Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Utvecklande resonemang förs sällan på lärarlagsmöten. Samtalen utmärks istället av praktiska frågor kring schema, resurser och inköp. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Anna Norrström
Anna Norrström

Född 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-04-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och historia samt specialpedagog i grunden och har tidigare arbetat inom både grundskola och gymnasiet. Sedermera kom jag in i akademin och intresset för ämnet väcktes när jag gjorde en studie om samverkansmöten mellan en habilitering och förskolor/skolor. Jag blev nyfiken på hur ordinarie lärarlagsmöten i grundskolan ser ut och fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om de samtal som förs i lärarlagsmöten – hur och om vad lärarna samtalar och hur lärarna relaterar till varandra. Avhandlingen bygger på observationer av samtal från fem olika lärarlag vid tre olika grundskolor i tre olika kommuner. Två kommunala skolor samt en friskola. Båda könen representeras av lärarna i studien, lärarna har olika lång erfarenhet i yrket och är i olika åldrar. Allt detta för att få så stor spridning som möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen av lärarlagens samtal utgår jag från begreppen horisontell och vertikal samtalsdiskurs. Enkelt beskrivet är ett horisontellt samtal informellt, vardagsnära och konkret medan det vertikala är formellt, objektivt, nyanserat och problematiserande. Vad jag fann när jag undersökte innehåll, form och relationer i lärarlagens samtal, var att samtliga lärarlagssamtal kunde sorteras in under en horisontell samtalsdiskurs. Samtalen rörde sig kring elevernas omsorg men framför allt kring praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor: inköp av saker som linjaler och fika, vem som ska vakta vilken klass på nationella provet, följa med på idrottsdagar och liknande. Tonen var genomgående personlig, informell och med ett starkt inslag av humor. Även komplexa frågor förekom men dessa frågor behandlades som enkla frågor och lärarna förde inga utvecklande resonemang om dem.

– Min slutsats är att båda sätten att samtala på behövs, det ena är inte bättre än det andra. Men för att få till ett utvecklande professionellt samtal behövs en växelverkan mellan närhet och distans, det formella och informella. Frågor kring lärarprofessionens centrala områden, som lärandeteorier, bedömning och didaktik, kräver just objektivitet och abstraktion.

Vad överraskade dig?

– Att det var så entydigt. När jag analyserade materialet fick jag känslan av att det var ett och samma lärarlag som stod bakom samtliga samtal. Det kan finnas många orsaker till att det ser ut så här. Tidigare forskning som belyser enskilda aspekter av lärarlagsmöten pekar på tidsbrist som ett skäl till att samtalen mest rör enkla vardagsfrågor. Men i min studie avslutades ofta lärarlagen sina samtal före utsatt tid. Ett av lagen införde mer strikta mötesordningar i syfte att utveckla samtalen. Men det gav inga tydliga resultat. Det vittnar om att frågan är mer komplex än så.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan bidra till att medvetandegöra lärare, skolledare och lärarutbildare om vikten av att utveckla samtalen i lärarlagen för att rymma även djupare professionella frågor.

Susanne Sawander
Foto: Martina Bergenheim

Sidan publicerades 2021-05-20 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-10-25 16:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

Anneli Hansson konstaterar i sin avhandling att skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten.

Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer