Dela:

Pojkar dominerar talutrymmet i klassrummet

Pojkar dominerar fortfarande stort i klassrummet. Det konstaterar Nina Eliasson som forskat om i hur hög grad flickor respektive pojkar deltar i kommunikationen i undervisningen.

Nina Eliasson
Nina Eliasson

Född 1965
Bor i Härnösand

Disputerade 2017-06-02
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Att kommunicera skolans naturvetenskap: ett genusperspektiv på elevers deltagande i gemensam och enskild kommunikation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har ett förflutet inom processindustrin men är också lärare i teknik, matematik och naturvetenskap. Under lärarutbildningen kom jag i kontakt med PISA-undersökningen när jag arbetade med att koda elevsvar. Även om pojkar och flickor totalt presterade på samma nivå så fanns det skillnader på uppgiftsnivå vilket väckte mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– I stora drag om hur och i  vilken grad som flickor respektive pojkar deltar i kommunikationen på lektioner i naturvetenskap. Jag har studerat 200 timmars videoinspelningar  från sex olika högstadieskolor med både höga och låga meritvärden och valt ut 14 timmars kommunikation för analyser. I studien ingår också skriftliga elevsvar i naturvetenskap från PISA-undersökningar. Jag har kvantifierat materialet utifrån pojkar och flickor – hur stort talutrymme de får, men också på vilken typ av frågor som de väljer att svara på. I de skriftliga svaren ha jag undersökt svarslängd men också hur stor andel vardagsord, substantiv och långa ord som används.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pojkar dominerar kommunikationen i det naturvetenskapliga klassrummet. Detta trots att flickor presterar på högre eller samma nivå som pojkarna. Det rör sig om stora skillnader i deltagande. Det finns en föreställning om att pojkars dominans till stor del kan förklaras av tillrättavisningar från läraren. Men mina resultat visar att pojkar dominerar även när tillrättavisningar räknats bort. Läraren vänder sig oftare till pojkar och ställer även den typ av slutna frågor som pojkar hellre svarar på. Frågor med ett givet svar hugger pojkar mycket snabbare på. Flickor svarar däremot oftare på frågor som är mer kognitivt krävande. Resultaten visar att lärarnas frågor till 87 procent utgörs av korta faktafrågor. Den här slagsidan på utrymme är svårt att upptäcka för en enskild lärare eller ens skola. Det är först när man börjar räkna, precis som jag gjort, som skillnaderna blir tydliga. Under ett helt skolliv blir skillnaderna väldigt stora.

– I de skriftliga proven lämnar flickorna betydligt längre och mer välformulerade svar än pojkarna. Flickorna använder sig också i högre grad av ett naturvetenskapligt språk jämfört med pojkarna.

Vad överraskade dig?

– Att så lite förändrats över tid. Tidigare forskning har visat att flickor får en niondel av talutrymmet på en lektion. Inget tyder på någon större förändring.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, främst i NO men egentligen alla de som är intresserade av genusfrågor och likvärdig tillgång till undervisning. Sverige är ett av världens mest jämställda länder men min forskning visar att det fortfarande finns en hel del kvar att göra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-06-19 09:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-04 10:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Goda lärarrelationer kan motverka skolk

Elever med bra relation till läraren skolkar mindre oberoende av social bakgrund. Det är ett av resultaten i Olof Reichenbergs forskning om sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer och skolresultat.

Bollspel styr idrottsundervisningen

Bollsport dominerar idrottsundervisningen och de elever som sysslar med sådant på fritidenhar stort inflytande på gymnastikektionerna. Det leder till att de får högre betyg än andraelever. Det visar Mikael Londos i avhandlingen Spelet på fältet. Relationen mellan ämnetidrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid .

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.