Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadieelevers skrivande i SO består mest av att förbereda sig inför kommande prov. Skrivandet handlar i mindre utsträckning om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans. Det konstaterar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Christina Lind
Christina Lind

Född 1963
Bor i Kristianstad

Disputerade 2019-10-11
vid Malmö universitet


AVHANDLING
I skrivandets spår: elever skriver i SO

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit en skrivande person och skrivdidaktiska frågor har genomsyrat mitt arbete som ämneslärare i svenska, historia och geografi, högstadiet och senare som lärarutbildare i ämnet svenska. Att skriva är ju ett sätt att möta ett ämne, att tänka och förstå. Att jag ville studera elevers skrivande i SO-ämnena berodde på att det inte är lika självklart att elever förväntas skriva i SO som i ämnet svenska. Samtidigt ställs det höga krav på elevers litteracitet i SO-ämnenas kursplaner.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om högstadieelevers skrivande i SO med fokus på ämnena samhällskunskap och geografi. Jag har under åtta månader följt SO-undervisningen i en årskurs 7 i syfte att förstå vilken funktion skrivandet har för deras möte med ämnesinnehållet. Vad eleverna skriver, varför och hur har observerats och dokumenterats med hjälp av anteckningar, foto, film och ljudinspelningar. Elevtexter har samlats in och i fokusgruppintervjuer har eleverna berättat om sitt skrivande och vilken betydelse det har för deras skolarbete och lärande. Även läraren har intervjuats om skrivandets syfte i SO. Därtill har elever och lärare skrivit loggbok om sina erfarenheter av vilken betydelse tillgången till ett digitalt redskap får för deras skrivande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En av de viktigaste slutsatserna är att skolans mål- och resultatfokus sätter ramarna för hur eleverna jobbade med skrivande. Huvudfokus för eleverna var att strategiskt lagra, organisera och reproducera kunskapsinnehåll för att förbereda sig för att klara proven, bli bedömda och få betyg. De mätbara resultaten stod i centrum. Eleverna skriver korta texter av reproducerande karaktär, oftast i form av svar på frågor i läroboken. Texter av resonerande och argumenterande karaktär är inte lika vanligt förekommande. Den provskrivningspraktik som framträder styrs av yttre faktorer och visar sig få ett avgörande inflytande på elevernas skrivande.

– En annan slutsats är att olika skrivpraktiker utvecklas beroende på om eleverna skriver i eller utanför skolan. I skolan skriver de aldrig mer än vad läraren initierar. Hemma däremot tar eleverna egna initiativ till att skriva och de skriver längre och mer sammanhängande texter som de bearbetar med hjälp av andra visuella resurser i syfte att lära. Eleverna drar en tydlig gräns mellan texter som skrivs i och utanför skolan vilket är strategiskt motiverat av att de skiljer mellan texter som ska bedömas av läraren och texter som enbart är till för dem själva.

– Att eleverna får tillgång till var sin lärplatta bidrar efterhand till att de börjar dela texter med varandra och att de samtalar om innehållet i texterna, och hur de har förstått ämnesinnehållet, vilket får betydelse för deras lärande. Dessa samtal bär spår av kommunikativt handlande som överlag visar sig få begränsat utrymme i SO-undervisningen. Att så är fallet är oroväckande, särskilt med tanke på det medborgarfostrande syfte som bland annat innebär att eleverna ska utvecklas i att tänka självständigt, uttrycka personliga åsikter och våga ta ställning. Ytterst handlar det om att utbilda människor till kritiskt tänkande individer vilket är det som ett demokratiskt samhälle bygger på.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog en föreställning om att de skulle skriva mer än vad de gjorde. Men det som överraskade mig allra mest var att eleverna inte tog med sig sina digitala kompetenser in i klassrummet. Jag ser det som en följd av skolkulturens motstånd mot det digitala som bland annat kom till uttryck genom att varje lektion inleddes med att eleverna ombads stänga ner och lägga undan sina plattor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att de kan bidra till didaktisk reflektion kring skrivandets roll i SO-ämnet, och inspirera till ett mer varierat skrivande i undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-11 09:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-19 13:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

SO i fokus, 28-29 januari i Göteborg

Två dagar fulla med inspiration och kunskap för dig som undervisar i SO. Ta bl.a. del av föreläsningar om prov- och bedömningspraktik i SO-ämnena, historiebruk, att arbeta med kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, digital källkritik och geografiundervisning utifrån ett ”doing geography-perspektiv”.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Robotar i klassrummet behöver bli smartare

Robotar måste bli smartare för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men då uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras, menar forskaren Sofia Serholt.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.