Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Det går inte att endast utgå från internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss för att dra slutsatser om svenska elevers kunskaper i matematik. Eleverna kan ha andra kunskaper än de som prövas i mätningarna, konstaterar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Samuel Sollerman
Samuel Sollerman

Född 1973
Bor i Örebro

Disputerade 2019-06-10
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Kan man räkna med Pisa och Timss? Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av kunskapsundersökningar. Under mina år som matematiklärare, och senare som provutvecklare av nationella prov, har mitt intresse hela tiden växt och kanske speciellt för frågan vilka slutsatser man kan dra från dessa kunskapsundersökningar. Extra intresserad har jag blivit av vilka slutsatser man kan dra från internationella kunskapsundersökningar som Pisa och Timss. Dessa mätningar får ett relativt stort genomslag när den svenska skolan och dess utveckling ska diskuteras. Resultaten från undersökningarna används flitigt som argument av bland annat journalister, forskare och politiker.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om internationella storskaliga mätningar i matematik. Det är mätningar som undersöker elevers matematikkunskaper och som är utformade likadant och genomförs på samma sätt i alla länder. De är därmed inte utformade för att passa ett specifikt land utan snarare för att passa alla länder så bra som möjligt. Det är därför inte helt självklart att de passar fullt ut för att mäta kunskaper i enskilda länder. Avhandlingen handlar om just detta – hur relevant det är att använda de här internationellt framtagna gemensamma mätningarna för att undersöka elevers matematikkunskaper i ett specifikt land. I min avhandling använder jag Sverige som ett exempelland och gör analyser utifrån hur relevanta mätningarna är i en svensk kontext.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att innehållet och resultaten från de internationella mätningarna i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan men att det inte är så enkelt som att man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik. Det är viktigt att vara medveten om mätningarnas styrkor och begränsningar. Deras styrkor ligger bland annat i att de är konstruerade för att mäta kunskapsutveckling över tid och att man kan jämföra resultat mellan länder. Men det finns även begränsningar, varav flera är knutna till respektive lands syfte med, och innehåll i, matematikutbildningen.

– I avhandlingen lyfter jag fram områden och aspekter av matematik som ingår i den svenska kontexten men som inte fullt ut prövas i de internationella mätningarna, bland annat matematiska resonemang. Men jag lyfter även fram belägg för att de svenska eleverna underpresterar på de internationella mätningarna. Man bör således ha med sig att de svenska eleverna kan ha andra matematikkunskaper än de som prövas i mätningarna och att eleverna kanske kan mer än vad de visar.

– Om man som land ska engagera sig i internationella storskaliga mätningar och dra slutsatser samt agera utifrån resultaten, bör vi vara medvetna om vad det är de mäter och hur väl det sammanfaller med matematiken i den svenska utbildningskontexten.

Vad överraskade dig?

– Överraskad, eller kanske extra intresserad, blev jag när jag grävde i kunskapsundersökningarnas historia och utveckling. Hur de olika internationella studierna skiljer sig mellan varandra och deras relation till svenska styrdokument och svenska nationella prov i matematik. Jag blev också överraskad över prestationsskillnaderna i en delundersökning där svenska elever fick samma matematikuppgifter i en internationell kunskapsundersökning som i ett nationellt prov, och eleverna hade ett bättre resultat på uppgifterna när de låg i det nationella provet. Detta leder till frågan om de svenska eleverna underpresterar på internationella kunskapsundersökningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att de är intressanta för alla som vill diskutera svenska elevers matematikkunskaper i ett internationellt perspektiv eller förändringar av svenska elevers matematikkunskaper över tid, och vill veta mer om vad det är som egentligen undersöks. Ska man använda resultat från mätningarna bör man ha insikter, inte bara åsikter. Avhandlingen kan ge fler personer en större insikt om de internationella mätningarna. Resultaten kan vara intressanta för personer som tar beslut om eller i skolan, exempelvis skolledare, lärare och elever men de kan också vara intressanta för andra som vill diskutera resultaten som exempelvis forskare och journalister.

– I december 2019 kommer nya resultat från Pisa. Om vi ska dra slutsatser samt agera utifrån de nya resultaten bör vi vara medvetna om vad det är de internationella studierna mäter. Det kan den här avhandlingen bidra till.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-16 13:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-23 15:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Språkstörning, 6 november i Stockholm

Språket är nyckeln till kunskapshämtning - hur stödjer vi elever med språklig sårbarhet? Vilka insatser möjliggör språkligt lärande för alla elever? Hur ser relationerna ut mellan arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur stödjer vi elever med flerspråkig bakgrund? Välkommen till en intensiv och givande heldag!

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

How to set up interest-based reading groups

A three-step plan for using surveys to gauge students’ interests as a basis for forming small reading discussion groups.

Tool gauges use of Google in K-12 classrooms

Google has unveiled ”transformation reports” to give educators data on how often various Google offerings are actually used and for which specific tasks. This is important because a study last year by BrightBytes found the majority of software licenses purchased by schools went unused and another study by LearnTrials revealed just 9% of education-technology tools are used to their intended extent.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.