Processdrama får elever att agera annorlunda

Som att lajva. Så beskriver Eva Hallgren processdrama då både lärare och elever är i roll. Det ger elever möjlighet att utforska och prova olika handlingsalternativ, utan att göra det som sig själv.

Eva Hallgren
Eva Hallgren

Född 1965
Bor i Gävle och Stockholm

Disputerade 2018-04-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Ledtrådar till estetiskt engagemang i processdrama: Samspel i roll i en fiktiv verksamhet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Processdrama, som påminner om att ”lajva” eller använda sig av lekvärldar, används internationellt men är inte så vanligt i Sverige. Det är ett sätt att utforska ett problem eller tema genom att både elever och lärare är i roll i improvisation. När är jag började använda det i högstadiet märkte jag att det händer saker i undervisningen. Tysta elever började till exempel ta plats på ett annat sätt och vi hade roligt tillsammans samtidigt som eleverna lärde sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärares och elevers rolltagande går till i processdrama. Jag har tittat på vad som händer när man går i och ur roll och vad som sker när de är i roll och tar sina kroppsliga redskap i bruk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I alla ämnen finns lärandemål, så även när processdrama används. Men när lärare och elever beger sig in i fiktionen får undervisningens lärandeobjekt inte bli synligt. Då faller fiktionen. Man är i skapande och objektet uttolkas tillsammans av deltagarna i trevande, sökande och improvisatoriska handlingar där ingen har tolkningsföreträde. Det här får eleverna att agera på ett annat sätt. De improviserar, vänder sig till varandra med början på förslag och är beredda på att den de vänder sig till tar emot, och bygger vidare. Det blir ett kollektivt byggande av innehåll. Är man medskapare så utvecklar man det jag kallar ”expectagency”, en förhoppnings- och förväntasagent.

– I processdrama använder man sina egna känslomässiga upplevelser och sig själv som reflektionsyta genom att först vara i roll och sedan kliva ur och fråga sig varför man gjorde på ett visst sätt. Det skapar utrymme för potentiellt lärande. Rollen blir ett skydd som kan göra stor skillnad för eleverna då de kan prova olika handlingsalternativ utan att göra det som sig själv.

Vad överraskade dig?

– Hur en så liten övning som att låta eleverna göra en staty för att närma sig rolltagandet blev en viktig resurs. Under ett flera timmar långt arbete återkom eleverna flera gånger till ursprungsstatyn i sitt rolltagande. Det visar hur viktigt det är att fundera på vilka verktyg vi erbjuder dem.

Vem har nytta av resultatet?

– Alla som skapar lärsituationer kan nog förstå potentialen i rolltagandet och hur det kan leda till ett känslomässigt engagemang.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-05-21 18:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-24 15:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vi satsar på moderna språk!

Under höstterminen 2018 arrangerar vi nu fortbildningsdagar för dig som undervisar i spanska, tyska eller franska! Som språklärare står du inför utmaningen att skapa en verklighetsförankrad och varierad undervisning som ska motivera elevgruppen och bibehålla intresset för språket. Ta del av föreläsningar om bl.a. digitala verktyg samt hur du kan stimulera till muntlig aktivitet i klassrummet. Välkommen!

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Snabba råd kring att investera i genomtänkta läromedel

Det klassiska när man väljer läromedel är att utgå från innehåll och pe­dagogik. Men andra viktiga aspekter är tillgänglighet och flexibilitet. Hur ska skolhuvudmän, rektorer och lärare arbeta för att göra smarta inköp?

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Vetenskapens värld: Bästa skolan

Det finns tre punkter som gör lärare till bra ledare i klassrummet. Och i Köping finns en skola som har lyckats med sitt mål att ingen elev får komma efter i skolarbetet (webb-tv).

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats