Hoppa till sidinnehåll
Gymnasieskola

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Publicerad:2022-01-20
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Mattias Björklund

Född 1971
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-11-19
vid Karlstads universitet

Avhandling

Beyond Moral Teaching: Financial Literacy as Citizenship Education

Genom att vidga perspektivet kan frågor kring privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt. Det visar Mattias Björklund som i sin forskning tagit ett brett grepp om undervisning om privatekonomi inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i samhällskunskap i grunden och när privatekonomi skrevs in i styrdokumenten år 2011 väckte det en hel del frågor bland oss lärare. Vägledningen vad undervisningen ska rymma och hur det ska kopplas ihop med samhällskunskap är minst sagt vag och vi lärare förstod inte riktigt vad vi skulle göra. Det väckte ett intresse om hur privatekonomi skulle kunna utformas till något meningsfullt inom ämnet samhällskunskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad undervisning i privatekonomi inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet är och skulle kunna vara. Jag har tagit ett brett grepp om de här frågorna och avhandlingens utgångspunkt är en studie med 21 gymnasielärare i samhällskunskap på olika skolor runt om i Sverige. Deras syn på det privatekonomiska inslaget i samhällskunskapen och analys av lärarnas undervisningsunderlag ledde vidare till en studie där jag jämför vilka vägval som erfarna respektive nyutbildade lärare använder gör när de undervisar om privatekonomi i samhällskunskapen.

– Avhandlingen innehåller även på förslag på hur privatekonomisk undervisning skulle kunna utformas. Förslaget bygger på forskningslitteratur i ämnet samt en intervention som utformats tillsammans med tre gymnasielärare och som testades i tre gymnasieklasser under fyra lektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna tycker att det är problematiskt att få ihop privatekonomi med det övriga innehållet i ämnet samhällskunskap. ”Privatekonomi blir en gökunge, något vid sidan av som är svårt att integrera i ämnet som helhet”, säger en lärare. Frågor lärarna ställer sig är vad målet med ämnet är och hur progressionen ser ut. Ytterligare en svårighet är att privatekonomi omgärdas av normer och moral om vad som är rätt och fel, vilket begränsar utrymmet för diskussion i klassrummet, menar lärarna.

– Ett spår inom tidigare forskning förespråkar idén att lyfta undervisning om privatekonomi från den privata sfären till ett relationellt plan med fokus på relationerna mellan hushåll, det finansiella systemet och myndigheter, just i syfte att öppna upp för ett bredare perspektiv. De här tankegångarna ligger också till grund för de klassrumsinterventioner som gjordes. Här fick eleverna diskutera frågeställningar om ansvarsfördelning vid exempelvis chockhöjningar av bostadsräntor. Vilken roll har ett hushåll i förhållande till bank och samhälle i en sådan situation? Hur ser villkoren ut för de olika aktörerna, vilka är de bakomliggande premisserna och hur ser maktfördelningen ut?

– Diskussionerna i klassrummet visar att eleverna är fullt kapabla att resonera och problematisera den här typen frågor. Resultaten visar därmed att det går att väva in privatekonomi i samhällskunskapsämnet genom att bredda och byta perspektiv. Jämförelsen mellan erfarna och nyutbildade lärare visar att de förstnämnda använde mer av sin egen livskunskap när de undervisade i privatekonomi. De kunde väva in erfarenheter kring exempelvis egna husköp i undervisningen. Nyutbildade lärare höll sig tydligare till styrdokumentet. Först trodde jag att den här skillnaden hade med lärarnas ålder och livserfarenhet att göra men det fanns flera äldre lärare i den nyutbildade lärargruppen.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av det stora fokus på hushållsbudget som präglade undervisningen. Det är självklart viktigt men undervisning om budget får ju eleverna i grundskolan. På gymnasienivå är det rimligt att bredda ämnet. Jag slogs också av elevernas kapacitet och förmåga att diskutera privatekonomiska frågor utifrån ett vidare och relationellt perspektiv. Jag menar att det är viktigt att komma bort från det moraliska perspektivet, om att spara är bra och slösa dåligt, om att det alltid finns ett rätt eller fel. Så fort eleverna anser att de har ett svar slutar de problematisera och undersöka de bakomliggande premisserna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan ge lite vägledning till mina lärarkollegor och bidra till hur man kan skapa progression i ämnet. En förhoppning är också att ansvariga på policynivå snappar upp resultaten och inser att privatekonomi inom samhällskunskapen på gymnasiet inte behöver begränsas till hushållsbudget.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev