Processdrama får elever att agera annorlunda

Som att lajva. Så beskriver Eva Hallgren processdrama då både lärare och elever är i roll. Det ger elever möjlighet att utforska och prova olika handlingsalternativ, utan att göra det som sig själv.

Eva Hallgren
Eva Hallgren

Född 1965
Bor i Gävle och Stockholm

Disputerade 2018-04-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Ledtrådar till estetiskt engagemang i processdrama: Samspel i roll i en fiktiv verksamhet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Processdrama, som påminner om att ”lajva” eller använda sig av lekvärldar, används internationellt men är inte så vanligt i Sverige. Det är ett sätt att utforska ett problem eller tema genom att både elever och lärare är i roll i improvisation. När är jag började använda det i högstadiet märkte jag att det händer saker i undervisningen. Tysta elever började till exempel ta plats på ett annat sätt och vi hade roligt tillsammans samtidigt som eleverna lärde sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärares och elevers rolltagande går till i processdrama. Jag har tittat på vad som händer när man går i och ur roll och vad som sker när de är i roll och tar sina kroppsliga redskap i bruk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I alla ämnen finns lärandemål, så även när processdrama används. Men när lärare och elever beger sig in i fiktionen får undervisningens lärandeobjekt inte bli synligt. Då faller fiktionen. Man är i skapande och objektet uttolkas tillsammans av deltagarna i trevande, sökande och improvisatoriska handlingar där ingen har tolkningsföreträde. Det här får eleverna att agera på ett annat sätt. De improviserar, vänder sig till varandra med början på förslag och är beredda på att den de vänder sig till tar emot, och bygger vidare. Det blir ett kollektivt byggande av innehåll. Är man medskapare så utvecklar man det jag kallar ”expectagency”, en förhoppnings- och förväntasagent.

– I processdrama använder man sina egna känslomässiga upplevelser och sig själv som reflektionsyta genom att först vara i roll och sedan kliva ur och fråga sig varför man gjorde på ett visst sätt. Det skapar utrymme för potentiellt lärande. Rollen blir ett skydd som kan göra stor skillnad för eleverna då de kan prova olika handlingsalternativ utan att göra det som sig själv.

Vad överraskade dig?

– Hur en så liten övning som att låta eleverna göra en staty för att närma sig rolltagandet blev en viktig resurs. Under ett flera timmar långt arbete återkom eleverna flera gånger till ursprungsstatyn i sitt rolltagande. Det visar hur viktigt det är att fundera på vilka verktyg vi erbjuder dem.

Vem har nytta av resultatet?

– Alla som skapar lärsituationer kan nog förstå potentialen i rolltagandet och hur det kan leda till ett känslomässigt engagemang.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-05-21 18:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-24 15:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vi satsar på moderna språk!

Under höstterminen 2018 arrangerar vi nu fortbildningsdagar för dig som undervisar i spanska, tyska eller franska! Som språklärare står du inför utmaningen att skapa en verklighetsförankrad och varierad undervisning som ska motivera elevgruppen och bibehålla intresset för språket. Ta del av föreläsningar om bl.a. digitala verktyg samt hur du kan stimulera till muntlig aktivitet i klassrummet. Välkommen!

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.