Dela:

Projektarbeten kräver aktiv lärare

Elevers projektarbeten innebär många komplexa elevsamtal och ställer höga krav på läraren. Det visar Mikaela Åberg i sin avhandling om hur instruktioner ges och tas emot mellan lärare och elever i projektarbeten.

Mikaela Åberg
Mikaela Åberg

Född 1981
i Linköping

Disputerade 2015-12-18
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Doing Project Work: The Interactional Organization of Tasks, Resources, and Instructions.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar bland annat på lärarutbildningen och har alltid varit intresserad av kommunikation och interaktion. Jag började också arbeta som biträdande forskare i ett projekt som undersökte hur information transformeras till kunskap, vilket har en nära koppling till just projektarbeten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur instruktioner ges och tas under ett projektarbete i årskurs 9. Jag har studerat en klass och två lärare som under fem veckor arbetade i projekt kring hållbarhet och miljö. Jag har filmat och analyserat samspelet både muntligt och kroppsligt mellan lärare och deras elever samt eleverna emellan. Jag har också undersökt hur lärarna formulerade uppgifter och drev processen framåt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna tillägnar sig kommunikativa färdigheter under projektarbeten eftersom arbetsformen kräver det. Lärarna utformar uppgifter utan entydiga svar, vilket å ena sidan skapar utrymme för diskussioner mellan eleverna, å andra sidan kan skapa frustration då eleverna har svårt att komma vidare eftersom det inte finns något entydigt svar. Lärarna är mycket skickliga på att parera detta med viss mån av stöd samtidigt som de ändå lämnar frågeställningen öppen. De samtal som förs mellan lärare och elev ofta är väldigt komplexa, mycket på grund av att läraren dyker ned i gruppen då och då och därmed inte har hela bilden klar, eleverna måste därför förklara sin fråga utifrån den diskussion de fört innan. Här har också den kroppsliga interaktionen betydelse. Lärarna läser av gruppen och ser om eleverna vänder sig mot texten, vilket vittnar om att de fått tillräckligt stöd för att gå vidare i processen och först då lämnar läraren gruppen.

Vad överraskade dig?

– Att det finns så få studier som undersökt hur elever och lärare interagerar i projektarbete. Det finns en föreställning om att läraren har en ganska passiv roll under projektarbeten men min avhandling visar att de tvärtom har en tydlig och mycket aktiv roll i elevernas process.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både forskning och praktik, hoppas jag. På lärarutbildningen såväl som verksamma lärare.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-12-15 11:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Projektarbeten – en knepig arbetsform

Anders Eklöf har i sin avhandling undersökt vad det är som gör att självständiga grupparbeten ofta upplevs som frustrerande och jobbigt för eleverna.

Interaktionen – lärandets moder

Ali Reza Majlesi har skrivit en avhandling om hur lärandesituationen ser ut i ett SFI-klassrum, där inte alla har tillgång till ett gemensamt språk.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.