Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmens verksamhet ser ut och organiseras. Bostadssegregationen innebär att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, konstaterar Catarina Andishamand.

Catarina Andishamand
Catarina Andishamand

Född 1963
Bor i Lindome

Disputerade 2017-10-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av barns rättigheter och har tidigare arbetat som förskollärare och specialpedagog i flera olika områden, men framför allt i storstäders ytterområden.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat tre olika fritidsverksamheter i tre olika kommuner, belägna i tre olika socioekonomiska områden, varav en på landsbygden och de två övriga i förort samt tätort. Utifrån observationer har jag studerat dels hur verksamheten organiseras, dels hur pedagogerna talar om sitt uppdrag, men också vad elever och föräldrar säger.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att plats spelar stor roll för hur fritidsverksamheten ser ut, hur den organiseras och vilka aktiviteter som erbjuds. På grund av avstånd och sämre kommunikationer hämtas barnen som går på fritidshem på landsbygden alltid av någon vuxen. Det innebär att personalen alltid vet hur många barn som är på plats och hur länge de stannar, vilket i sin tur gör det lättare att planera verksamheten. Men det påverkar också hela stämningen och tempot som är mycket lugnare på fritidshemmet på landsbygden.

– Vid fritidshemmen i tätort och förort är det ett ständigt flöde av barn som kommer och går. Pedagogerna lägger mycket tid på att ha koll på vilka barn som är på plats, när de ska gå, stämma av med föräldrar till barn som vill gå hem med en kompis, ta hand om lappar som föräldrar skrivit om sina barns hemgång. Det här tar givetvis mycket tid men är inget som pedagogerna diskuterar utan hanterar som en del av vardagen.

–  På alla tre orterna tydliggörs konsekvenserna av att barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga inte har rätt till fritidsverksamhet. För många barn blir detta som ett slags dubbel bestraffning då de efter skolan inte får följa med sina kompisar till fritids.

– De stora barngrupperna påverkar också fritidshemmens verksamhet. Pedagogerna har en ambition att både samla och blanda barnen så att de lär känna varandra mer. Men när 50 barn ska äta mellanmål blir det oftast enklare för pedagogerna att utgå från redan etablerade grupper och säga, ”nu kan tjejerna i tvåan gå”. Trots bristande resurser, stora barngrupper och dåliga villkor strävar personalen efter att bedriva en bra verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Bostadssegregationen innebär att barngrupperna i fritidshemmen tenderar att bli alltmer homogena. Det här påverkar i sin tur pedagogernas uppdrag att visa på skillnader.

Vem har nytta av dina resultat?

– Professionella inom skola och fritidshem men även politiker. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en diskussion kring bostadssegregation och vad hur den påverkar fritidshemmens uppdrag. Men också hur de stora barngrupperna inverkar negativt på personalens möjligheter att utforma verksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-24 15:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-15 15:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fritidshemmet, 15-16 mars i Malmö

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Vi fördjupar oss i teori och praktik under två dagar!

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

Öppna laborationer ökar kvaliteten på elevers samtal

Öppna fysiklaborationer skapar mer kvalitativa samtal mellan eleverna. Det visar Jan Andersson som utforskat hur designen av det laborativa arbetet i ämnet fysik påverkar elevernas lärande.

Konflikter inget hinder för utveckling

Strategier är viktiga för att få igång de egna kreativa processerna. Det menar Katharina Jacobsson som utforskat två skolors förbättringsarbete.

Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Så förbättrar svenska gymnasieelever sina texter på tyska

Elever som får undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet producerar både  bättre och längre texter. Det visar Yvonne Knospe som forskat om hur svenska gymnasieelever skriver på tyska.

Goda lärarrelationer kan motverka skolk

Elever med bra relation till läraren skolkar mindre oberoende av social bakgrund. Det är ett av resultaten i Olof Reichenbergs forskning om sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer och skolresultat.

Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Katarina Dahlbäck har undersökt vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenska. Resultaten visar att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och bland lärare.  

Skolan viktig för många nyanlända

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.