Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskade för skolungdomar som fick ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa under en termin. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Hans Löfgren

Född 1961
Bor i Umeå

Disputerade 2017-11-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Preventive psychosocial parental and school programmes in a general population

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade som terapeut på vårdcentralen i en liten kommun där myndigheterna har ett stort samarbete. Då fick jag höra om den problematik som finns i skolan när det gäller mental hälsa. Jag undersökte vilka metoder som skulle kunna vara intressanta för skolan och hittade en kanadensisk metod som heter CHAT (Choosing Healty Actions and Thoughts) – som är en metod för att motverka depression och sociala problem. Jag bad om hjälp från barn- och ungdomspsykiatrin som undrade om jag inte var intresserad av att genomföra lite bredare preventiv forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om preventiva metoder mot psykisk ohälsa, riktat mot barn och unga. Avhandlingen består av två undersökningar, en skolintervention och en föräldraintervention. Jag fokuserar på skolinterventionen som är mest relevant i det här sammanhanget. Den undersöker om eleverna är bekväma med att använda CHAT. Det var 59 elever i 3 klasser i årskurs 7 på en skola som deltog i studien. Livskunskap fanns redan som metod på skolan så vi använde det som kontrollgrupp. Två klasser fick CHAT och en klass fick fortsätta med livskunskap, som bygger på SET (social och emotionell träning). Vi gjorde omfattande mätningar, eleverna fick slita hårt med enkäterna som innehöll många frågor. Eleverna fick arbeta med respektive metod 20 lektioner under en termin.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ångest och depression minskade tydligt för CHAT-användarna, jämfört med Livskunskap. Även sociala problem minskade tydligt för båda grupperna, men minskade mer för CHAT-gruppen. Resultaten visar också att problemen är internaliserade, vilket innebär att eleverna vänder problemen inåt mot sig själva i stället för att ha ett normbrytande beteende eller uppförandestörningar. Men det förbättrades också tydligt med CHAT.

– Lärarna tyckte att CHAT-metoden var lätt att hantera eftersom den är så pass strukturerad. Både lärar- och elevmaterial är minutstrukturerade för varje lektion. Eleverna får se videosekvenser med skådespelare som visar ganska allvarliga problem som exempelvis alkoholism, skilsmässa, kriminalitet och anknytningsproblematik. Eleverna får sedan diskutera utifrån CHAT:s förslag. Eleverna diskuterar skådespelarnas problem vilket innebär att de inte blir stigmatiserade eftersom de inte behöver lämna ut sig själva.

– Det vore spännande ett göra en större undersökning för CHAT. Det vore intressant att jämföra mot en grupp elever som inte får ta del av någon metod.

Vad överraskade dig?

– Att resultaten inte var bestående ett år efter avslut. Det kan tolkas som att effekten endast bibehålls under själva interventionsperioden. Något annat som överraskade mig lite, som kanske inte borde ha överraskat mig, är att eleverna blev uttråkade efter en hel termin.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand andra forskare som är intresserad av metoderna. Sedan skulle jag vilja att lärare och elevhälsan kan dra slutsatser från studien. Min längtan är att få göra en större undersökning som blir mer statistiskt stabil. Man kan inte heller bortse från smittoeffekten eftersom studien är gjord på en och samma skola där elever träffas på rasten och pratar om lektionerna. Man kan inte utesluta att livskunskaps-eleverna fick tips från CHAT-eleverna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-01-09 08:13 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?