Pojkar dominerar talutrymmet i klassrummet

Pojkar dominerar fortfarande stort i klassrummet. Det konstaterar Nina Eliasson som forskat om i hur hög grad flickor respektive pojkar deltar i kommunikationen i undervisningen.

Nina Eliasson
Nina Eliasson

Född 1965
Bor i Härnösand

Disputerade 2017-06-02
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Att kommunicera skolans naturvetenskap: ett genusperspektiv på elevers deltagande i gemensam och enskild kommunikation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har ett förflutet inom processindustrin men är också lärare i teknik, matematik och naturvetenskap. Under lärarutbildningen kom jag i kontakt med PISA-undersökningen när jag arbetade med att koda elevsvar. Även om pojkar och flickor totalt presterade på samma nivå så fanns det skillnader på uppgiftsnivå vilket väckte mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– I stora drag om hur och i  vilken grad som flickor respektive pojkar deltar i kommunikationen på lektioner i naturvetenskap. Jag har studerat 200 timmars videoinspelningar  från sex olika högstadieskolor med både höga och låga meritvärden och valt ut 14 timmars kommunikation för analyser. I studien ingår också skriftliga elevsvar i naturvetenskap från PISA-undersökningar. Jag har kvantifierat materialet utifrån pojkar och flickor – hur stort talutrymme de får, men också på vilken typ av frågor som de väljer att svara på. I de skriftliga svaren ha jag undersökt svarslängd men också hur stor andel vardagsord, substantiv och långa ord som används.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pojkar dominerar kommunikationen i det naturvetenskapliga klassrummet. Detta trots att flickor presterar på högre eller samma nivå som pojkarna. Det rör sig om stora skillnader i deltagande. Det finns en föreställning om att pojkars dominans till stor del kan förklaras av tillrättavisningar från läraren. Men mina resultat visar att pojkar dominerar även när tillrättavisningar räknats bort. Läraren vänder sig oftare till pojkar och ställer även den typ av slutna frågor som pojkar hellre svarar på. Frågor med ett givet svar hugger pojkar mycket snabbare på. Flickor svarar däremot oftare på frågor som är mer kognitivt krävande. Resultaten visar att lärarnas frågor till 87 procent utgörs av korta faktafrågor. Den här slagsidan på utrymme är svårt att upptäcka för en enskild lärare eller ens skola. Det är först när man börjar räkna, precis som jag gjort, som skillnaderna blir tydliga. Under ett helt skolliv blir skillnaderna väldigt stora.

– I de skriftliga proven lämnar flickorna betydligt längre och mer välformulerade svar än pojkarna. Flickorna använder sig också i högre grad av ett naturvetenskapligt språk jämfört med pojkarna.

Vad överraskade dig?

– Att så lite förändrats över tid. Tidigare forskning har visat att flickor får en niondel av talutrymmet på en lektion. Inget tyder på någon större förändring.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, främst i NO men egentligen alla de som är intresserade av genusfrågor och likvärdig tillgång till undervisning. Sverige är ett av världens mest jämställda länder men min forskning visar att det fortfarande finns en hel del kvar att göra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-06-19 09:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-04 10:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Goda lärarrelationer kan motverka skolk

Elever med bra relation till läraren skolkar mindre oberoende av social bakgrund. Det är ett av resultaten i Olof Reichenbergs forskning om sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer och skolresultat.

Bollspel styr idrottsundervisningen

Bollsport dominerar idrottsundervisningen och de elever som sysslar med sådant på fritidenhar stort inflytande på gymnastikektionerna. Det leder till att de får högre betyg än andraelever. Det visar Mikael Londos i avhandlingen Spelet på fältet. Relationen mellan ämnetidrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid .

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?