Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, visar Lennart Rolandssons avhandling. För att alla elever ska få en möjlighet efterlyser han en ämnesdidaktisk diskussion mellan lärare, forskare och lärarutbildare.

Lennart Rolandsson
Lennart Rolandsson

Född 1965
i Sundsvall

Disputerade 2015-03-20
vid Kungliga Tekniska högskolan


AVHANDLING
Programmed or not. A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som lärare i programmering sedan år 1992 och sökte alternativa undervisningsmiljöer där man arbetar tillsammans mellan skolor, elever och lärare. Det var svårt att hitta lärare som ville samarbeta, men jag fick kontakt med en lärare i Jämtland, så vi inledde ett samarbete mellan Bergs gymnasium och Nynäshamns gymnasium. Den erfarenheten väckte mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Lärares föreställningar och intentioner i förhållande till läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat ett tillfälle i skolhistorien åren 1976-1983 där man arbetade med implementering av datorer och programmering i skolan. Det intressanta med detta är att man baserade den dåvarande kursplanen i datakunskap på lärarnas erfarenheter eftersom ämnet var så nytt. Idag har vi en liknande situation där man funderar på hur programmering skall undervisas i skolan. För att inte återupprepa liknande misstag så är detta av stort värde för alla som är intresserade av programmering i skolan.

– Det finns en selektion i undervisningen, där lärare har små förhoppningar om att elever skall lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga. En inställning som speglar en kunskapssyn där ett fåtal är lämpliga. I ett land byggt på demokratiska värderingar borde ämnet presenteras för så många som möjligt. Problemet är att den implementerade läroplanen baserar sig på minst två samexisterande ideologier: den ena som syftar till att alla skall utbildas och den andra som syftar till allmänbildning. Vi har alltså två ideologier som kan förekomma i samma klassrum, men troligast är att enbart en av dessa omfattas av läraren beroende på hur han eller hon ser på kunskap. Min studie visar också att lärare tror lite om pedagogikens betydelse för elevers lärande av programmering. Eleverna förväntas lära sig själva genom att koda.

– Slutligen har jag kunnat se att distinktionen mellan teori och praktik är vag inom programmering, men bägge behövs för att ämnet skall bli intressant och begripligt. Lärare i ämnet uttalar mycket tydligt att teoretisk kunskap bara kan undervisas om eleverna har tillräckligt mycket praktiska erfarenheter, vilket resulterat i ett ämne som undervisas mestadels praktiskt. Som det är nu finns det skäl att tro att undervisningen i programmering bygger på den didaktiska kunskapen som utvecklades på 1960-talet inom teknisk och administrativ ADB. Det behövs med andra ord en ämnesdidaktisk diskussion mellan lärare, forskare och lärarutbildare.

Vad överraskade dig?

– Att Skolverket inte har programmeringsämnet högre på agendan. I en jämförelse med andra länder så ligger vi långt efter i utvecklingen. Just nu lever vi farligt då vi förväntar oss att lärare skall fortbilda sig själva, söka ny kunskap och pröva sig fram på egen hand.

– Jag skulle gärna vara med och utveckla modeller för fortbildning och ämnesdidaktisk diskussion. I Sverige håller vi fortfarande på med frågan om huruvida alla barnen skall få en varsin dator. Man blir matt!

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, kursplaneutvecklare, Skolverket, utbildningsdepartementet, lärarutbildare och lärarstudenter.

Fotnot: Lennart Rolandsson driver lärarnätverket Swedish Informatics Teachers’ Network (SITSNET), där lärare i programmering från hela landet kan delta i seminarier.

Sidan publicerades 2015-05-26 15:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-28 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Användningen av digitala verktyg i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Det gör att en del elever hamnar långt efter, visar ny forskning.

Nordiskt samarbete stärkte lärarna handlingsberedskap

Sara Willermark har utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt. Resultaten visar att trots många utmaningar, stärktes lärarna i sin profession och då särskilt sin handlingsberedskap.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Sara Levanders har utforskat vilken innebörd och vilket värde pedagogisk skicklighet  tillskrivs vid anställning av universitetslärare.

Negativa effekter av differentierade skolmiljöer

Att dela upp elever utifrån skolprestation, så kallad differentiering, kan underminera jämlikheten i skolan, visar Marcus Östermans forskning.

Tvåspråkiga har inte bättre exekutiv förmåga

Jussi Jylkkä visar att tvåspråkiga personer inte tränar exekutiva funktioner, exempelvis arbetsminne, när de skiftar mellan språk. Därmed strider hans resultat mot tidigare forskning.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Som student på lärarutbildningen klarar man sig bäst om man är ung, frisk och ambitiös. För existentiella frågor finns inte utrymme, visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som handlar om lärares bildningsgångar.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.