Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Utvecklande resonemang förs sällan på lärarlagsmöten. Samtalen utmärks istället av praktiska frågor kring schema, resurser och inköp. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Anna Norrström
Anna Norrström

Född 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-04-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och historia samt specialpedagog i grunden och har tidigare arbetat inom både grundskola och gymnasiet. Sedermera kom jag in i akademin och intresset för ämnet väcktes när jag gjorde en studie om samverkansmöten mellan en habilitering och förskolor/skolor. Jag blev nyfiken på hur ordinarie lärarlagsmöten i grundskolan ser ut och fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om de samtal som förs i lärarlagsmöten – hur och om vad lärarna samtalar och hur lärarna relaterar till varandra. Avhandlingen bygger på observationer av samtal från fem olika lärarlag vid tre olika grundskolor i tre olika kommuner. Två kommunala skolor samt en friskola. Båda könen representeras av lärarna i studien, lärarna har olika lång erfarenhet i yrket och är i olika åldrar. Allt detta för att få så stor spridning som möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen av lärarlagens samtal utgår jag från begreppen horisontell och vertikal samtalsdiskurs. Enkelt beskrivet är ett horisontellt samtal informellt, vardagsnära och konkret medan det vertikala är formellt, objektivt, nyanserat och problematiserande. Vad jag fann när jag undersökte innehåll, form och relationer i lärarlagens samtal, var att samtliga lärarlagssamtal kunde sorteras in under en horisontell samtalsdiskurs. Samtalen rörde sig kring elevernas omsorg men framför allt kring praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor: inköp av saker som linjaler och fika, vem som ska vakta vilken klass på nationella provet, följa med på idrottsdagar och liknande. Tonen var genomgående personlig, informell och med ett starkt inslag av humor. Även komplexa frågor förekom men dessa frågor behandlades som enkla frågor och lärarna förde inga utvecklande resonemang om dem.

– Min slutsats är att båda sätten att samtala på behövs, det ena är inte bättre än det andra. Men för att få till ett utvecklande professionellt samtal behövs en växelverkan mellan närhet och distans, det formella och informella. Frågor kring lärarprofessionens centrala områden, som lärandeteorier, bedömning och didaktik, kräver just objektivitet och abstraktion.

Vad överraskade dig?

– Att det var så entydigt. När jag analyserade materialet fick jag känslan av att det var ett och samma lärarlag som stod bakom samtliga samtal. Det kan finnas många orsaker till att det ser ut så här. Tidigare forskning som belyser enskilda aspekter av lärarlagsmöten pekar på tidsbrist som ett skäl till att samtalen mest rör enkla vardagsfrågor. Men i min studie avslutades ofta lärarlagen sina samtal före utsatt tid. Ett av lagen införde mer strikta mötesordningar i syfte att utveckla samtalen. Men det gav inga tydliga resultat. Det vittnar om att frågan är mer komplex än så.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan bidra till att medvetandegöra lärare, skolledare och lärarutbildare om vikten av att utveckla samtalen i lärarlagen för att rymma även djupare professionella frågor.

Susanne Sawander
Foto: Martina Bergenheim

Sidan publicerades 2021-05-20 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-10-25 16:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

Anneli Hansson konstaterar i sin avhandling att skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Vittnesmål i undervisningen kräver eftertanke

Marie Hållander har forskat om vilka pedagogiska möjligheter det finns av att använda historiska vittnesmål i undervisningen. Hon konstaterar att lärarens syn på världen påverkar vilka vittnesmål som lyfts fram.

Haltande historieundervisning på gymnasiet

Det är en stor skillnad mellan hur historieämnet hanteras i klassrummet och det historieämne som skrivs fram i kursplanerna, säger forskaren David Rosenlund. Lärarna fokuserar i princip endast på det historiska innehållet och nästan inget på de andra delarna, som den historiska metoden och historisk orientering.

Ensidig bild av historien i svenska läroböcker

Svenska läroböcker i historia har ett tydligt väst-perspektiv. "Jag trodde inte att bilden skulle vara så ensidig", säger Robert Thorp som forskat om hur historia presenteras i läroböcker och populärvetenskapliga tidskrifter.

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Lotta Olvegård har i sin avhandling undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. ”Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna”, säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.