Dela:

Praktiskt skapande viktigt för barns lärande i förskolan

Den skapande verksamheten har fått mindre utrymme i förskolan under de senaste tio åren, i stället är det ett ökat fokus på språk och matematik. Kari Carlsens forskning, som tar avstamp i Reggio Emilias ateljékultur, visar att praktisk skapande är en viktig faktor i små barns lärprocesser.

Kari Carlsen
Kari Carlsen

Född 1955 i København
(men uppvuxen i Oslo)

Disputerade 2015-04-16
vid Åbo akademi


AVHANDLING
Forming i barnehagen i lys av Reggio Emilias atelierkultur

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av Reggio Emilia-pedagogiken i 30 år, det är den ena utgångspunkten. Den andra handlar om att förskolan behöver forskning om innehåll – under de senaste åren har det handlat mycket om kvantitativa frågor som har med ramfaktorer att göra. Det påverkar självklart innehållet men man vet väldigt lite om vad de vuxna och barnen gör tillsammans på förskolan. Det har också varit ett ökat fokus på språk och matematik och mindre på skapande verksamhet med material och redskap vilket får negativa konsekvenser för barn i förskolan enligt mig. Vi har en tradition i nordisk förskola att sätta lek och lärande genom lek i fokus – en lek som ofta har varit knuten till olika material och redskap – det är bakgrunden till min undersökning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur skapande verksamhet uppfattas och genomförs i en Reggio Emilia-inspirerad norsk förskola.
–  Jag har gjort en etnografisk studie på en förskola under sex månader där jag har undersökt hur lärande sker i barns praktiskt skapande handling i förskolan i mötet med Reggio Emilias ateljékultur.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har synliggjort olika perspektiv på lärprocesser i små barns skapande verksamhet med material och redskap. Jag visar hur inspiration från Reggio Emilias ateljékultur samspelar med norsk förskoletradition och förstärker lärprocesser med inriktning på skapande verksamhet som ämne i förskolan. Min studie visar också att arbete med skapande verksamhet och material synliggörs av ateljékulturen och utmanar vanor, strukturer och organisationsformer i den norska förskolan och bidrar till att synliggöra avsaknad av kompetens i delar av vuxengruppen. Det är mina viktigaste fynd.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite överraskad över att det var så stora skillnader i vad man säger att man gör på förskolan och vad man faktiskt gör. Något annat som överraskade mig var att det ekologiska perspektivet var så framträdande, med fokus på återbruk av material och källsortering, men även i förskolans friluftskultur.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolans personal, utbildare av förskolepersonal och forskarsamhället, men jag vill också synliggöra att det är viktigt med praktiskt skapande som innehåll i förskolan. Jag hoppas kunna bidra till ett mer mångfaldigt och rikt kunskapsbegrepp, som faktiskt finns i styrdokumenten men som har varit under hård press de senaste tio åren med ett ökat fokus på andra mer avgränsade ämnen.

Sidan publicerades 2015-08-18 10:45 av
Sidan uppdaterades 2015-08-20 15:35 av


Relaterat

Hur tigern fick plats på förskolan

Hur kan barn i förskolan få inflytande över sitt kunskapande, både till metod och innehåll? Med hjälp av estetiska lärprocesser har Lena Nyman undersökt den saken.

Bildpedagogik hämmas av strikta villkor

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser