Privilegierade villkor bakom höga betyg

Ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete i hemmet är avgörande för elevers höga skolresultat, visar Göran Nygren i sin avhandling. Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, menar han.

Göran Nygren
Göran Nygren

Född 1966
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-06-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Jag vill ha bra betyg. En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en kort bakgrund som lärare i SO innan jag kom att ägna mig åt etnologi. När jag sedermera började forska ville jag kombinera dessa två områden. Jag upptäckte att det fanns kunskapsluckor om hur elever själva gör för att få höga skolresultat. Min ambition var att genom en etnologisk studie med långvariga fältarbeten försöka beskriva och analysera hur eleverna gjorde och hur deras föreställningar och villkor såg ut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elevers föreställningar, praktiker och villkor samverkar och möjliggör höga skolresultat och betyg. Kort sagt, hur och vad gör de för att få höga betyg? Forskningsmaterialet är huvudsakligen insamlat i tre skolklasser på två högstadieskolor och därefter genom uppföljande och kompletterande intervjuer och samtal med elever, tidigare elever, föräldrar och lärare. Studien är bland annat gjord på en högstadieskola med högre meritvärden än genomsnittet. Här har jag under ett års tid observerat, intervjuat elever i årskurs 8 och 9 i såväl klassrummet som på rasterna.

– Genom ett etnologiskt perspektiv och etnologiska metoder har jag eftersträvat ett helhetsperspektiv på elevers skolvardag och vardagsliv, med syftet att beskriva, förstå och förklara de faktorer som är betydelsefulla i deras skolgång och för deras prestationer. Avhandlingen består av sex empiriska kapitel: om betygens betydelse i elevernas skolgång, om elevernas strategier i skolan, om ett resursstarkt killgäng, om skolarbetet i hemmet, om hemmets och föräldrarnas betydelse och slutligen om framtidens betydelse för eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första att elevernas skolgång domineras av att ständigt prestera, bedömas och betygssättas. För de flesta eleverna, oavsett resultatnivåer, handlar skolan om att ”visa upp” sina kunskaper och färdigheter för att uppnå höga betyg som kvalificerar dem till önskvärd gymnasieutbildning. Det var endast en mindre grupp som också tyckte att lärande, kunskaper och bildning var roligt och viktigt i sig och för deras framtid.

– Den andra slutsatsen är att ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete på hemmaplan är avgörande för elevernas höga skolresultat. Så gott som alla eleverna med höga resultat ägnade stor del av sin fritid på skolarbete. En anledning till det var att skolan organiserade skolarbetet så att mycket måste göras utanför lektionstid. En annan anledning var att eleverna fick mycket stöd av föräldrarna som utöver konkret hjälp med skolarbetet även kommunicerade engagemang, motivation och aspirationer för deras utbildning och framtid. Nästan alla elever med höga skolresultat hade resursstarka föräldrar och släktingar med akademiska utbildningar och yrken.

– En tredje slutsats är att elever med akademiska traditioner gynnas i dagens skolsystem. Avhandlingen belyser också hur resursstarka och privilegierade elever gynnas i dagens skolsystem och hur andra missgynnas. Effekten blir att eleverna inte får en likvärdig utbildning och att barns och ungdomars ojämlika livschanser och segregation förstärks. Min slutsats är därför att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Att dagens skolsystem och lärares och elevers skolvardag så fullständigt dominerades av prestationer, bedömning och betygssättning och att det överskuggade glädjen och lusten att lära. Jag avundas definitivt inte lärarnas och elevernas arbetssituation i dagens skola. Jag slogs också av att nästan alla elever med höga betyg hade exceptionellt gynnsamma, privilegierade villkor i jämförelse med klasskamrater som hade begränsade eller helt saknade dessa resurser. Överraskande var också att den sociala reproduktionen av elevernas föreställningar av sina utbildnings-, yrkes- och livsbanor så entydigt kännetecknas av social reproduktion och att den sociala mobiliteten var så frånvarande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att alla som har något med skolan att göra kan hitta något intressant och viktigt i avhandlingen. En målgrupp som jag särskilt vill rikta mig till är politiker på nationell nivå – det är de som har ansvaret för skolan och skolsystemet. Det är också de som kan förändra skolan till att bli rättvis och likvärdig.

Susanne Sawander
Foto: Mikael Wallerstedt

Sidan publicerades 2021-09-08 11:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser