Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga erfarenheter och intressen påverkar i hög grad den egna undervisningen. Här finns också tydliga könsskillnader. Det konstaterar Joakim Öberg som forskat om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Joakim Öberg
Joakim Öberg

Född 1965
Bor i Jönköping

Disputerade 2019-05-17
vid Jönköping University

 

 


AVHANDLING
Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit väldigt intresserad av historia, ett ämne som ju ligger nära samhällskunskap. Efter att jag gått lärarutbildningen lite senare i livet blev jag kvar där som lärarutbildare. Här upptäckte jag att samhällsvetenskapsdidaktik är relativt underbeforskat, särskilt i jämförelse med skolämnet historia.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om den transformation som sker mellan styrdokument och det som sedan händer i klassrummet. Mer precist – vilka ramfaktorer påverkar lärarna när styrdokumenten översätts till undervisning. Jag har intervjuat totalt tjugo lärare i årskurs 7-9 samt gymnasiet. Hälften av dem var mycket erfarna med runt 30-40 år i läraryrket. Den andra hälften var nyexaminerade lärare som jobbat mellan ett till tre år.

– Båda grupperna har svarat på frågor om vilka faktorer som de upplever mest påverkar transformationen mellan styrdokument och undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarnas svar är så olika! Jag trodde att lärare var en tämligen homogen grupp men resultaten vittnar tvärtom, om en bredd och komplexitet. Trots detta har jag kunnat sortera svaren under fyra olika dimensioner: Personliga, didaktiska, styrande och samhälleliga.

– Resultaten visar att den personliga dimensionen – den egna bakgrunden, intressen, ideologi och professionell utveckling – är den faktor som generellt påverkar mest. Den didaktiska dimensionen rymmer exempelvis det egna ämnet, kollegor och fortbildning. Under den styrande dimensionen sorteras faktorer som styrdokument, organisation och ekonomiska faktorer. Samhälleliga dimensioner omfattar exempelvis teknikutveckling och samhällsutvecklingen i stort.

– För lärarna i studien är de två förstnämnda dimensionerna, de personliga och didaktiska, tydligt positivt kopplade, medan de styrande och samhälleliga dimensionerna generellt är negativt förknippade, inte minst till stress.

– Intressant är att eleverna inte går att urskilja som en egen dimension, utan de dyker upp överallt och ligger som ett raster över samtliga dimensioner.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig en större skillnad i svaren mellan de båda lärargrupperna, just för att de har så olika lång erfarenhet av yrket. Men det visade sig att svaren inom grupperna var större än mellan dem. Lite förvånande var att de yngre pratade mindre om teknik jämfört med sina äldre kollegor. Min tolkning här är att för den yngre generationen är teknik något helt självklart.

– Jag trodde också att lärarutbildningen skulle framträda tydligare. Det var främst de yngre som pratade om den men då ofta i negativa termer. De tyckte inte att utbildningen hade gett dem de redskap som de behövde i läraryrket, att de hade behövt mer praktik. Frånvarande i svaren var även styrdokument och didaktiska modeller. Det fanns lärare som sa rakt ut att ”jag struntar i styrdokumenten, jag vet bäst vad jag ska göra”.

– Sett ur ett genusperspektiv framträder skillnader. Även om materialet är litet så syns trender. Lärare som ”struntar i styrdokumenten” är äldre män. Generellt mindre attraktiva kurser, som 50-poängskurserna vid yrkesprogrammen, undervisades företrädesvis av nyutbildade kvinnor. Kvinnliga lärare upplever i högre utsträckning att organisatoriska och ekonomiska dimensioner är ett hinder för dem i arbetet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter, yrkesverksamma lärare och lärarutbildare kommer säkert känna igen sig. Avhandlingen ger en inblick i lärarnas värld och kan därför ge inspiration till reflektioner kring sin egen yrkesroll. Vidare hoppas jag att både skolledare och skolpolitiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-05 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:02 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.