Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Politiska styrdokument präglar lärarrollen

Publicerad:2009-09-09
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Det har skett en förskjutning från utveckling till kontroll och resultatstyrning i förhållandet mellan myndigheter och lärare och lärarutbildare. Det konstaterar Joakim Krantz som i sin avhandling studerat hur lärare och lärarutbildare förhåller sig till de politiska anspråken.

Joakim Krantz

Född 1967
i Värnamo

Disputerar
2009-09-18
vid Växjö Universitet

Avhandling

Styrning och mening: – anspråk på professionellt handlande i lärarutbildning och skola

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Man kan nog säga att det grundar sig i mitt intresse för det spänningsfält som finns mellan den politiska styrningen och lärarutbildning och skola. Här blev jag intresserad av hur lärare inom skola och lärarutbildningen bemötte och hanterade den kritik som under senare år riktats mot dem från myndigheterna sida.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärare och lärarutbildares egen professionella utveckling i relation till de anspråk och krav som de politiska styrdokumenten ställer kring utbildningsreformer och utvärderingar. Den handlar också om innehållet i skol- och utbildningspolitiken och vilka områden som den vill att lärare ska förbättra sig inom. Här har jag framför allt studerat lärarutbildningens centrala kunskapsområde eftersom Högskoleverket kritiserat den delen mest.

– Överlag har ju både skola och lärarutbildning utsatts för en massiv kritik från myndigheter som anser att lärare måste blir bättre på att utvärdera och målbeskriva. Skolverket kritiserar skolan för exempelvis brister i likvärdighet i bedömningar och måluppfyllelse och högskoleverket kräver att lärarutbildningen måste blir duktigare på att utvärdera och målbeskriva. Jag har följt lärare inom lärarutbildningen och skola och studerat hur de uppfattar och resonerar kring dessa krav och vilka motanspråk de formulerar. Min studie är gjord med ett kommunikationsteoretiskt perspektiv, det vill säga jag har studerat hur man talar kring ämnet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– I botten av den här kritiken ligger en politisk misstro mot lärare och lärarutbildare och de anspråk som riktas mot dem går ut på att de ska uppvisa engagemang och lojalitet mot den politiska styrningen. Lärarna måste hela tiden visa på effekter och resultat, vilket leder till att deras professionella självständighet begränsas. I de självutvärderingar som lärarutbildningen gör ligger hotet om att förlora examensrätten och skvalpar. Det blir väldigt tydligt att myndigheterna använder examensrätten som ett maktmedel och det här leder till att självutvärderingarna mer handlar om att visa sig duktig än att hitta vägar till utveckling.

– Studien visar också att det skett en förskjutning när det gäller syftet med utvärderingarna – från utveckling till kontroll och där lärarna förväntas utveckla en kvalitetsutvecklingskultur. Här framstod tydligt att det råder ett ojämlikt förhållande mellan lärosätena och högskoleverket, där den senare alltmer tagit en roll där makt och kontroll dominerar. I min studie framkom att många lärare känner sig överbelastade med administrativt arbete med kursplaner, bedömningsmatriser och individuella utvecklingsplaner (IUP). Samtidigt tar lärarna ibland skydd bakom samma dokument. En lärare i studien sa exempelvis att ibland tänker jag att varför gjorde jag detta, det är ju så svårt att utvärdera. Det här tyder på att kunskap har definierats till något som är mätbart, och styrbart. Med ett sådant synsätt riskerar kunskap att bli väldigt instrumentellt och här efterlyser jag ett mer kunskapsteoretiskt resonemang.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag överraskades av hur hård kampen var om de ekonomiska resurserna i lärarutbildningen, vilket var en kamp lärarutbildarna deltog i men också var kritiska till. Men frågan är om det verkligen behöver vara så, kanske kan man organisera utbildningen på ett annat sätt? Överraskande var också hur stort lärarnas behov av gillande från elever, studenter och föräldrar är. Lärarna pratar om hur de styrs av vad eleverna och studenterna efterfrågar och är nöjda med. Förvånande var även hur skolans och lärarutbildningens demokratiska och kritiskt medborgarbildande uppdrag kommer i skymundan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min avhandling är ju en kritisk salva på många sätt som jag tror kan vara intressanta för en bred allmänhet. Men särskilt för rektorer, lärare, beslutsfattare och politiker.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– En intressant fråga! Men jag hoppas att de kan initiera en diskussion om professionell självständighet i relation till politiska anspråk. Jag önskar också att de kan leda till ett mer kvalificerade samtal där man vågar ifrågasätta det man tar för givet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev