Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Utvecklande resonemang förs sällan på lärarlagsmöten. Samtalen utmärks istället av praktiska frågor kring schema, resurser och inköp. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Anna Norrström
Anna Norrström

Född 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-04-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och historia samt specialpedagog i grunden och har tidigare arbetat inom både grundskola och gymnasiet. Sedermera kom jag in i akademin och intresset för ämnet väcktes när jag gjorde en studie om samverkansmöten mellan en habilitering och förskolor/skolor. Jag blev nyfiken på hur ordinarie lärarlagsmöten i grundskolan ser ut och fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om de samtal som förs i lärarlagsmöten – hur och om vad lärarna samtalar och hur lärarna relaterar till varandra. Avhandlingen bygger på observationer av samtal från fem olika lärarlag vid tre olika grundskolor i tre olika kommuner. Två kommunala skolor samt en friskola. Båda könen representeras av lärarna i studien, lärarna har olika lång erfarenhet i yrket och är i olika åldrar. Allt detta för att få så stor spridning som möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen av lärarlagens samtal utgår jag från begreppen horisontell och vertikal samtalsdiskurs. Enkelt beskrivet är ett horisontellt samtal informellt, vardagsnära och konkret medan det vertikala är formellt, objektivt, nyanserat och problematiserande. Vad jag fann när jag undersökte innehåll, form och relationer i lärarlagens samtal, var att samtliga lärarlagssamtal kunde sorteras in under en horisontell samtalsdiskurs. Samtalen rörde sig kring elevernas omsorg men framför allt kring praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor: inköp av saker som linjaler och fika, vem som ska vakta vilken klass på nationella provet, följa med på idrottsdagar och liknande. Tonen var genomgående personlig, informell och med ett starkt inslag av humor. Även komplexa frågor förekom men dessa frågor behandlades som enkla frågor och lärarna förde inga utvecklande resonemang om dem.

– Min slutsats är att båda sätten att samtala på behövs, det ena är inte bättre än det andra. Men för att få till ett utvecklande professionellt samtal behövs en växelverkan mellan närhet och distans, det formella och informella. Frågor kring lärarprofessionens centrala områden, som lärandeteorier, bedömning och didaktik, kräver just objektivitet och abstraktion.

Vad överraskade dig?

– Att det var så entydigt. När jag analyserade materialet fick jag känslan av att det var ett och samma lärarlag som stod bakom samtliga samtal. Det kan finnas många orsaker till att det ser ut så här. Tidigare forskning som belyser enskilda aspekter av lärarlagsmöten pekar på tidsbrist som ett skäl till att samtalen mest rör enkla vardagsfrågor. Men i min studie avslutades ofta lärarlagen sina samtal före utsatt tid. Ett av lagen införde mer strikta mötesordningar i syfte att utveckla samtalen. Men det gav inga tydliga resultat. Det vittnar om att frågan är mer komplex än så.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan bidra till att medvetandegöra lärare, skolledare och lärarutbildare om vikten av att utveckla samtalen i lärarlagen för att rymma även djupare professionella frågor.

Susanne Sawander
Foto: Martina Bergenheim

Sidan publicerades 2021-05-20 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-05-27 09:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

Anneli Hansson konstaterar i sin avhandling att skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Sveriges historia genom läroböckerna

Mycket är sig likt i läroböckerna i historia mellan år 1870 och år 2000. "Det överraskade mig att det är en så trög genre", säger Jörgen Gustafsson som forskat i ämnet.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Elever lär sig bättre med kreativa matematikuppgifter

Elever lär sig mer med kreativt utformade matteuppgifter. "Överraskande är att även svaga elever presterar mycket bättre när de inte får formler och exempel i förväg", säger Mathias Norqvist som har forskat om matematiska resonemang.

Digital teknik peppar till träning

Ett uppmuntrande SMS kan räcka för att ett barn ska komma iväg till ett träningspass. Det visar Anna-Karin Lindqvist i sin studie, där hon frågat ungdomar om vad som inspirerar dem att röra mer på sig.

Historielektionernas berättelser formar elevernas identitet

Ingmarie Danielsson-Malmros har studerat vilka berättelser om Sverige som fanns i skolans historieböcker mellan åren 1931- 2009 och hur de förändrades under denna period, och varför. ”Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter”, säger hon.

Ensidig bild av historien i museerna

Museerna missar sitt demokratiska mål när det gäller historieförmedling. Det visar Cecilia Axelssons avhandling i ämnet. - Museerna väljer bort att problematisera frågor kring genus, klass och etnicitet och det skapar en ensidig bild av historien.

En förskola med anor och ideal

Förskollärarutbildningen har genomgått omvälvande förändringar från början av förra seklet fram till idag. Men mycket av det som sker på dagens förskolor har traditioner långt bak i tiden. Som att arbeta med teman eller idealet om den allomfattande förskolläraren

Läraryrket som ett nyckelhål till historien

Sofia Persson har studerat hur läraryrket har utvecklats de senaste 200 åren genom att titta på tre större omstruktureringar inom utbildningsväsendet. Hon säger att läraryrkets utveckling har varit oerhört tids- och samhällsbundet: läraryrket är som ett nyckelhål genom vilket du kan se samhällsutvecklingen mycket tydligt.

Hur stoppar vi flykten från ledarskapet i skolorna?

Idag ser vi en flykt från ledarskapet i både svenska och finska skolor, och det har blivit allt svårare att rekrytera rektorer. Torbjörn Sandén har undersökt vad som är källan till lust och leda i rektorers ledarskap, och konstaterar att den finska skolan härbärgerar många ofrivilliga rektorer.

Utbildningsreformer har präglat svenskämnet

Henrik Román har studerat hur diskussionen kring svenskämnet och litteraturundervisningen har förändrats i samband med att gymnasieskolan har reformerats. Han säger att trots att den del reformer orsakade debatt och kritik från lärarföreträdarna, så har man faktiskt tagit till sig av och gett utrymme för de förändringar som infördes. Han menar därför att bilden av staten som ensam genomdrivare av skolreformer är missvisande.

Mångkulturen har ingen plats i skolans historia

Genom att läsa historia får man ingen förståelse för dagens mångkulturella samhälle, säger forskaren Kenneth Nordgren. I sin avhandling har han bland annat studerat vems historia det egentligen är som lärs ut i skolan, med tanke på att eleverna i dagens klassrum har mångkulturell bakgrund. Resultaten visar att historieämnet är monokulturellt, när det borde vara allt annat.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.