Pojkar är kompetenta och konsekventa skribenter

I massmedia beskrivs pojkar ofta utifrån att de inte kan eller vill skriva. I sin avhandling ville därför Katharina Andersson undersöka vilka skrivkompetenser pojkar i årskurs 3 uppvisar. Hon fann att de var medvetna om textens mottagare och tog med sig många textreferenser in i sitt skrivande.

Katharina Andersson
Katharina Andersson

Född 1954
i Mariannelund

Disputerade 2014-09-11
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs tre i Sverige

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i lågstadiet under många år och har jobbat hårt för att få tjejer att våga och vilja. Men nu framställs pojkarna som de som inte kan och inte vill, och det blir som ett korsdrag i hjärnan. I massmedia pratar man om resultaten i skolan utifrån två kategorier, pojkar och flickor.

– Jag ifrågasätter starkt varför man redovisar resultat i fördelningen pojkar och flickor, som om de skulle vara olika redan från början. Det finns väldigt många olika sorters pojkar och flickor, så jag är inte säker på att just det sättet att dela upp mänskligheten är avgörande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på vad pojkar gör när de skriver. Hur skriver de och vad kan man hitta i deras texter? Min empiri är hämtad från de nationella proven i årskurs 3. Totalt är det omkring 900 texter i olika genrer skrivna av 231 pojkar. Jag beskriver, tolkar och analyserar deras texter, inte utifrån läroplanens kunskapskrav, utan utifrån andra kvaliteter. Utifrån det kan man diskutera vad skrivkompetens och kvalitet är.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest intressanta är att se hur många andra texter pojkarna har läst som de använder sig av för att berätta. Utifrån ett utvidgat textbegrepp kan jag se att de har läst barnböcker, sett tv-program, läst instruktioner och ägnat sig åt skärmbaserat spelande. De kan sedan använda sig av dessa texter och upplevelser i ett nytt sammanhang i klassrummet. Det tyder på kompetens. De ska till exempel skriva om rädsla och då kan det handla om att vara rädd när man spelar ett tv-spel. Att ta med sig en text in i en annan text kallas intertextualitet. Ibland beskrivs det som en brist på fantasi, men jag tycker inte det. Det är ett sätt att använda texter för att visa det man har för avsikt att visa.

– Det går även att se en mottagarmedvetenhet och en kommunikation med läsaren. Ibland skriver de ”och nu har du fått veta”. Det låter lite som Astrid Lindgren där de klart vänder sig till mottagaren. Det är inte oviktigt vem som läser och det är väldigt kompetenta texter.

– Man kan också konstatera att de är genrekonsekventa och inte går över genregränser. Ska de skriva en faktatext är det inte en berättelse. Det är också en kompetens om man ska se historiskt på skrivundervisning i skolan. På 1960-talet var det avskrifter från tavlan eller läroboken, på 1970-talet skulle barnen göra egna berättelser och på 2000-talet kräver vi att de ska klara av att göra fyra texter i tre genrer i årskurs 3. Vi ställer krav som man inte ens undervisade om tidigare.

Vad överraskade dig?

– Det är nog att de har med så många texter in i sina egna berättelser och faktatexter. De skriver om huvudpersonerna och spelvärldarna. Det blir jag förvånad och glad över. Som lärare behöver man vara väldigt nyfiken på elevernas erfarenheter för att förstå vad de skriver.

– En annan sak som förvånade mig var att faktatexterna var så oerhört likartade att de nästan var sövande. Jag tror inte att de har tränat lika mycket på att skriva faktatexter och därför inte vågar ta ut svängarna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och lärarstudenter kan ha nytta av att se elevernas texter från ett annat håll. Man kan inte först och främst läsa utifrån språkriktighet och grammatik utan innehållet. Vad är det de skriver om? Utifrån det kan man ha en diskussion om hur en text ska vara.

 Annelie Drewsen

Ove Wall/Högskolan i Gävle

Sidan publicerades 2014-11-26 14:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.