Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Lärares egna erfarenheter av att läsa serier som barn påverkar hur de förhåller sig till, och arbetar med materialet i undervisningen. Det visar Lars Wallners avhandling.

Lars Wallner

Född 1983
Bor i Norrköping

Disputerade 2017-11-10
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Framing Education: Doing Comics Literacy in the Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag läser själv serier och har många kompisar som läser serier. När jag hade VFU som gymnasielärare testade jag att använda serier i en klass som jag jobbade med och det blev väldigt uppskattat från elevernas sida. Eftersom jag upplevde att det var väldigt uppskattat funderade jag över varför man inte använder serier mer i undervisningen. Jag insåg också att jag egentligen inte visste i vilken utsträckning, eller hur, man gör det. Det var där intresset väcktes för att göra den här studien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som händer när man sätter serier i händerna på elever i olika åldrar. Det var en väldigt utforskande studie. Jag visste inte när jag började om det fanns serier i skolan, eller hur man använder serier i undervisningen. Jag ville undersöka, om det nu är så att serier används, vad man gör med dem och vilka möjligheter och problem det skapar i klassrummen.

– Tidigare forskning visar att just serier som litterär form gör dem väldigt speciella att jobba med i klassrummet. Den forskningen utgår ofta från ett teoretiskt perspektiv eller utifrån intervjustudier. Min studie är baserad på social interaktion, jag ville försöka visa processen i klassrummet när man aktivt jobbar med det här materialet. Jag har ställt upp videokameror och lagt ut diktafoner i klassrummet för att försöka fånga samtalen i klassrummet. Det jag har tittat på är gruppinteraktioner och vid några tillfällen är det antingen elever i par, eller lärare och elev i par, som jobbar med serier på olika sätt. Jag har tittat på hur man gör aspekter av serier som litterärt material. I studien deltog en klass i årskurs 8 och tre klasser i årskurs 3, och klasserna arbetade med serier i samhällskunskap respektive svenska.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Teoretiskt är mitt viktigaste bidrag att måste man ta hänsyn till att serier är ett unikt format när man diskuterar serier som en form av litteratur. Serier har tidigare diskuterats som en form av visuell litteracitet. Jag försöker argumentera för att det inte är så enkelt som att endast prata om bilder. Man måste se det som avskilt från annan form av visuell litteracitet också, för att fånga essensen i vad serier är.

– I klassrummet och ur ett lärarperspektiv tycker jag att det är intressant att se att både elevers och lärares uppfattningar om serier påverkar hur de arbetar med materialet. Det blev tydligt att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser. Det är exempelvis en lärare som tycker att materialet är för svårt att använda i årskurs 3, att innehållet är för komplicerat, i jämförelse med när läraren själv läste serier som barn.

– Det finns också lärare som ganska uttryckligen tycker att de inte kan hjälpa eleverna eftersom de inte själva har läst serier och inte har någon erfarenhet av materialet. Jag har svårt att se att en lärare skulle säga samma sak om traditionell skönlitteratur – att man inte kan hjälpa en elev med en litteraturanalys eftersom man inte själv läser skönlitteratur. För mig skulle det framstå som väldigt främmande. Men eftersom serier blir sin egen form av litteratur och lärarna också förhåller sig till det går det att säga så.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade både mig och en del av lärarna, framförallt i årskurs 3, att alla barn inte gillar serier. Det märktes på lärarna att de hade gått in i det här med en tanke om att alla barn gillar serier. Sedan var det vissa av nioåringarna som undrade om de inte kunde få läsa en riktig bok istället. Det överraskade mig också att elever till viss del hade köpt den här diskursen med att serier inte är riktig litteratur utan att det är en andra klassens litteratur.

– När den lärare som arbetar i årskurs åtta introducerade projektet var det en av hennes elever som kom fram till henne och sa ”måste du förstöra serier också”. Det finns andra forskningsartiklar där det perspektivet från elevernas sida också kommer fram. De upplever att serier är deras material och det ska inte skolan eller lärarna använda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att det teoretiska resultatet, att betrakta seriematerial som speciellt i relation till andra former av läs- och skrivmaterial, är intressant rent forskningsmässigt. Jag tänker att resultaten kan visa lärare att serier är ett brett material som innehåller alla genrer, och som finns på nästan alla svårighetsnivåer. Jag hoppas att lärare ser serier som ett möjligt alternativ till traditionell skönlitteratur i skolan och att denna studie visar på vilka möjligheter de ger, men också vilka problem som kan uppstå.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-12-12 11:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-13 15:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?