Dela:

Pojkar dominerar talutrymmet i klassrummet

Pojkar dominerar fortfarande stort i klassrummet. Det konstaterar Nina Eliasson som forskat om i hur hög grad flickor respektive pojkar deltar i kommunikationen i undervisningen.

Nina Eliasson
Nina Eliasson

Född 1965
Bor i Härnösand

Disputerade 2017-06-02
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Att kommunicera skolans naturvetenskap: ett genusperspektiv på elevers deltagande i gemensam och enskild kommunikation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har ett förflutet inom processindustrin men är också lärare i teknik, matematik och naturvetenskap. Under lärarutbildningen kom jag i kontakt med PISA-undersökningen när jag arbetade med att koda elevsvar. Även om pojkar och flickor totalt presterade på samma nivå så fanns det skillnader på uppgiftsnivå vilket väckte mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– I stora drag om hur och i  vilken grad som flickor respektive pojkar deltar i kommunikationen på lektioner i naturvetenskap. Jag har studerat 200 timmars videoinspelningar  från sex olika högstadieskolor med både höga och låga meritvärden och valt ut 14 timmars kommunikation för analyser. I studien ingår också skriftliga elevsvar i naturvetenskap från PISA-undersökningar. Jag har kvantifierat materialet utifrån pojkar och flickor – hur stort talutrymme de får, men också på vilken typ av frågor som de väljer att svara på. I de skriftliga svaren ha jag undersökt svarslängd men också hur stor andel vardagsord, substantiv och långa ord som används.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pojkar dominerar kommunikationen i det naturvetenskapliga klassrummet. Detta trots att flickor presterar på högre eller samma nivå som pojkarna. Det rör sig om stora skillnader i deltagande. Det finns en föreställning om att pojkars dominans till stor del kan förklaras av tillrättavisningar från läraren. Men mina resultat visar att pojkar dominerar även när tillrättavisningar räknats bort. Läraren vänder sig oftare till pojkar och ställer även den typ av slutna frågor som pojkar hellre svarar på. Frågor med ett givet svar hugger pojkar mycket snabbare på. Flickor svarar däremot oftare på frågor som är mer kognitivt krävande. Resultaten visar att lärarnas frågor till 87 procent utgörs av korta faktafrågor. Den här slagsidan på utrymme är svårt att upptäcka för en enskild lärare eller ens skola. Det är först när man börjar räkna, precis som jag gjort, som skillnaderna blir tydliga. Under ett helt skolliv blir skillnaderna väldigt stora.

– I de skriftliga proven lämnar flickorna betydligt längre och mer välformulerade svar än pojkarna. Flickorna använder sig också i högre grad av ett naturvetenskapligt språk jämfört med pojkarna.

Vad överraskade dig?

– Att så lite förändrats över tid. Tidigare forskning har visat att flickor får en niondel av talutrymmet på en lektion. Inget tyder på någon större förändring.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, främst i NO men egentligen alla de som är intresserade av genusfrågor och likvärdig tillgång till undervisning. Sverige är ett av världens mest jämställda länder men min forskning visar att det fortfarande finns en hel del kvar att göra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-06-19 09:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-04 10:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Goda lärarrelationer kan motverka skolk

Elever med bra relation till läraren skolkar mindre oberoende av social bakgrund. Det är ett av resultaten i Olof Reichenbergs forskning om sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer och skolresultat.

Bollspel styr idrottsundervisningen

Bollsport dominerar idrottsundervisningen och de elever som sysslar med sådant på fritidenhar stort inflytande på gymnastikektionerna. Det leder till att de får högre betyg än andraelever. Det visar Mikael Londos i avhandlingen Spelet på fältet. Relationen mellan ämnetidrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid .

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.