Privilegierade villkor bakom höga betyg

Ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete i hemmet är avgörande för elevers höga skolresultat, visar Göran Nygren i sin avhandling. Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, menar han.

Göran Nygren
Göran Nygren

Född 1966
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-06-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Jag vill ha bra betyg. En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en kort bakgrund som lärare i SO innan jag kom att ägna mig åt etnologi. När jag sedermera började forska ville jag kombinera dessa två områden. Jag upptäckte att det fanns kunskapsluckor om hur elever själva gör för att få höga skolresultat. Min ambition var att genom en etnologisk studie med långvariga fältarbeten försöka beskriva och analysera hur eleverna gjorde och hur deras föreställningar och villkor såg ut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elevers föreställningar, praktiker och villkor samverkar och möjliggör höga skolresultat och betyg. Kort sagt, hur och vad gör de för att få höga betyg? Forskningsmaterialet är huvudsakligen insamlat i tre skolklasser på två högstadieskolor och därefter genom uppföljande och kompletterande intervjuer och samtal med elever, tidigare elever, föräldrar och lärare. Studien är bland annat gjord på en högstadieskola med högre meritvärden än genomsnittet. Här har jag under ett års tid observerat, intervjuat elever i årskurs 8 och 9 i såväl klassrummet som på rasterna.

– Genom ett etnologiskt perspektiv och etnologiska metoder har jag eftersträvat ett helhetsperspektiv på elevers skolvardag och vardagsliv, med syftet att beskriva, förstå och förklara de faktorer som är betydelsefulla i deras skolgång och för deras prestationer. Avhandlingen består av sex empiriska kapitel: om betygens betydelse i elevernas skolgång, om elevernas strategier i skolan, om ett resursstarkt killgäng, om skolarbetet i hemmet, om hemmets och föräldrarnas betydelse och slutligen om framtidens betydelse för eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första att elevernas skolgång domineras av att ständigt prestera, bedömas och betygssättas. För de flesta eleverna, oavsett resultatnivåer, handlar skolan om att ”visa upp” sina kunskaper och färdigheter för att uppnå höga betyg som kvalificerar dem till önskvärd gymnasieutbildning. Det var endast en mindre grupp som också tyckte att lärande, kunskaper och bildning var roligt och viktigt i sig och för deras framtid.

– Den andra slutsatsen är att ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete på hemmaplan är avgörande för elevernas höga skolresultat. Så gott som alla eleverna med höga resultat ägnade stor del av sin fritid på skolarbete. En anledning till det var att skolan organiserade skolarbetet så att mycket måste göras utanför lektionstid. En annan anledning var att eleverna fick mycket stöd av föräldrarna som utöver konkret hjälp med skolarbetet även kommunicerade engagemang, motivation och aspirationer för deras utbildning och framtid. Nästan alla elever med höga skolresultat hade resursstarka föräldrar och släktingar med akademiska utbildningar och yrken.

– En tredje slutsats är att elever med akademiska traditioner gynnas i dagens skolsystem. Avhandlingen belyser också hur resursstarka och privilegierade elever gynnas i dagens skolsystem och hur andra missgynnas. Effekten blir att eleverna inte får en likvärdig utbildning och att barns och ungdomars ojämlika livschanser och segregation förstärks. Min slutsats är därför att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Att dagens skolsystem och lärares och elevers skolvardag så fullständigt dominerades av prestationer, bedömning och betygssättning och att det överskuggade glädjen och lusten att lära. Jag avundas definitivt inte lärarnas och elevernas arbetssituation i dagens skola. Jag slogs också av att nästan alla elever med höga betyg hade exceptionellt gynnsamma, privilegierade villkor i jämförelse med klasskamrater som hade begränsade eller helt saknade dessa resurser. Överraskande var också att den sociala reproduktionen av elevernas föreställningar av sina utbildnings-, yrkes- och livsbanor så entydigt kännetecknas av social reproduktion och att den sociala mobiliteten var så frånvarande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att alla som har något med skolan att göra kan hitta något intressant och viktigt i avhandlingen. En målgrupp som jag särskilt vill rikta mig till är politiker på nationell nivå – det är de som har ansvaret för skolan och skolsystemet. Det är också de som kan förändra skolan till att bli rättvis och likvärdig.

Susanne Sawander
Foto: Mikael Wallerstedt

Sidan publicerades 2021-09-08 11:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.