärarutbildare kommer säkert känna igen sig. Avhandlingen ger en inblick i lärarnas värld och kan därför ge inspiration till reflektioner kring sin egen yrkesroll. Vidare hoppas jag att både skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-05 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-19 09:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.