Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Det går inte att endast utgå från internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss för att dra slutsatser om svenska elevers kunskaper i matematik. Eleverna kan ha andra kunskaper än de som prövas i mätningarna, konstaterar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Samuel Sollerman
Samuel Sollerman

Född 1973
Bor i Örebro

Disputerade 2019-06-10
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Kan man räkna med Pisa och Timss? Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av kunskapsundersökningar. Under mina år som matematiklärare, och senare som provutvecklare av nationella prov, har mitt intresse hela tiden växt och kanske speciellt för frågan vilka slutsatser man kan dra från dessa kunskapsundersökningar. Extra intresserad har jag blivit av vilka slutsatser man kan dra från internationella kunskapsundersökningar som Pisa och Timss. Dessa mätningar får ett relativt stort genomslag när den svenska skolan och dess utveckling ska diskuteras. Resultaten från undersökningarna används flitigt som argument av bland annat journalister, forskare och politiker.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om internationella storskaliga mätningar i matematik. Det är mätningar som undersöker elevers matematikkunskaper och som är utformade likadant och genomförs på samma sätt i alla länder. De är därmed inte utformade för att passa ett specifikt land utan snarare för att passa alla länder så bra som möjligt. Det är därför inte helt självklart att de passar fullt ut för att mäta kunskaper i enskilda länder. Avhandlingen handlar om just detta – hur relevant det är att använda de här internationellt framtagna gemensamma mätningarna för att undersöka elevers matematikkunskaper i ett specifikt land. I min avhandling använder jag Sverige som ett exempelland och gör analyser utifrån hur relevanta mätningarna är i en svensk kontext.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att innehållet och resultaten från de internationella mätningarna i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan men att det inte är så enkelt som att man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik. Det är viktigt att vara medveten om mätningarnas styrkor och begränsningar. Deras styrkor ligger bland annat i att de är konstruerade för att mäta kunskapsutveckling över tid och att man kan jämföra resultat mellan länder. Men det finns även begränsningar, varav flera är knutna till respektive lands syfte med, och innehåll i, matematikutbildningen.

– I avhandlingen lyfter jag fram områden och aspekter av matematik som ingår i den svenska kontexten men som inte fullt ut prövas i de internationella mätningarna, bland annat matematiska resonemang. Men jag lyfter även fram belägg för att de svenska eleverna underpresterar på de internationella mätningarna. Man bör således ha med sig att de svenska eleverna kan ha andra matematikkunskaper än de som prövas i mätningarna och att eleverna kanske kan mer än vad de visar.

– Om man som land ska engagera sig i internationella storskaliga mätningar och dra slutsatser samt agera utifrån resultaten, bör vi vara medvetna om vad det är de mäter och hur väl det sammanfaller med matematiken i den svenska utbildningskontexten.

Vad överraskade dig?

– Överraskad, eller kanske extra intresserad, blev jag när jag grävde i kunskapsundersökningarnas historia och utveckling. Hur de olika internationella studierna skiljer sig mellan varandra och deras relation till svenska styrdokument och svenska nationella prov i matematik. Jag blev också överraskad över prestationsskillnaderna i en delundersökning där svenska elever fick samma matematikuppgifter i en internationell kunskapsundersökning som i ett nationellt prov, och eleverna hade ett bättre resultat på uppgifterna när de låg i det nationella provet. Detta leder till frågan om de svenska eleverna underpresterar på internationella kunskapsundersökningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att de är intressanta för alla som vill diskutera svenska elevers matematikkunskaper i ett internationellt perspektiv eller förändringar av svenska elevers matematikkunskaper över tid, och vill veta mer om vad det är som egentligen undersöks. Ska man använda resultat från mätningarna bör man ha insikter, inte bara åsikter. Avhandlingen kan ge fler personer en större insikt om de internationella mätningarna. Resultaten kan vara intressanta för personer som tar beslut om eller i skolan, exempelvis skolledare, lärare och elever men de kan också vara intressanta för andra som vill diskutera resultaten som exempelvis forskare och journalister.

– I december 2019 kommer nya resultat från Pisa. Om vi ska dra slutsatser samt agera utifrån de nya resultaten bör vi vara medvetna om vad det är de internationella studierna mäter. Det kan den här avhandlingen bidra till.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-09-16 13:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-23 15:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

8 ud af 10 danske unge bevæger sig alt for lidt

Dansk forsker peger på mobiltelefoner, iPads og computere som årsagen.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.