2017-01-04 11:35  373 Dela:

Problematisering viktigt i religionskunskap

En av religionskunskapslärarens viktigaste förmågor är att kunna problematisera ämnets innehåll, visa på bredd och komplexitet. Det säger David Carlsson som forskat om vilka kunskaper en lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

David Carlsson
David Carlsson

Född 1974
Bor i Gävle

Disputerade 2017-01-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vad är religionslärarkunskap? En diskursanalys av trepartssamtal i lärarutbildningen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad religionskunskapslärare och har arbetat på gymnasiet i många år. Innan jag började forska arbetade jag som lärarutbildare i ämnet, så intresset har jag med mig från min bakgrund.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka kunskaper, allt från teoretiska ämneskunskaper till bredare kompetens och förmågor, som lärare behöver för att undervisa i religionskunskap på gymnasiet. Mitt fokus är de så kallade trepartssamtal som förs mellan lärarstudent, dess praktikhandledare, vilket är en erfaren praktiserande lärare, samt en lärarutbildare från högskolan. Jag har följt samtalen genom observationer och ljudinspelningar, därutöver har jag intervjuat samtliga parter. Tre olika lärarutbildningar är representerade i materialet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad alla tre parter anser vara viktigast för att undervisa i religionskunskap är att kunna sitt ämne. Det kan tyckas självklart men med det menas också att exempelvis kunna problematisera ämnet, att som lärare våga vrida och vända på begreppen, bredda bilden genom att till exempel ta in externa föreläsare i klassrummet. Det innebär också att kunna koppla ihop händelser i övriga världen med vad som sker lokalt, visa på relevanta sammanhang, just i syfte att göra ämnet mer intressant för eleverna.

– Övriga kunskaper som lyfts i samtalen kring religionsläraruppdraget är bland annat att ha förförståelse för elevernas kunskaper och att som lärare vara ledare i klassrummet, reflektera över sin undervisning och se på den objektivt är andra.

– Överlag är samtliga tre parter överens. Men det uppstår konfliktpunkter, exempelvis kring lärarens uppgift att å ena sidan skapa trygghet i klassrummet, å andra sidan låta eleverna själva berätta om sina egen erfarenheter i ämnet. Här framhåller högskolans lärarutbildare att elevernas egna berättelser bör användas i undervisningen medan lärarstudenten pekar på vikten av att värna eleverna och inte utsätta dem.

Vad överraskade dig?

– Över den hierarki som råder i trepartsgruppen. Tendensen är att lärarutbildaren från högskolan står högst. Alltså inte den praktiserande läraren som faktiskt är proffs på ämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att de kan intressera just dem som är föremål för avhandlingen – lärarstudenter, praktiserande religionskunskapslärare och lärarutbildare. Men också andra forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-04 11:35 av Susanne Sawander


Relaterat

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)