Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Genom att vidga perspektivet kan frågor kring privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt. Det visar Mattias Björklund som i sin forskning tagit ett brett grepp om undervisning om privatekonomi inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet.

Mattias Björklund
Mattias Björklund

Född 1971
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-11-19
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Beyond Moral Teaching: Financial Literacy as Citizenship Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i samhällskunskap i grunden och när privatekonomi skrevs in i styrdokumenten år 2011 väckte det en hel del frågor bland oss lärare. Vägledningen vad undervisningen ska rymma och hur det ska kopplas ihop med samhällskunskap är minst sagt vag och vi lärare förstod inte riktigt vad vi skulle göra. Det väckte ett intresse om hur privatekonomi skulle kunna utformas till något meningsfullt inom ämnet samhällskunskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad undervisning i privatekonomi inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet är och skulle kunna vara. Jag har tagit ett brett grepp om de här frågorna och avhandlingens utgångspunkt är en studie med 21 gymnasielärare i samhällskunskap på olika skolor runt om i Sverige. Deras syn på det privatekonomiska inslaget i samhällskunskapen och analys av lärarnas undervisningsunderlag ledde vidare till en studie där jag jämför vilka vägval som erfarna respektive nyutbildade lärare använder gör när de undervisar om privatekonomi i samhällskunskapen.

– Avhandlingen innehåller även på förslag på hur privatekonomisk undervisning skulle kunna utformas. Förslaget bygger på forskningslitteratur i ämnet samt en intervention som utformats tillsammans med tre gymnasielärare och som testades i tre gymnasieklasser under fyra lektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna tycker att det är problematiskt att få ihop privatekonomi med det övriga innehållet i ämnet samhällskunskap. ”Privatekonomi blir en gökunge, något vid sidan av som är svårt att integrera i ämnet som helhet”, säger en lärare. Frågor lärarna ställer sig är vad målet med ämnet är och hur progressionen ser ut. Ytterligare en svårighet är att privatekonomi omgärdas av normer och moral om vad som är rätt och fel, vilket begränsar utrymmet för diskussion i klassrummet, menar lärarna.

– Ett spår inom tidigare forskning förespråkar idén att lyfta undervisning om privatekonomi från den privata sfären till ett relationellt plan med fokus på relationerna mellan hushåll, det finansiella systemet och myndigheter, just i syfte att öppna upp för ett bredare perspektiv. De här tankegångarna ligger också till grund för de klassrumsinterventioner som gjordes. Här fick eleverna diskutera frågeställningar om ansvarsfördelning vid exempelvis chockhöjningar av bostadsräntor. Vilken roll har ett hushåll i förhållande till bank och samhälle i en sådan situation? Hur ser villkoren ut för de olika aktörerna, vilka är de bakomliggande premisserna och hur ser maktfördelningen ut?

– Diskussionerna i klassrummet visar att eleverna är fullt kapabla att resonera och problematisera den här typen frågor. Resultaten visar därmed att det går att väva in privatekonomi i samhällskunskapsämnet genom att bredda och byta perspektiv. Jämförelsen mellan erfarna och nyutbildade lärare visar att de förstnämnda använde mer av sin egen livskunskap när de undervisade i privatekonomi. De kunde väva in erfarenheter kring exempelvis egna husköp i undervisningen. Nyutbildade lärare höll sig tydligare till styrdokumentet. Först trodde jag att den här skillnaden hade med lärarnas ålder och livserfarenhet att göra men det fanns flera äldre lärare i den nyutbildade lärargruppen.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av det stora fokus på hushållsbudget som präglade undervisningen. Det är självklart viktigt men undervisning om budget får ju eleverna i grundskolan. På gymnasienivå är det rimligt att bredda ämnet. Jag slogs också av elevernas kapacitet och förmåga att diskutera privatekonomiska frågor utifrån ett vidare och relationellt perspektiv. Jag menar att det är viktigt att komma bort från det moraliska perspektivet, om att spara är bra och slösa dåligt, om att det alltid finns ett rätt eller fel. Så fort eleverna anser att de har ett svar slutar de problematisera och undersöka de bakomliggande premisserna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan ge lite vägledning till mina lärarkollegor och bidra till hur man kan skapa progression i ämnet. En förhoppning är också att ansvariga på policynivå snappar upp resultaten och inser att privatekonomi inom samhällskunskapen på gymnasiet inte behöver begränsas till hushållsbudget.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-01-20 20:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!