Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, visar Lennart Rolandssons avhandling. För att alla elever ska få en möjlighet efterlyser han en ämnesdidaktisk diskussion mellan lärare, forskare och lärarutbildare.

Lennart Rolandsson
Lennart Rolandsson

Född 1965
i Sundsvall

Disputerade 2015-03-20
vid Kungliga Tekniska högskolan


AVHANDLING
Programmed or not. A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som lärare i programmering sedan år 1992 och sökte alternativa undervisningsmiljöer där man arbetar tillsammans mellan skolor, elever och lärare. Det var svårt att hitta lärare som ville samarbeta, men jag fick kontakt med en lärare i Jämtland, så vi inledde ett samarbete mellan Bergs gymnasium och Nynäshamns gymnasium. Den erfarenheten väckte mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Lärares föreställningar och intentioner i förhållande till läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat ett tillfälle i skolhistorien åren 1976-1983 där man arbetade med implementering av datorer och programmering i skolan. Det intressanta med detta är att man baserade den dåvarande kursplanen i datakunskap på lärarnas erfarenheter eftersom ämnet var så nytt. Idag har vi en liknande situation där man funderar på hur programmering skall undervisas i skolan. För att inte återupprepa liknande misstag så är detta av stort värde för alla som är intresserade av programmering i skolan.

– Det finns en selektion i undervisningen, där lärare har små förhoppningar om att elever skall lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga. En inställning som speglar en kunskapssyn där ett fåtal är lämpliga. I ett land byggt på demokratiska värderingar borde ämnet presenteras för så många som möjligt. Problemet är att den implementerade läroplanen baserar sig på minst två samexisterande ideologier: den ena som syftar till att alla skall utbildas och den andra som syftar till allmänbildning. Vi har alltså två ideologier som kan förekomma i samma klassrum, men troligast är att enbart en av dessa omfattas av läraren beroende på hur han eller hon ser på kunskap. Min studie visar också att lärare tror lite om pedagogikens betydelse för elevers lärande av programmering. Eleverna förväntas lära sig själva genom att koda.

– Slutligen har jag kunnat se att distinktionen mellan teori och praktik är vag inom programmering, men bägge behövs för att ämnet skall bli intressant och begripligt. Lärare i ämnet uttalar mycket tydligt att teoretisk kunskap bara kan undervisas om eleverna har tillräckligt mycket praktiska erfarenheter, vilket resulterat i ett ämne som undervisas mestadels praktiskt. Som det är nu finns det skäl att tro att undervisningen i programmering bygger på den didaktiska kunskapen som utvecklades på 1960-talet inom teknisk och administrativ ADB. Det behövs med andra ord en ämnesdidaktisk diskussion mellan lärare, forskare och lärarutbildare.

Vad överraskade dig?

– Att Skolverket inte har programmeringsämnet högre på agendan. I en jämförelse med andra länder så ligger vi långt efter i utvecklingen. Just nu lever vi farligt då vi förväntar oss att lärare skall fortbilda sig själva, söka ny kunskap och pröva sig fram på egen hand.

– Jag skulle gärna vara med och utveckla modeller för fortbildning och ämnesdidaktisk diskussion. I Sverige håller vi fortfarande på med frågan om huruvida alla barnen skall få en varsin dator. Man blir matt!

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, kursplaneutvecklare, Skolverket, utbildningsdepartementet, lärarutbildare och lärarstudenter.

Fotnot: Lennart Rolandsson driver lärarnätverket Swedish Informatics Teachers’ Network (SITSNET), där lärare i programmering från hela landet kan delta i seminarier.

Sidan publicerades 2015-05-26 15:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-28 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Användningen av digitala verktyg i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Det gör att en del elever hamnar långt efter, visar ny forskning.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats