Produktionen styr byggelevers lärande

Produktionen styr vilka uppgifter eleverna får utföra på gymnasieskolans byggprogram. Det gör att utbildningsmålen kan vara svåra att nå, konstaterar Magnus Fjellström.

Magnus Fjellström
Magnus Fjellström

Född 1976
Bor i Umeå

Disputerade 2017-04-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Becoming a construction worker: a study of vocational learning in school and work life

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag efter ett antal år som snickare utbildade mig till yrkeslärare på byggprogrammet insåg jag hur intressant själva lärandet är. Vad är det som gör att vi lär oss och hur gör vi det bäst? När jag sedermera började forska upptäckte jag att det inte finns särskilt mycket forskning, speciellt rörande färdigutbildningstiden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om yrkeslärande i skola och arbetsliv, sett utifrån en helhet eftersom ett yrkesbevis kräver både en byggutbildning samt cirka två lärlingsår. Jag har följt elever från gymnasiets byggklasser i årskurs tre som under utbildningen byggt villor i skolans regi. Jag har tittat på vad eleverna gör, vilka arbetssätt de använder, kort sagt vilka förutsättningar för lärande de har. Detta har jag sedan jämfört med kursplanens innehåll. Efter två år följde jag upp samma elever under deras sista år som lärlingar ute i arbetslivet. Vid det här tillfället gjorde jag både intervjuer och enkäter som bland annat handlade om de kunskapsmål som en byggnadsarbetare förväntas ha kompetens om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att produktionen styr byggelevernas lärande i såväl skola som arbetsliv. I skolan var det svårt att nå målen eftersom villorna tog fem år att bygga och eleverna endast deltog under två år i byggprocessen. Dessutom lades vissa moment ut på externa entreprenörer. Det här innebar att eleverna fick vissa kunskapsluckor. I arbetslivet är produktionstänket än mer dominerande, vilket innebär att innehållet i lärlingsåren kan bli väldigt smalt. Samtidigt ger arbetslivet större frihet för olika former av metoder och lärande. Lärlingarna var tydliga med att de ville lära sig så brett som möjligt men att det inte alltid fanns möjlighet till det. Deras fokus låg dock på att få ihop tillräckligt antal lärlingstimmar snarare än att uppfylla målbeskrivningarna. Dessa kände för övrig lärlingarna inte till.

– Sammantaget visar mina resultat att det finns förutsättningar för en komplett utbildning men att skola och arbetsliv ensamma har svårt att möta de mål som finns.

Vad överraskade dig?

– Att det inte är själva uppgiften i sig som skapar bra lärande utan de möjligheter som skapas i utförandet av uppgiften.  Jag överraskades också av att skola och arbetsliv, trots en del brister, i mångt kompletterar varandra i byggelevernas utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen men också lärare och skolledare liksom byggbranschen i sig.

Susanne Sawander

Foto: Ulrica Sahlén

Sidan publicerades 2017-05-08 14:41 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-05-18 16:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Det konstaterar Katrin Lilja Waltå som tycker att läroböckerna ställer för låga krav på eleverna.

Yrkeselever ointresserade av kärnämnena

Många elever på de yrkesförberedande programmen är ointresserade av de teoretiska ämnena. I avhandlingen Motstånd och konformitet: Om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena, visar Ronny Högberg hur det förhållningssättet blir en del av ett identitetsskapande för killar på byggprogrammet

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats