Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmens verksamhet ser ut och organiseras. Bostadssegregationen innebär att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, konstaterar Catarina Andishamand.

Catarina Andishamand
Catarina Andishamand

Född 1963
Bor i Lindome

Disputerade 2017-10-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av barns rättigheter och har tidigare arbetat som förskollärare och specialpedagog i flera olika områden, men framför allt i storstäders ytterområden.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat tre olika fritidsverksamheter i tre olika kommuner, belägna i tre olika socioekonomiska områden, varav en på landsbygden och de två övriga i förort samt tätort. Utifrån observationer har jag studerat dels hur verksamheten organiseras, dels hur pedagogerna talar om sitt uppdrag, men också vad elever och föräldrar säger.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att plats spelar stor roll för hur fritidsverksamheten ser ut, hur den organiseras och vilka aktiviteter som erbjuds. På grund av avstånd och sämre kommunikationer hämtas barnen som går på fritidshem på landsbygden alltid av någon vuxen. Det innebär att personalen alltid vet hur många barn som är på plats och hur länge de stannar, vilket i sin tur gör det lättare att planera verksamheten. Men det påverkar också hela stämningen och tempot som är mycket lugnare på fritidshemmet på landsbygden.

– Vid fritidshemmen i tätort och förort är det ett ständigt flöde av barn som kommer och går. Pedagogerna lägger mycket tid på att ha koll på vilka barn som är på plats, när de ska gå, stämma av med föräldrar till barn som vill gå hem med en kompis, ta hand om lappar som föräldrar skrivit om sina barns hemgång. Det här tar givetvis mycket tid men är inget som pedagogerna diskuterar utan hanterar som en del av vardagen.

–  På alla tre orterna tydliggörs konsekvenserna av att barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga inte har rätt till fritidsverksamhet. För många barn blir detta som ett slags dubbel bestraffning då de efter skolan inte får följa med sina kompisar till fritids.

– De stora barngrupperna påverkar också fritidshemmens verksamhet. Pedagogerna har en ambition att både samla och blanda barnen så att de lär känna varandra mer. Men när 50 barn ska äta mellanmål blir det oftast enklare för pedagogerna att utgå från redan etablerade grupper och säga, ”nu kan tjejerna i tvåan gå”. Trots bristande resurser, stora barngrupper och dåliga villkor strävar personalen efter att bedriva en bra verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Bostadssegregationen innebär att barngrupperna i fritidshemmen tenderar att bli alltmer homogena. Det här påverkar i sin tur pedagogernas uppdrag att visa på skillnader.

Vem har nytta av dina resultat?

– Professionella inom skola och fritidshem men även politiker. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en diskussion kring bostadssegregation och vad hur den påverkar fritidshemmens uppdrag. Men också hur de stora barngrupperna inverkar negativt på personalens möjligheter att utforma verksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2017-10-24 15:21 av
Sidan uppdaterades 2018-11-13 16:52 av


Relaterat

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer