Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Lärares egna erfarenheter av att läsa serier som barn påverkar hur de förhåller sig till, och arbetar med materialet i undervisningen. Det visar Lars Wallners avhandling.

Lars Wallner
Lars Wallner

Född 1983
Bor i Norrköping

Disputerade 2017-11-10
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Framing Education: Doing Comics Literacy in the Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag läser själv serier och har många kompisar som läser serier. När jag hade VFU som gymnasielärare testade jag att använda serier i en klass som jag jobbade med och det blev väldigt uppskattat från elevernas sida. Eftersom jag upplevde att det var väldigt uppskattat funderade jag över varför man inte använder serier mer i undervisningen. Jag insåg också att jag egentligen inte visste i vilken utsträckning, eller hur, man gör det. Det var där intresset väcktes för att göra den här studien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som händer när man sätter serier i händerna på elever i olika åldrar. Det var en väldigt utforskande studie. Jag visste inte när jag började om det fanns serier i skolan, eller hur man använder serier i undervisningen. Jag ville undersöka, om det nu är så att serier används, vad man gör med dem och vilka möjligheter och problem det skapar i klassrummen.

– Tidigare forskning visar att just serier som litterär form gör dem väldigt speciella att jobba med i klassrummet. Den forskningen utgår ofta från ett teoretiskt perspektiv eller utifrån intervjustudier. Min studie är baserad på social interaktion, jag ville försöka visa processen i klassrummet när man aktivt jobbar med det här materialet. Jag har ställt upp videokameror och lagt ut diktafoner i klassrummet för att försöka fånga samtalen i klassrummet. Det jag har tittat på är gruppinteraktioner och vid några tillfällen är det antingen elever i par, eller lärare och elev i par, som jobbar med serier på olika sätt. Jag har tittat på hur man gör aspekter av serier som litterärt material. I studien deltog en klass i årskurs 8 och tre klasser i årskurs 3, och klasserna arbetade med serier i samhällskunskap respektive svenska.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Teoretiskt är mitt viktigaste bidrag att måste man ta hänsyn till att serier är ett unikt format när man diskuterar serier som en form av litteratur. Serier har tidigare diskuterats som en form av visuell litteracitet. Jag försöker argumentera för att det inte är så enkelt som att endast prata om bilder. Man måste se det som avskilt från annan form av visuell litteracitet också, för att fånga essensen i vad serier är.

– I klassrummet och ur ett lärarperspektiv tycker jag att det är intressant att se att både elevers och lärares uppfattningar om serier påverkar hur de arbetar med materialet. Det blev tydligt att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser. Det är exempelvis en lärare som tycker att materialet är för svårt att använda i årskurs 3, att innehållet är för komplicerat, i jämförelse med när läraren själv läste serier som barn.

– Det finns också lärare som ganska uttryckligen tycker att de inte kan hjälpa eleverna eftersom de inte själva har läst serier och inte har någon erfarenhet av materialet. Jag har svårt att se att en lärare skulle säga samma sak om traditionell skönlitteratur – att man inte kan hjälpa en elev med en litteraturanalys eftersom man inte själv läser skönlitteratur. För mig skulle det framstå som väldigt främmande. Men eftersom serier blir sin egen form av litteratur och lärarna också förhåller sig till det går det att säga så.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade både mig och en del av lärarna, framförallt i årskurs 3, att alla barn inte gillar serier. Det märktes på lärarna att de hade gått in i det här med en tanke om att alla barn gillar serier. Sedan var det vissa av nioåringarna som undrade om de inte kunde få läsa en riktig bok istället. Det överraskade mig också att elever till viss del hade köpt den här diskursen med att serier inte är riktig litteratur utan att det är en andra klassens litteratur.

– När den lärare som arbetar i årskurs åtta introducerade projektet var det en av hennes elever som kom fram till henne och sa ”måste du förstöra serier också”. Det finns andra forskningsartiklar där det perspektivet från elevernas sida också kommer fram. De upplever att serier är deras material och det ska inte skolan eller lärarna använda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att det teoretiska resultatet, att betrakta seriematerial som speciellt i relation till andra former av läs- och skrivmaterial, är intressant rent forskningsmässigt. Jag tänker att resultaten kan visa lärare att serier är ett brett material som innehåller alla genrer, och som finns på nästan alla svårighetsnivåer. Jag hoppas att lärare ser serier som ett möjligt alternativ till traditionell skönlitteratur i skolan och att denna studie visar på vilka möjligheter de ger, men också vilka problem som kan uppstå.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-12-12 11:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-13 15:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rikskonferens för lärare i sfi, 6-7 mars i Stockholm

Lärare i sfi har ett brett undervisningsområde och ska kunna sätta sig in i de flerspråkiga vuxna elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Vår tvådagarskonferens berör bl.a. ämnen som uttalsundervisning, litteracitet, digitala verktyg, samt kunskap om hur hjärnan bearbetar flerspråkighet. Välkommen!

Studie- och yrkesvägledare, 25-26 jan i Göteborg

Studie- och yrkesvägledning är en fråga för hela skolan och studie- och yrkesvägledaren har en central roll i att stödja eleverna att göra hållbara val för sin framtid. På konferensen får du ta del av föreläsningar om allt från att vägleda nyanlända elever och pojkar med hög frånvaro till hur man utifrån elevers hälsa kan hjälp dem att välja rätt gymnasieprogram och yrke. Välkommen till en konferens med fokus på att stärka vägledningen!

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Möjligheter och begränsningar i lärares arbete med montessoripedagogik i praktiken

Montessorilärare som arbetar med pedagogiken som en modell att utgå från har större möjligheter till att utvecklas professionellt jämfört med kollegor som använder montessoripedagogiken som en metod. Det visar Per Gynther i sin avhandling.

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Tillgången till olika språk gör eleverna till mer flexibla språkanvändare. Det konstaterar Annaliina Gynne som forskat om språkande hos elever i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!