Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga erfarenheter och intressen påverkar i hög grad den egna undervisningen. Här finns också tydliga könsskillnader. Det konstaterar Joakim Öberg som forskat om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Joakim Öberg
Joakim Öberg

Född 1965
Bor i Jönköping

Disputerade 2019-05-17
vid Jönköping University

 

 


AVHANDLING
Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit väldigt intresserad av historia, ett ämne som ju ligger nära samhällskunskap. Efter att jag gått lärarutbildningen lite senare i livet blev jag kvar där som lärarutbildare. Här upptäckte jag att samhällsvetenskapsdidaktik är relativt underbeforskat, särskilt i jämförelse med skolämnet historia.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om den transformation som sker mellan styrdokument och det som sedan händer i klassrummet. Mer precist – vilka ramfaktorer påverkar lärarna när styrdokumenten översätts till undervisning. Jag har intervjuat totalt tjugo lärare i årskurs 7-9 samt gymnasiet. Hälften av dem var mycket erfarna med runt 30-40 år i läraryrket. Den andra hälften var nyexaminerade lärare som jobbat mellan ett till tre år.

– Båda grupperna har svarat på frågor om vilka faktorer som de upplever mest påverkar transformationen mellan styrdokument och undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarnas svar är så olika! Jag trodde att lärare var en tämligen homogen grupp men resultaten vittnar tvärtom, om en bredd och komplexitet. Trots detta har jag kunnat sortera svaren under fyra olika dimensioner: Personliga, didaktiska, styrande och samhälleliga.

– Resultaten visar att den personliga dimensionen – den egna bakgrunden, intressen, ideologi och professionell utveckling – är den faktor som generellt påverkar mest. Den didaktiska dimensionen rymmer exempelvis det egna ämnet, kollegor och fortbildning. Under den styrande dimensionen sorteras faktorer som styrdokument, organisation och ekonomiska faktorer. Samhälleliga dimensioner omfattar exempelvis teknikutveckling och samhällsutvecklingen i stort.

– För lärarna i studien är de två förstnämnda dimensionerna, de personliga och didaktiska, tydligt positivt kopplade, medan de styrande och samhälleliga dimensionerna generellt är negativt förknippade, inte minst till stress.

– Intressant är att eleverna inte går att urskilja som en egen dimension, utan de dyker upp överallt och ligger som ett raster över samtliga dimensioner.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig en större skillnad i svaren mellan de båda lärargrupperna, just för att de har så olika lång erfarenhet av yrket. Men det visade sig att svaren inom grupperna var större än mellan dem. Lite förvånande var att de yngre pratade mindre om teknik jämfört med sina äldre kollegor. Min tolkning här är att för den yngre generationen är teknik något helt självklart.

– Jag trodde också att lärarutbildningen skulle framträda tydligare. Det var främst de yngre som pratade om den men då ofta i negativa termer. De tyckte inte att utbildningen hade gett dem de redskap som de behövde i läraryrket, att de hade behövt mer praktik. Frånvarande i svaren var även styrdokument och didaktiska modeller. Det fanns lärare som sa rakt ut att ”jag struntar i styrdokumenten, jag vet bäst vad jag ska göra”.

– Sett ur ett genusperspektiv framträder skillnader. Även om materialet är litet så syns trender. Lärare som ”struntar i styrdokumenten” är äldre män. Generellt mindre attraktiva kurser, som 50-poängskurserna vid yrkesprogrammen, undervisades företrädesvis av nyutbildade kvinnor. Kvinnliga lärare upplever i högre utsträckning att organisatoriska och ekonomiska dimensioner är ett hinder för dem i arbetet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter, yrkesverksamma lärare och lärarutbildare kommer säkert känna igen sig. Avhandlingen ger en inblick i lärarnas värld och kan därför ge inspiration till reflektioner kring sin egen yrkesroll. Vidare hoppas jag att både skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-05 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:02 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

How to recognize dyslexia in children, including English language learners

Because dyslexia’s symptoms and manifestations can change over time, families, teachers, and schools understandably struggle to identify dyslexia in children. Here are some tips for recognizing those signs in English speakers and multilingual students.