Praktiskt skapande viktigt för barns lärande i förskolan

Den skapande verksamheten har fått mindre utrymme i förskolan under de senaste tio åren, i stället är det ett ökat fokus på språk och matematik. Kari Carlsens forskning, som tar avstamp i Reggio Emilias ateljékultur, visar att praktisk skapande är en viktig faktor i små barns lärprocesser.

Kari Carlsen
Kari Carlsen

Född 1955 i København
(men uppvuxen i Oslo)

Disputerade 2015-04-16
vid Åbo akademi


AVHANDLING
Forming i barnehagen i lys av Reggio Emilias atelierkultur

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av Reggio Emilia-pedagogiken i 30 år, det är den ena utgångspunkten. Den andra handlar om att förskolan behöver forskning om innehåll – under de senaste åren har det handlat mycket om kvantitativa frågor som har med ramfaktorer att göra. Det påverkar självklart innehållet men man vet väldigt lite om vad de vuxna och barnen gör tillsammans på förskolan. Det har också varit ett ökat fokus på språk och matematik och mindre på skapande verksamhet med material och redskap vilket får negativa konsekvenser för barn i förskolan enligt mig. Vi har en tradition i nordisk förskola att sätta lek och lärande genom lek i fokus – en lek som ofta har varit knuten till olika material och redskap – det är bakgrunden till min undersökning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur skapande verksamhet uppfattas och genomförs i en Reggio Emilia-inspirerad norsk förskola.
–  Jag har gjort en etnografisk studie på en förskola under sex månader där jag har undersökt hur lärande sker i barns praktiskt skapande handling i förskolan i mötet med Reggio Emilias ateljékultur.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har synliggjort olika perspektiv på lärprocesser i små barns skapande verksamhet med material och redskap. Jag visar hur inspiration från Reggio Emilias ateljékultur samspelar med norsk förskoletradition och förstärker lärprocesser med inriktning på skapande verksamhet som ämne i förskolan. Min studie visar också att arbete med skapande verksamhet och material synliggörs av ateljékulturen och utmanar vanor, strukturer och organisationsformer i den norska förskolan och bidrar till att synliggöra avsaknad av kompetens i delar av vuxengruppen. Det är mina viktigaste fynd.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite överraskad över att det var så stora skillnader i vad man säger att man gör på förskolan och vad man faktiskt gör. Något annat som överraskade mig var att det ekologiska perspektivet var så framträdande, med fokus på återbruk av material och källsortering, men även i förskolans friluftskultur.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolans personal, utbildare av förskolepersonal och forskarsamhället, men jag vill också synliggöra att det är viktigt med praktiskt skapande som innehåll i förskolan. Jag hoppas kunna bidra till ett mer mångfaldigt och rikt kunskapsbegrepp, som faktiskt finns i styrdokumenten men som har varit under hård press de senaste tio åren med ett ökat fokus på andra mer avgränsade ämnen.

Sidan publicerades 2015-08-18 10:45 av
Sidan uppdaterades 2015-08-20 15:35 av


Relaterat

Hur tigern fick plats på förskolan

Hur kan barn i förskolan få inflytande över sitt kunskapande, både till metod och innehåll? Med hjälp av estetiska lärprocesser har Lena Nyman undersökt den saken.

Bildpedagogik hämmas av strikta villkor

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.