Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga erfarenheter och intressen påverkar i hög grad den egna undervisningen. Här finns också tydliga könsskillnader. Det konstaterar Joakim Öberg som forskat om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Joakim Öberg
Joakim Öberg

Född 1965
Bor i Jönköping

Disputerade 2019-05-17
vid Jönköping University

 

 


AVHANDLING
Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit väldigt intresserad av historia, ett ämne som ju ligger nära samhällskunskap. Efter att jag gått lärarutbildningen lite senare i livet blev jag kvar där som lärarutbildare. Här upptäckte jag att samhällsvetenskapsdidaktik är relativt underbeforskat, särskilt i jämförelse med skolämnet historia.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om den transformation som sker mellan styrdokument och det som sedan händer i klassrummet. Mer precist – vilka ramfaktorer påverkar lärarna när styrdokumenten översätts till undervisning. Jag har intervjuat totalt tjugo lärare i årskurs 7-9 samt gymnasiet. Hälften av dem var mycket erfarna med runt 30-40 år i läraryrket. Den andra hälften var nyexaminerade lärare som jobbat mellan ett till tre år.

– Båda grupperna har svarat på frågor om vilka faktorer som de upplever mest påverkar transformationen mellan styrdokument och undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarnas svar är så olika! Jag trodde att lärare var en tämligen homogen grupp men resultaten vittnar tvärtom, om en bredd och komplexitet. Trots detta har jag kunnat sortera svaren under fyra olika dimensioner: Personliga, didaktiska, styrande och samhälleliga.

– Resultaten visar att den personliga dimensionen – den egna bakgrunden, intressen, ideologi och professionell utveckling – är den faktor som generellt påverkar mest. Den didaktiska dimensionen rymmer exempelvis det egna ämnet, kollegor och fortbildning. Under den styrande dimensionen sorteras faktorer som styrdokument, organisation och ekonomiska faktorer. Samhälleliga dimensioner omfattar exempelvis teknikutveckling och samhällsutvecklingen i stort.

– För lärarna i studien är de två förstnämnda dimensionerna, de personliga och didaktiska, tydligt positivt kopplade, medan de styrande och samhälleliga dimensionerna generellt är negativt förknippade, inte minst till stress.

– Intressant är att eleverna inte går att urskilja som en egen dimension, utan de dyker upp överallt och ligger som ett raster över samtliga dimensioner.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig en större skillnad i svaren mellan de båda lärargrupperna, just för att de har så olika lång erfarenhet av yrket. Men det visade sig att svaren inom grupperna var större än mellan dem. Lite förvånande var att de yngre pratade mindre om teknik jämfört med sina äldre kollegor. Min tolkning här är att för den yngre generationen är teknik något helt självklart.

– Jag trodde också att lärarutbildningen skulle framträda tydligare. Det var främst de yngre som pratade om den men då ofta i negativa termer. De tyckte inte att utbildningen hade gett dem de redskap som de behövde i läraryrket, att de hade behövt mer praktik. Frånvarande i svaren var även styrdokument och didaktiska modeller. Det fanns lärare som sa rakt ut att ”jag struntar i styrdokumenten, jag vet bäst vad jag ska göra”.

– Sett ur ett genusperspektiv framträder skillnader. Även om materialet är litet så syns trender. Lärare som ”struntar i styrdokumenten” är äldre män. Generellt mindre attraktiva kurser, som 50-poängskurserna vid yrkesprogrammen, undervisades företrädesvis av nyutbildade kvinnor. Kvinnliga lärare upplever i högre utsträckning att organisatoriska och ekonomiska dimensioner är ett hinder för dem i arbetet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter, yrkesverksamma lärare och lärarutbildare kommer säkert känna igen sig. Avhandlingen ger en inblick i lärarnas värld och kan därför ge inspiration till reflektioner kring sin egen yrkesroll. Vidare hoppas jag att både skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-05 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:02 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.