Dela:

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, visar Lennart Rolandssons avhandling. För att alla elever ska få en möjlighet efterlyser han en ämnesdidaktisk diskussion mellan lärare, forskare och lärarutbildare.

Lennart Rolandsson
Lennart Rolandsson

Född 1965
i Sundsvall

Disputerade 2015-03-20
vid Kungliga Tekniska högskolan


AVHANDLING
Programmed or not. A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som lärare i programmering sedan år 1992 och sökte alternativa undervisningsmiljöer där man arbetar tillsammans mellan skolor, elever och lärare. Det var svårt att hitta lärare som ville samarbeta, men jag fick kontakt med en lärare i Jämtland, så vi inledde ett samarbete mellan Bergs gymnasium och Nynäshamns gymnasium. Den erfarenheten väckte mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Lärares föreställningar och intentioner i förhållande till läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat ett tillfälle i skolhistorien åren 1976-1983 där man arbetade med implementering av datorer och programmering i skolan. Det intressanta med detta är att man baserade den dåvarande kursplanen i datakunskap på lärarnas erfarenheter eftersom ämnet var så nytt. Idag har vi en liknande situation där man funderar på hur programmering skall undervisas i skolan. För att inte återupprepa liknande misstag så är detta av stort värde för alla som är intresserade av programmering i skolan.

– Det finns en selektion i undervisningen, där lärare har små förhoppningar om att elever skall lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga. En inställning som speglar en kunskapssyn där ett fåtal är lämpliga. I ett land byggt på demokratiska värderingar borde ämnet presenteras för så många som möjligt. Problemet är att den implementerade läroplanen baserar sig på minst två samexisterande ideologier: den ena som syftar till att alla skall utbildas och den andra som syftar till allmänbildning. Vi har alltså två ideologier som kan förekomma i samma klassrum, men troligast är att enbart en av dessa omfattas av läraren beroende på hur han eller hon ser på kunskap. Min studie visar också att lärare tror lite om pedagogikens betydelse för elevers lärande av programmering. Eleverna förväntas lära sig själva genom att koda.

– Slutligen har jag kunnat se att distinktionen mellan teori och praktik är vag inom programmering, men bägge behövs för att ämnet skall bli intressant och begripligt. Lärare i ämnet uttalar mycket tydligt att teoretisk kunskap bara kan undervisas om eleverna har tillräckligt mycket praktiska erfarenheter, vilket resulterat i ett ämne som undervisas mestadels praktiskt. Som det är nu finns det skäl att tro att undervisningen i programmering bygger på den didaktiska kunskapen som utvecklades på 1960-talet inom teknisk och administrativ ADB. Det behövs med andra ord en ämnesdidaktisk diskussion mellan lärare, forskare och lärarutbildare.

Vad överraskade dig?

– Att Skolverket inte har programmeringsämnet högre på agendan. I en jämförelse med andra länder så ligger vi långt efter i utvecklingen. Just nu lever vi farligt då vi förväntar oss att lärare skall fortbilda sig själva, söka ny kunskap och pröva sig fram på egen hand.

– Jag skulle gärna vara med och utveckla modeller för fortbildning och ämnesdidaktisk diskussion. I Sverige håller vi fortfarande på med frågan om huruvida alla barnen skall få en varsin dator. Man blir matt!

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, kursplaneutvecklare, Skolverket, utbildningsdepartementet, lärarutbildare och lärarstudenter.

Fotnot: Lennart Rolandsson driver lärarnätverket Swedish Informatics Teachers’ Network (SITSNET), där lärare i programmering från hela landet kan delta i seminarier.

Sidan publicerades 2015-05-26 15:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-28 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

En-till-en satsningar innebär stora utmaningar för lärare

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Användningen av digitala verktyg i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Det gör att en del elever hamnar långt efter, visar ny forskning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.