Dela:

Problematisering viktigt i religionskunskap

En av religionskunskapslärarens viktigaste förmågor är att kunna problematisera ämnets innehåll, visa på bredd och komplexitet. Det säger David Carlsson som forskat om vilka kunskaper en lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

David Carlsson
David Carlsson

Född 1974
Bor i Gävle

Disputerade 2017-01-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vad är religionslärarkunskap? En diskursanalys av trepartssamtal i lärarutbildningen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad religionskunskapslärare och har arbetat på gymnasiet i många år. Innan jag började forska arbetade jag som lärarutbildare i ämnet, så intresset har jag med mig från min bakgrund.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka kunskaper, allt från teoretiska ämneskunskaper till bredare kompetens och förmågor, som lärare behöver för att undervisa i religionskunskap på gymnasiet. Mitt fokus är de så kallade trepartssamtal som förs mellan lärarstudent, dess praktikhandledare, vilket är en erfaren praktiserande lärare, samt en lärarutbildare från högskolan. Jag har följt samtalen genom observationer och ljudinspelningar, därutöver har jag intervjuat samtliga parter. Tre olika lärarutbildningar är representerade i materialet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad alla tre parter anser vara viktigast för att undervisa i religionskunskap är att kunna sitt ämne. Det kan tyckas självklart men med det menas också att exempelvis kunna problematisera ämnet, att som lärare våga vrida och vända på begreppen, bredda bilden genom att till exempel ta in externa föreläsare i klassrummet. Det innebär också att kunna koppla ihop händelser i övriga världen med vad som sker lokalt, visa på relevanta sammanhang, just i syfte att göra ämnet mer intressant för eleverna.

– Övriga kunskaper som lyfts i samtalen kring religionsläraruppdraget är bland annat att ha förförståelse för elevernas kunskaper och att som lärare vara ledare i klassrummet, reflektera över sin undervisning och se på den objektivt är andra.

– Överlag är samtliga tre parter överens. Men det uppstår konfliktpunkter, exempelvis kring lärarens uppgift att å ena sidan skapa trygghet i klassrummet, å andra sidan låta eleverna själva berätta om sina egen erfarenheter i ämnet. Här framhåller högskolans lärarutbildare att elevernas egna berättelser bör användas i undervisningen medan lärarstudenten pekar på vikten av att värna eleverna och inte utsätta dem.

Vad överraskade dig?

– Över den hierarki som råder i trepartsgruppen. Tendensen är att lärarutbildaren från högskolan står högst. Alltså inte den praktiserande läraren som faktiskt är proffs på ämnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att de kan intressera just dem som är föremål för avhandlingen – lärarstudenter, praktiserande religionskunskapslärare och lärarutbildare. Men också andra forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-04 11:35 av Susanne Sawander


Relaterat

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.