Privilegierade villkor bakom höga betyg
Ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete i hemmet är avgörande för elevers höga skolresultat, visar Göran Nygren i sin avhandling. Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, menar han.
- Göran Nygren
Född 1966
Bor i UppsalaDisputerade 2021-06-11
vid Uppsala universitet
AVHANDLING
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har en kort bakgrund som lärare i SO innan jag kom att ägna mig åt etnologi. När jag sedermera började forska ville jag kombinera dessa två områden. Jag upptäckte att det fanns kunskapsluckor om hur elever själva gör för att få höga skolresultat. Min ambition var att genom en etnologisk studie med långvariga fältarbeten försöka beskriva och analysera hur eleverna gjorde och hur deras föreställningar och villkor såg ut.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur elevers föreställningar, praktiker och villkor samverkar och möjliggör höga skolresultat och betyg. Kort sagt, hur och vad gör de för att få höga betyg? Forskningsmaterialet är huvudsakligen insamlat i tre skolklasser på två högstadieskolor och därefter genom uppföljande och kompletterande intervjuer och samtal med elever, tidigare elever, föräldrar och lärare. Studien är bland annat gjord på en högstadieskola med högre meritvärden än genomsnittet. Här har jag under ett års tid observerat, intervjuat elever i årskurs 8 och 9 i såväl klassrummet som på rasterna.
– Genom ett etnologiskt perspektiv och etnologiska metoder har jag eftersträvat ett helhetsperspektiv på elevers skolvardag och vardagsliv, med syftet att beskriva, förstå och förklara de faktorer som är betydelsefulla i deras skolgång och för deras prestationer. Avhandlingen består av sex empiriska kapitel: om betygens betydelse i elevernas skolgång, om elevernas strategier i skolan, om ett resursstarkt killgäng, om skolarbetet i hemmet, om hemmets och föräldrarnas betydelse och slutligen om framtidens betydelse för eleverna.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– För det första att elevernas skolgång domineras av att ständigt prestera, bedömas och betygssättas. För de flesta eleverna, oavsett resultatnivåer, handlar skolan om att ”visa upp” sina kunskaper och färdigheter för att uppnå höga betyg som kvalificerar dem till önskvärd gymnasieutbildning. Det var endast en mindre grupp som också tyckte att lärande, kunskaper och bildning var roligt och viktigt i sig och för deras framtid.
– Den andra slutsatsen är att ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete på hemmaplan är avgörande för elevernas höga skolresultat. Så gott som alla eleverna med höga resultat ägnade stor del av sin fritid på skolarbete. En anledning till det var att skolan organiserade skolarbetet så att mycket måste göras utanför lektionstid. En annan anledning var att eleverna fick mycket stöd av föräldrarna som utöver konkret hjälp med skolarbetet även kommunicerade engagemang, motivation och aspirationer för deras utbildning och framtid. Nästan alla elever med höga skolresultat hade resursstarka föräldrar och släktingar med akademiska utbildningar och yrken.
– En tredje slutsats är att elever med akademiska traditioner gynnas i dagens skolsystem. Avhandlingen belyser också hur resursstarka och privilegierade elever gynnas i dagens skolsystem och hur andra missgynnas. Effekten blir att eleverna inte får en likvärdig utbildning och att barns och ungdomars ojämlika livschanser och segregation förstärks. Min slutsats är därför att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag.
Vad överraskade dig?
– Att dagens skolsystem och lärares och elevers skolvardag så fullständigt dominerades av prestationer, bedömning och betygssättning och att det överskuggade glädjen och lusten att lära. Jag avundas definitivt inte lärarnas och elevernas arbetssituation i dagens skola. Jag slogs också av att nästan alla elever med höga betyg hade exceptionellt gynnsamma, privilegierade villkor i jämförelse med klasskamrater som hade begränsade eller helt saknade dessa resurser. Överraskande var också att den sociala reproduktionen av elevernas föreställningar av sina utbildnings-, yrkes- och livsbanor så entydigt kännetecknas av social reproduktion och att den sociala mobiliteten var så frånvarande.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag tror att alla som har något med skolan att göra kan hitta något intressant och viktigt i avhandlingen. En målgrupp som jag särskilt vill rikta mig till är politiker på nationell nivå – det är de som har ansvaret för skolan och skolsystemet. Det är också de som kan förändra skolan till att bli rättvis och likvärdig.
Susanne Sawander
Foto: Mikael Wallerstedt
Sidan publicerades 2021-09-08 11:46 av Moa Duvarci Engman
