Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmens verksamhet ser ut och organiseras. Bostadssegregationen innebär att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, konstaterar Catarina Andishamand.

Catarina Andishamand
Catarina Andishamand

Född 1963
Bor i Lindome

Disputerade 2017-10-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av barns rättigheter och har tidigare arbetat som förskollärare och specialpedagog i flera olika områden, men framför allt i storstäders ytterområden.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat tre olika fritidsverksamheter i tre olika kommuner, belägna i tre olika socioekonomiska områden, varav en på landsbygden och de två övriga i förort samt tätort. Utifrån observationer har jag studerat dels hur verksamheten organiseras, dels hur pedagogerna talar om sitt uppdrag, men också vad elever och föräldrar säger.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att plats spelar stor roll för hur fritidsverksamheten ser ut, hur den organiseras och vilka aktiviteter som erbjuds. På grund av avstånd och sämre kommunikationer hämtas barnen som går på fritidshem på landsbygden alltid av någon vuxen. Det innebär att personalen alltid vet hur många barn som är på plats och hur länge de stannar, vilket i sin tur gör det lättare att planera verksamheten. Men det påverkar också hela stämningen och tempot som är mycket lugnare på fritidshemmet på landsbygden.

– Vid fritidshemmen i tätort och förort är det ett ständigt flöde av barn som kommer och går. Pedagogerna lägger mycket tid på att ha koll på vilka barn som är på plats, när de ska gå, stämma av med föräldrar till barn som vill gå hem med en kompis, ta hand om lappar som föräldrar skrivit om sina barns hemgång. Det här tar givetvis mycket tid men är inget som pedagogerna diskuterar utan hanterar som en del av vardagen.

–  På alla tre orterna tydliggörs konsekvenserna av att barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga inte har rätt till fritidsverksamhet. För många barn blir detta som ett slags dubbel bestraffning då de efter skolan inte får följa med sina kompisar till fritids.

– De stora barngrupperna påverkar också fritidshemmens verksamhet. Pedagogerna har en ambition att både samla och blanda barnen så att de lär känna varandra mer. Men när 50 barn ska äta mellanmål blir det oftast enklare för pedagogerna att utgå från redan etablerade grupper och säga, ”nu kan tjejerna i tvåan gå”. Trots bristande resurser, stora barngrupper och dåliga villkor strävar personalen efter att bedriva en bra verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Bostadssegregationen innebär att barngrupperna i fritidshemmen tenderar att bli alltmer homogena. Det här påverkar i sin tur pedagogernas uppdrag att visa på skillnader.

Vem har nytta av dina resultat?

– Professionella inom skola och fritidshem men även politiker. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en diskussion kring bostadssegregation och vad hur den påverkar fritidshemmens uppdrag. Men också hur de stora barngrupperna inverkar negativt på personalens möjligheter att utforma verksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2017-10-24 15:21 av
Sidan uppdaterades 2018-11-13 16:52 av


Relaterat

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser