Plats för mer undervisning om smittsamma sjukdomar
Med bättre stöd och samarbeten skulle mellanstadielärare kunna öka sina elevers förståelse för infektionssjukdomar, menar Anna-Clara Rönner.

Bor i Göteborg
Född 1971
Disputerade 2025-12-05
vid Karlstads universitet, affilierad till Högskolan Väst
Teaching and learning about infectious diseases in the aftermath of covid-19
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har en bakgrund inte bara som lärare i grundskola och gymnasium, utan också som forskare i klinisk bakteriologi. När jag undervisade på mellanstadiet tyckte jag att mina elever var så otroligt mottagliga för kunskap om infektionssjukdomar. Det fick mig att undra varför det inte stod mer om ämnet i läroböcker och styrdokument.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur kunskap om infektionssjukdomar, mikroorganismer och smittspridning – i efterdyningarna av covid-19-pandemin – transformeras från medicinsk nivå till skolkunskap i läroböcker, lärares undervisning och elevers förståelse. Som data har jag använt läroböcker i biologi för årskurs 4–9 samt intervjuer med lärare och elever på mellanstadiet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att mellanstadiets biologiundervisning inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Flera läroböcker saknade information om kopplingen mellan smittämnen och infektionssjukdomar, inkubationstider, spridningsvägar och vaccinationer. Många lärare ville att infektionssjukdomar skulle komma in i läroplanen på ett tydligare sätt, men de uppgav också att de skulle behöva mer stöd och utbildning för att kunna undervisa om ämnet. Det mesta av elevernas kunskaper om infektionssjukdomar kom därför inte från skolan.
– Jag argumenterar för att man ska integrera ett så kallat contagion literacy-ramverk i biologiundervisningen för att främja en systematisk och generaliserbar kunskap hos eleverna. Detta ramverk omfattar sex områden som enligt ämnesexperter är centrala för elevers förståelse av infektionssjukdomar, men jag skulle vilja lägga till ytterligare ett område: hur människor kan fungera som värdar för smittämnen.
Många lärare ville att infektionssjukdomar skulle komma in i läroplanen på ett tydligare sätt, men de uppgav också att de skulle behöva mer stöd och utbildning för att kunna undervisa om ämnet.
Anna-Clara Rönner
Vad överraskade dig?
– Att pandemin har haft en så liten inverkan på skolans undervisning. Jag är dock medveten om att lärare har begränsat med tid och utbildning för de här sakerna. Därför förespråkar jag samarbeten mellan biologilärare och elevhälsoteam samt ämnesövergripande undervisning som även omfattar historia och samhällskunskap.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare, rektorer, skolledare, läroplansutvecklare, läromedelsförfattare och skolforskare. Jag hoppas att min avhandling leder till att infektionssjukdomar får en större plats i undervisning, läroböcker, läroplaner och lärarutbildningen. Jag skulle också vilja att den gav upphov till mer forskning om hur skolan kan undervisa om infektionssjukdomar samt vilka begrepp som är mest kraftfulla för elevernas förståelse.
Relaterade länkar

Skolnärvaro
Åk F–Gy Matematik i förskolan
Fsk 
