Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, visar Lennart Rolandssons avhandling. För att alla elever ska få en möjlighet efterlyser han en ämnesdidaktisk diskussion mellan lärare, forskare och lärarutbildare.

Lennart Rolandsson
Lennart Rolandsson

Född 1965
i Sundsvall

Disputerade 2015-03-20
vid Kungliga Tekniska högskolan


AVHANDLING
Programmed or not. A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som lärare i programmering sedan år 1992 och sökte alternativa undervisningsmiljöer där man arbetar tillsammans mellan skolor, elever och lärare. Det var svårt att hitta lärare som ville samarbeta, men jag fick kontakt med en lärare i Jämtland, så vi inledde ett samarbete mellan Bergs gymnasium och Nynäshamns gymnasium. Den erfarenheten väckte mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Lärares föreställningar och intentioner i förhållande till läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat ett tillfälle i skolhistorien åren 1976-1983 där man arbetade med implementering av datorer och programmering i skolan. Det intressanta med detta är att man baserade den dåvarande kursplanen i datakunskap på lärarnas erfarenheter eftersom ämnet var så nytt. Idag har vi en liknande situation där man funderar på hur programmering skall undervisas i skolan. För att inte återupprepa liknande misstag så är detta av stort värde för alla som är intresserade av programmering i skolan.

– Det finns en selektion i undervisningen, där lärare har små förhoppningar om att elever skall lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga. En inställning som speglar en kunskapssyn där ett fåtal är lämpliga. I ett land byggt på demokratiska värderingar borde ämnet presenteras för så många som möjligt. Problemet är att den implementerade läroplanen baserar sig på minst två samexisterande ideologier: den ena som syftar till att alla skall utbildas och den andra som syftar till allmänbildning. Vi har alltså två ideologier som kan förekomma i samma klassrum, men troligast är att enbart en av dessa omfattas av läraren beroende på hur han eller hon ser på kunskap. Min studie visar också att lärare tror lite om pedagogikens betydelse för elevers lärande av programmering. Eleverna förväntas lära sig själva genom att koda.

– Slutligen har jag kunnat se att distinktionen mellan teori och praktik är vag inom programmering, men bägge behövs för att ämnet skall bli intressant och begripligt. Lärare i ämnet uttalar mycket tydligt att teoretisk kunskap bara kan undervisas om eleverna har tillräckligt mycket praktiska erfarenheter, vilket resulterat i ett ämne som undervisas mestadels praktiskt. Som det är nu finns det skäl att tro att undervisningen i programmering bygger på den didaktiska kunskapen som utvecklades på 1960-talet inom teknisk och administrativ ADB. Det behövs med andra ord en ämnesdidaktisk diskussion mellan lärare, forskare och lärarutbildare.

Vad överraskade dig?

– Att Skolverket inte har programmeringsämnet högre på agendan. I en jämförelse med andra länder så ligger vi långt efter i utvecklingen. Just nu lever vi farligt då vi förväntar oss att lärare skall fortbilda sig själva, söka ny kunskap och pröva sig fram på egen hand.

– Jag skulle gärna vara med och utveckla modeller för fortbildning och ämnesdidaktisk diskussion. I Sverige håller vi fortfarande på med frågan om huruvida alla barnen skall få en varsin dator. Man blir matt!

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, kursplaneutvecklare, Skolverket, utbildningsdepartementet, lärarutbildare och lärarstudenter.

Fotnot: Lennart Rolandsson driver lärarnätverket Swedish Informatics Teachers’ Network (SITSNET), där lärare i programmering från hela landet kan delta i seminarier.

Sidan publicerades 2015-05-26 15:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-28 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Användningen av digitala verktyg i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Det gör att en del elever hamnar långt efter, visar ny forskning.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats