Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered visade sig vara lyckat. Däremot visade uppföljningen inte på någon ökad fysisk aktivitet. Men hälsointerventioner är inte meningslösa, understryker forskare Andreas Fröberg.

Andreas Fröberg
Andreas Fröberg

Född år 1985
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-06-15
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Physical Activity among Adolescents in a Swedish Multicultural Area - An Empowerment-Based Health Promotion School Intervention

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Interventionsprojektet har tydliga kopplingar till min grundutbildning som lärare i ämnet idrott och hälsa. Att arbeta hälsofrämjande, där en central del består i att lyssna in ungdomars egna åsikter och önskemål och omsätta dem i praktiken, ingår också i lärares uppdrag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ett tvåårigt skolbaserat interventionsprojekt kring kost och fysisk aktivitet bland elever i Angered från årskurs 7 till 9 med syfte uppmuntra till hälsosamma levnadsvanor. Den första delen handlar om arbetsprocessen inom interventionen och hur den utvecklades och implementerades i samarbete mellan forskargruppen och eleverna. Den andra delen handlar om mätning av stillasittande och fysisk aktivitet hos de deltagande ungdomarna. I projektet ingick även en kontrollgrupp. Mätningarna gjordes med hjälp av avancerade rörelsemätare, så kallade accelerometrar, som ungdomarna fick bära på midjan under sju på varandra följande dagar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att interventionen utvecklades och implementerades genom samarbete och delat beslutsfattande mellan forskargruppen och ungdomarna. Våra erfarenheter är att ungdomarna uppskattade samarbetet. De hade flera förslag och idéer på aktiviteter kring kost och fysisk aktivitet och tog också ansvar för att utveckla och implementera interventionen genom att planera och organisera olika aktiviteter. Under tre skolterminer genomfördes 31 aktiviteter, bland annat muskelstärkande aktivitet med kroppen som belastning, promenader med stegräknare, jogging och löpning, samt dans och diverse bollsporter.

– Projektet visar att deltagarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Ungefär hälften av deltagarna nådde rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet eller mer per dag på måttlig till hög intensitet.

– Trots positiva erfarenheter kring samarbetet mellan forskargruppen och ungdomarna visade resultaten, två år senare när eleverna gick i årskurs 9, att deras fysiska aktivitet inte hade ökat jämfört med kontrollgruppen. Jag vill inte dra slutsatsen att interventioner som den här är meningslöst. Kanske kan den ha positiva effekter på längre sikt eller på andra hälsoområden.

Vad överraskade dig?

– En del tidigare studier tyder på att ungdomar i lågsocioekonomiska områden är mindre fysiskt aktiva jämfört med ungdomar från andra områden. Men vid jämförelse med tidigare accelerometer-baserade studier tycks ungdomarna inom vårt projekt vara ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Bland annat forskare och praktiker som arbetar med interventionsprojekt med syfte att främja hälsosamma vanor kring kost och fysisk aktivitet hos unga. Men framför allt de som strävar efter att samarbeta med ungdomar för att skapa lämpliga interventionsaktiviteter. Även pedagoger och annan skolpersonal som vill ha exempel på hur man kan arbeta för att ge barn och ungdomar en röst i utvecklingen av aktiviteter kring kost och fysisk aktivitet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-08-31 13:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-14 09:49 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.