Privilegierade villkor bakom höga betyg

Ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete i hemmet är avgörande för elevers höga skolresultat, visar Göran Nygren i sin avhandling. Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, menar han.

Göran Nygren
Göran Nygren

Född 1966
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-06-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Jag vill ha bra betyg. En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en kort bakgrund som lärare i SO innan jag kom att ägna mig åt etnologi. När jag sedermera började forska ville jag kombinera dessa två områden. Jag upptäckte att det fanns kunskapsluckor om hur elever själva gör för att få höga skolresultat. Min ambition var att genom en etnologisk studie med långvariga fältarbeten försöka beskriva och analysera hur eleverna gjorde och hur deras föreställningar och villkor såg ut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elevers föreställningar, praktiker och villkor samverkar och möjliggör höga skolresultat och betyg. Kort sagt, hur och vad gör de för att få höga betyg? Forskningsmaterialet är huvudsakligen insamlat i tre skolklasser på två högstadieskolor och därefter genom uppföljande och kompletterande intervjuer och samtal med elever, tidigare elever, föräldrar och lärare. Studien är bland annat gjord på en högstadieskola med högre meritvärden än genomsnittet. Här har jag under ett års tid observerat, intervjuat elever i årskurs 8 och 9 i såväl klassrummet som på rasterna.

– Genom ett etnologiskt perspektiv och etnologiska metoder har jag eftersträvat ett helhetsperspektiv på elevers skolvardag och vardagsliv, med syftet att beskriva, förstå och förklara de faktorer som är betydelsefulla i deras skolgång och för deras prestationer. Avhandlingen består av sex empiriska kapitel: om betygens betydelse i elevernas skolgång, om elevernas strategier i skolan, om ett resursstarkt killgäng, om skolarbetet i hemmet, om hemmets och föräldrarnas betydelse och slutligen om framtidens betydelse för eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första att elevernas skolgång domineras av att ständigt prestera, bedömas och betygssättas. För de flesta eleverna, oavsett resultatnivåer, handlar skolan om att ”visa upp” sina kunskaper och färdigheter för att uppnå höga betyg som kvalificerar dem till önskvärd gymnasieutbildning. Det var endast en mindre grupp som också tyckte att lärande, kunskaper och bildning var roligt och viktigt i sig och för deras framtid.

– Den andra slutsatsen är att ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete på hemmaplan är avgörande för elevernas höga skolresultat. Så gott som alla eleverna med höga resultat ägnade stor del av sin fritid på skolarbete. En anledning till det var att skolan organiserade skolarbetet så att mycket måste göras utanför lektionstid. En annan anledning var att eleverna fick mycket stöd av föräldrarna som utöver konkret hjälp med skolarbetet även kommunicerade engagemang, motivation och aspirationer för deras utbildning och framtid. Nästan alla elever med höga skolresultat hade resursstarka föräldrar och släktingar med akademiska utbildningar och yrken.

– En tredje slutsats är att elever med akademiska traditioner gynnas i dagens skolsystem. Avhandlingen belyser också hur resursstarka och privilegierade elever gynnas i dagens skolsystem och hur andra missgynnas. Effekten blir att eleverna inte får en likvärdig utbildning och att barns och ungdomars ojämlika livschanser och segregation förstärks. Min slutsats är därför att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag.

Vad överraskade dig?

– Att dagens skolsystem och lärares och elevers skolvardag så fullständigt dominerades av prestationer, bedömning och betygssättning och att det överskuggade glädjen och lusten att lära. Jag avundas definitivt inte lärarnas och elevernas arbetssituation i dagens skola. Jag slogs också av att nästan alla elever med höga betyg hade exceptionellt gynnsamma, privilegierade villkor i jämförelse med klasskamrater som hade begränsade eller helt saknade dessa resurser. Överraskande var också att den sociala reproduktionen av elevernas föreställningar av sina utbildnings-, yrkes- och livsbanor så entydigt kännetecknas av social reproduktion och att den sociala mobiliteten var så frånvarande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att alla som har något med skolan att göra kan hitta något intressant och viktigt i avhandlingen. En målgrupp som jag särskilt vill rikta mig till är politiker på nationell nivå – det är de som har ansvaret för skolan och skolsystemet. Det är också de som kan förändra skolan till att bli rättvis och likvärdig.

Susanne Sawander
Foto: Mikael Wallerstedt

Sidan publicerades 2021-09-08 11:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.