Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmens verksamhet ser ut och organiseras. Bostadssegregationen innebär att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, konstaterar Catarina Andishamand.

Catarina Andishamand
Catarina Andishamand

Född 1963
Bor i Lindome

Disputerade 2017-10-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av barns rättigheter och har tidigare arbetat som förskollärare och specialpedagog i flera olika områden, men framför allt i storstäders ytterområden.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat tre olika fritidsverksamheter i tre olika kommuner, belägna i tre olika socioekonomiska områden, varav en på landsbygden och de två övriga i förort samt tätort. Utifrån observationer har jag studerat dels hur verksamheten organiseras, dels hur pedagogerna talar om sitt uppdrag, men också vad elever och föräldrar säger.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att plats spelar stor roll för hur fritidsverksamheten ser ut, hur den organiseras och vilka aktiviteter som erbjuds. På grund av avstånd och sämre kommunikationer hämtas barnen som går på fritidshem på landsbygden alltid av någon vuxen. Det innebär att personalen alltid vet hur många barn som är på plats och hur länge de stannar, vilket i sin tur gör det lättare att planera verksamheten. Men det påverkar också hela stämningen och tempot som är mycket lugnare på fritidshemmet på landsbygden.

– Vid fritidshemmen i tätort och förort är det ett ständigt flöde av barn som kommer och går. Pedagogerna lägger mycket tid på att ha koll på vilka barn som är på plats, när de ska gå, stämma av med föräldrar till barn som vill gå hem med en kompis, ta hand om lappar som föräldrar skrivit om sina barns hemgång. Det här tar givetvis mycket tid men är inget som pedagogerna diskuterar utan hanterar som en del av vardagen.

–  På alla tre orterna tydliggörs konsekvenserna av att barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga inte har rätt till fritidsverksamhet. För många barn blir detta som ett slags dubbel bestraffning då de efter skolan inte får följa med sina kompisar till fritids.

– De stora barngrupperna påverkar också fritidshemmens verksamhet. Pedagogerna har en ambition att både samla och blanda barnen så att de lär känna varandra mer. Men när 50 barn ska äta mellanmål blir det oftast enklare för pedagogerna att utgå från redan etablerade grupper och säga, ”nu kan tjejerna i tvåan gå”. Trots bristande resurser, stora barngrupper och dåliga villkor strävar personalen efter att bedriva en bra verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Bostadssegregationen innebär att barngrupperna i fritidshemmen tenderar att bli alltmer homogena. Det här påverkar i sin tur pedagogernas uppdrag att visa på skillnader.

Vem har nytta av dina resultat?

– Professionella inom skola och fritidshem men även politiker. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en diskussion kring bostadssegregation och vad hur den påverkar fritidshemmens uppdrag. Men också hur de stora barngrupperna inverkar negativt på personalens möjligheter att utforma verksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2017-10-24 15:21 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-11-13 16:52 av Hedda Lovén


Relaterat

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Att lyssna kan vara viktigt för talutvecklingen hos barn med autism

Ljud kan vara viktiga igångsättare för språk- och talutvecklingen hos barn med autism. Logoped Pia Nordgren har i sin avhandling utforskat relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester.

Känslor har stor betydelse för lärande om miljö

Annika Manni har studerat mellanstadieelevers förståelse, erfarenheter och känslor kring lärande för hållbar utveckling. Hennes resultat visar att elevers lärande i miljöfrågor bygger på en sammanvävning av känslor, värderingar och förståelse.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Multimodalt tänk – ett bra verktyg för nya uttryckssätt

Forskaren Petra Magnusson har studerat om det går att använda multimodal teoribildning i skolan för att undersöka elevernas meningsskapande.

Lärare behöver mer tid för reflektion

Som lärare blir man överöst av direktiv och modeller att följa. Men att omsätta dem i sin egen praktik kräver tid för reflexion och diskussioner. I ett bra skolutvecklingsarbete måste olika synsätt mötas och konflikter är inget misslyckande, menar Anette Olin.

Bra skolor har ansvarsfulla rektorer

Rektorer i framgångsrika skolor tar större ansvar för sitt läroplansuppdrag än andra rektorer. De är engagerade i skolans kärnverksamhet, i kunskapsmålen och inte minst i de sociala målen, skriver Monika Törnsén i sin avhandling.

Elevers språkutveckling är ALLAS ansvar

Anne Palmér har undersökt den muntliga kulturen i två klasser som läste på olika yrkesinriktade gymnasieprogram. Hon upptäckte att inte bara svenska utan också yrkesförberedande karaktärsämnen kunde ge eleverna goda tillfällen att utvecklas muntligt: - Jag menar att alla lärare måste ses som språklärare i viss mån, elevernas språkutveckling angår inte bara svenskämnet!

Teknik – ett hinder för god kommunikation?

Det räcker inte att lärare är experter på elever med hörselnedsättningar – på var de ska sitta i klassrummet, vilken teknik de behöver eller vilken hörselmiljö som är bäst för dem, säger forskaren Ann-Christine Wennergren. Eleverna måste själva bli experter på sina behov, och kunna ställa krav utifrån dem.

Konsten att samtala – både problem och behandlingsform

Att kunna förstå och göra sig förstådd i tal och skrift är nyckeln till hur man klarar sig och trivs både i skolan och med sina kamrater. Det konstaterar Barbro Bruce i sin avhandling som handlar om språk- och kommunikationsproblem hos barn och ungdomar. Slutsatsen är att konsten att samtala - att lyssna, förstå och uttrycka sig - både är problemet och behandlingsformen..

Utveckling av skolmiljöer ger möjligheter till lärande

Jag är inte främst intresserad av hur skolmiljöerna har sett ut tidigare eller vilka problem de har orsakat, för det vet vi redan, säger Alan Schürer. Jag är intresserad av hur man faktiskt kan FÖRÄNDRA skolmiljön – och om det finns någon möjlighet för eleverna att lära sig något i samma veva. Och det finns det, visar hans avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Tips for classroom audio support

A school district in California is using technology solutions to help students hear in school, according to Michelle Zavaleta, coordinator of psychological services in special education for the Tulare City School District. In this blog post, she shares several tips to help adopt such solutions, including finding a tool that works for all students — not only those with hearing difficulties.

Bill Gates says the textbook is dying. Is he right?

The textbook is becoming obsolete, Bill Gates wrote in his annual letter from his foundation. Peter Greene, a high-school English teacher, counters Gates’ argument with five reasons why he says textbooks will continue to be a classroom staple — at least in the near term — including a preference, even among digital natives, for printed material.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.