Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram, kvintcirkeln, till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar en avhandling av Niklas Rudbäck.

Niklas Rudbäck
Niklas Rudbäck

Född 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2020-10-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Circumscribing Tonality: Upper Secondary Music Students Learning the Circle of Fifths

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste musiklärarutbildningen blev jag intresserad av gehör och hur det fungerar. När jag senare började undervisa i gehörs- och musiklära ställdes frågan om hur vi undervisar i gehör på sin spets. Så det var egentligen tänkt att bli en avhandling om gehör men den kom att handla om hur gymnasieelever lär sig att använda kvintcirkeln, som är ett musikteoretiskt diagram för att visa relationer mellan olika tonarter och ackord.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur elever på ett estetiskt program med musikinriktning lär sig göra en visuell representation av musikaliska förhållanden meningsfull. Mer specifikt har jag tittat på hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln och hur eleverna förstår och kommer ihåg diagrammet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För lärarkollegiet är nog det viktigaste att det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla diagrammet till elevernas musikaliska erfarenheter. Eleverna har en praktiskt grundad förståelse för tonalitet genom sina kunskaper i att spela musikinstrument och sjunga, och har därigenom också en förståelse för hur musikens olika byggstenar fungerar och påverkar varandra. Utan praktiska musikexempel blir det svårare för läraren att stötta elevernas arbete med att skapa kopplingar mellan dessa kunskaper och den musikteori som förklaras i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Från början förväntade jag mig inte att kvintcirkeln skulle vara så viktig. Och jag trodde inte jag skulle få se en sådan avsaknad av musikaliska exempel i undervisningen om kvintcirkeln och harmonilära.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärare i gehörs- och musiklära, särskilt eftersom deras ämne är en utbildningspraktik som inte studerats så mycket. Det vi vet om hur vi lär oss om representationer av musik fokuserar främst på relativt konkreta representationer, som notskrift. Men kvintcirkeln är mer abstrakt och jag tror att min studie kan vara relevant även för lärare som undervisar i musik inom grundskola, gymnasieskola och kulturskola.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-01-21 13:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-25 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

Slöjd Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.