Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Det går inte att endast utgå från internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss för att dra slutsatser om svenska elevers kunskaper i matematik. Eleverna kan ha andra kunskaper än de som prövas i mätningarna, konstaterar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Samuel Sollerman
Samuel Sollerman

Född 1973
Bor i Örebro

Disputerade 2019-06-10
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Kan man räkna med Pisa och Timss? Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av kunskapsundersökningar. Under mina år som matematiklärare, och senare som provutvecklare av nationella prov, har mitt intresse hela tiden växt och kanske speciellt för frågan vilka slutsatser man kan dra från dessa kunskapsundersökningar. Extra intresserad har jag blivit av vilka slutsatser man kan dra från internationella kunskapsundersökningar som Pisa och Timss. Dessa mätningar får ett relativt stort genomslag när den svenska skolan och dess utveckling ska diskuteras. Resultaten från undersökningarna används flitigt som argument av bland annat journalister, forskare och politiker.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om internationella storskaliga mätningar i matematik. Det är mätningar som undersöker elevers matematikkunskaper och som är utformade likadant och genomförs på samma sätt i alla länder. De är därmed inte utformade för att passa ett specifikt land utan snarare för att passa alla länder så bra som möjligt. Det är därför inte helt självklart att de passar fullt ut för att mäta kunskaper i enskilda länder. Avhandlingen handlar om just detta – hur relevant det är att använda de här internationellt framtagna gemensamma mätningarna för att undersöka elevers matematikkunskaper i ett specifikt land. I min avhandling använder jag Sverige som ett exempelland och gör analyser utifrån hur relevanta mätningarna är i en svensk kontext.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att innehållet och resultaten från de internationella mätningarna i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan men att det inte är så enkelt som att man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik. Det är viktigt att vara medveten om mätningarnas styrkor och begränsningar. Deras styrkor ligger bland annat i att de är konstruerade för att mäta kunskapsutveckling över tid och att man kan jämföra resultat mellan länder. Men det finns även begränsningar, varav flera är knutna till respektive lands syfte med, och innehåll i, matematikutbildningen.

– I avhandlingen lyfter jag fram områden och aspekter av matematik som ingår i den svenska kontexten men som inte fullt ut prövas i de internationella mätningarna, bland annat matematiska resonemang. Men jag lyfter även fram belägg för att de svenska eleverna underpresterar på de internationella mätningarna. Man bör således ha med sig att de svenska eleverna kan ha andra matematikkunskaper än de som prövas i mätningarna och att eleverna kanske kan mer än vad de visar.

– Om man som land ska engagera sig i internationella storskaliga mätningar och dra slutsatser samt agera utifrån resultaten, bör vi vara medvetna om vad det är de mäter och hur väl det sammanfaller med matematiken i den svenska utbildningskontexten.

Vad överraskade dig?

– Överraskad, eller kanske extra intresserad, blev jag när jag grävde i kunskapsundersökningarnas historia och utveckling. Hur de olika internationella studierna skiljer sig mellan varandra och deras relation till svenska styrdokument och svenska nationella prov i matematik. Jag blev också överraskad över prestationsskillnaderna i en delundersökning där svenska elever fick samma matematikuppgifter i en internationell kunskapsundersökning som i ett nationellt prov, och eleverna hade ett bättre resultat på uppgifterna när de låg i det nationella provet. Detta leder till frågan om de svenska eleverna underpresterar på internationella kunskapsundersökningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att de är intressanta för alla som vill diskutera svenska elevers matematikkunskaper i ett internationellt perspektiv eller förändringar av svenska elevers matematikkunskaper över tid, och vill veta mer om vad det är som egentligen undersöks. Ska man använda resultat från mätningarna bör man ha insikter, inte bara åsikter. Avhandlingen kan ge fler personer en större insikt om de internationella mätningarna. Resultaten kan vara intressanta för personer som tar beslut om eller i skolan, exempelvis skolledare, lärare och elever men de kan också vara intressanta för andra som vill diskutera resultaten som exempelvis forskare och journalister.

– I december 2019 kommer nya resultat från Pisa. Om vi ska dra slutsatser samt agera utifrån de nya resultaten bör vi vara medvetna om vad det är de internationella studierna mäter. Det kan den här avhandlingen bidra till.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-16 13:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-23 15:29 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.