Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Utvecklande resonemang förs sällan på lärarlagsmöten. Samtalen utmärks istället av praktiska frågor kring schema, resurser och inköp. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Anna Norrström
Anna Norrström

Född 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-04-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och historia samt specialpedagog i grunden och har tidigare arbetat inom både grundskola och gymnasiet. Sedermera kom jag in i akademin och intresset för ämnet väcktes när jag gjorde en studie om samverkansmöten mellan en habilitering och förskolor/skolor. Jag blev nyfiken på hur ordinarie lärarlagsmöten i grundskolan ser ut och fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om de samtal som förs i lärarlagsmöten – hur och om vad lärarna samtalar och hur lärarna relaterar till varandra. Avhandlingen bygger på observationer av samtal från fem olika lärarlag vid tre olika grundskolor i tre olika kommuner. Två kommunala skolor samt en friskola. Båda könen representeras av lärarna i studien, lärarna har olika lång erfarenhet i yrket och är i olika åldrar. Allt detta för att få så stor spridning som möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen av lärarlagens samtal utgår jag från begreppen horisontell och vertikal samtalsdiskurs. Enkelt beskrivet är ett horisontellt samtal informellt, vardagsnära och konkret medan det vertikala är formellt, objektivt, nyanserat och problematiserande. Vad jag fann när jag undersökte innehåll, form och relationer i lärarlagens samtal, var att samtliga lärarlagssamtal kunde sorteras in under en horisontell samtalsdiskurs. Samtalen rörde sig kring elevernas omsorg men framför allt kring praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor: inköp av saker som linjaler och fika, vem som ska vakta vilken klass på nationella provet, följa med på idrottsdagar och liknande. Tonen var genomgående personlig, informell och med ett starkt inslag av humor. Även komplexa frågor förekom men dessa frågor behandlades som enkla frågor och lärarna förde inga utvecklande resonemang om dem.

– Min slutsats är att båda sätten att samtala på behövs, det ena är inte bättre än det andra. Men för att få till ett utvecklande professionellt samtal behövs en växelverkan mellan närhet och distans, det formella och informella. Frågor kring lärarprofessionens centrala områden, som lärandeteorier, bedömning och didaktik, kräver just objektivitet och abstraktion.

Vad överraskade dig?

– Att det var så entydigt. När jag analyserade materialet fick jag känslan av att det var ett och samma lärarlag som stod bakom samtliga samtal. Det kan finnas många orsaker till att det ser ut så här. Tidigare forskning som belyser enskilda aspekter av lärarlagsmöten pekar på tidsbrist som ett skäl till att samtalen mest rör enkla vardagsfrågor. Men i min studie avslutades ofta lärarlagen sina samtal före utsatt tid. Ett av lagen införde mer strikta mötesordningar i syfte att utveckla samtalen. Men det gav inga tydliga resultat. Det vittnar om att frågan är mer komplex än så.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan bidra till att medvetandegöra lärare, skolledare och lärarutbildare om vikten av att utveckla samtalen i lärarlagen för att rymma även djupare professionella frågor.

Susanne Sawander
Foto: Martina Bergenheim

Sidan publicerades 2021-05-20 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-10-25 16:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

Anneli Hansson konstaterar i sin avhandling att skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten.

Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.