Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered visade sig vara lyckat. Däremot visade uppföljningen inte på någon ökad fysisk aktivitet. Men hälsointerventioner är inte meningslösa, understryker forskare Andreas Fröberg.

Andreas Fröberg
Andreas Fröberg

Född år 1985
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-06-15
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Physical Activity among Adolescents in a Swedish Multicultural Area - An Empowerment-Based Health Promotion School Intervention

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Interventionsprojektet har tydliga kopplingar till min grundutbildning som lärare i ämnet idrott och hälsa. Att arbeta hälsofrämjande, där en central del består i att lyssna in ungdomars egna åsikter och önskemål och omsätta dem i praktiken, ingår också i lärares uppdrag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ett tvåårigt skolbaserat interventionsprojekt kring kost och fysisk aktivitet bland elever i Angered från årskurs 7 till 9 med syfte uppmuntra till hälsosamma levnadsvanor. Den första delen handlar om arbetsprocessen inom interventionen och hur den utvecklades och implementerades i samarbete mellan forskargruppen och eleverna. Den andra delen handlar om mätning av stillasittande och fysisk aktivitet hos de deltagande ungdomarna. I projektet ingick även en kontrollgrupp. Mätningarna gjordes med hjälp av avancerade rörelsemätare, så kallade accelerometrar, som ungdomarna fick bära på midjan under sju på varandra följande dagar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att interventionen utvecklades och implementerades genom samarbete och delat beslutsfattande mellan forskargruppen och ungdomarna. Våra erfarenheter är att ungdomarna uppskattade samarbetet. De hade flera förslag och idéer på aktiviteter kring kost och fysisk aktivitet och tog också ansvar för att utveckla och implementera interventionen genom att planera och organisera olika aktiviteter. Under tre skolterminer genomfördes 31 aktiviteter, bland annat muskelstärkande aktivitet med kroppen som belastning, promenader med stegräknare, jogging och löpning, samt dans och diverse bollsporter.

– Projektet visar att deltagarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Ungefär hälften av deltagarna nådde rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet eller mer per dag på måttlig till hög intensitet.

– Trots positiva erfarenheter kring samarbetet mellan forskargruppen och ungdomarna visade resultaten, två år senare när eleverna gick i årskurs 9, att deras fysiska aktivitet inte hade ökat jämfört med kontrollgruppen. Jag vill inte dra slutsatsen att interventioner som den här är meningslöst. Kanske kan den ha positiva effekter på längre sikt eller på andra hälsoområden.

Vad överraskade dig?

– En del tidigare studier tyder på att ungdomar i lågsocioekonomiska områden är mindre fysiskt aktiva jämfört med ungdomar från andra områden. Men vid jämförelse med tidigare accelerometer-baserade studier tycks ungdomarna inom vårt projekt vara ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Bland annat forskare och praktiker som arbetar med interventionsprojekt med syfte att främja hälsosamma vanor kring kost och fysisk aktivitet hos unga. Men framför allt de som strävar efter att samarbeta med ungdomar för att skapa lämpliga interventionsaktiviteter. Även pedagoger och annan skolpersonal som vill ha exempel på hur man kan arbeta för att ge barn och ungdomar en röst i utvecklingen av aktiviteter kring kost och fysisk aktivitet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-08-31 13:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-14 09:49 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.