”Provar man hela tiden nytt blir man alltid en nybörjare”

Hanna Nolin

Wieland Wermke
Wieland Wermke

Född 1979
Uppvuxen i Berlin, Tyskland

Disputerade 2013-03-01
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Development and Autonomy: Conceptualising teachers’ continuing professional development in different national contexts

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag förundrades över att lärare oftast beskrivs som förändringsobenägna. Något jag utifrån mina egna erfarenheter som lärare inte kände igen. Snarare upplevde jag att lärare ständigt anpassar sig till nya utmaningar, det är enda sättet att överleva i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– På vilket sätt kompetensutveckling hos lärare sker och hur valet av det är starkt påverkat av den tradition och syn som finns på läraryrket. Jag jämförde Tyskland och Sverige genom att titta på vilka kunskapskällor lärarna upplevde som relevanta och hur lärarna ser på och värderar betydelsen av statliga styrmedel som nationella prov, läroplaner och lärarutbildningen.

Vad var de viktigaste resultaten?

– För lärare i båda länderna var den egna erfarenheten och kollegorna viktiga kunskapskällor. Tydliga skillnader var att tyska lärare är mer misstänksamma mot kunskap som kommer utanför den egna kåren. Tyskarna utvecklar sig mer på egen hand genom ämnesfördjupning. Svenska lärare vill idag ha mer styrning utifrån, från exempelvis Skolverket eller rektor, något som tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan samt vem som har ansvar. Tyska lärare håller fast vid traditioner och är mer autonoma.

Vad överraskade dig?

– Att det inte finns några enkla sanningar! När jag som Erasmusstudent kom hit för elva år sedan var jag så imponerad av den svenska skolan, av öppenheten som fanns, dels mot eleverna, dels mellan lärare. Men nu har jag också sett styrkan som finns i den tyska kårens autonomi, starka tradition och identitet. Det gör dem mer konservativa, men fler förändringar bestäms av lärarna. Detta gör dock att förändringsarbetet, utifrån sett, upplevs segt och långsamt. Men att kunna säga nej till vissa förändringar ger möjlighet att verkligen pröva andra förändringar på djupet.

– En öppen profession är mer mottaglig, skolan kan snabbare anpassas efter samhällsbehoven. Men lärarnas bedömning av förändringens lämplighet blir inte så viktig i skolutvecklingen. Provar man hela tiden nytt blir man alltid en nybörjare.

– Vi lever i en stark föreställning, förmedlad via politiker och media, att en förändring innebär att ”allt blir bättre än tidigare”. Man bortser från att det finns bieffekter av reformer, som exempelvis 90-talets kommunaliseringsreform. Den öppnade för många spännande skolor, samtidigt skapades ojämställdhet.

Vem har nytta av din avhandling?

– Alla som arbetar med fortbildning. Men också lärare som kan få en tydligare bild av sin egen tradition. Det stärker identiteten.

Sidan publicerades 2013-05-16 10:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-05-17 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kunskapssynen i utbildningsreformerna under lupp

Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.

Sökandet efter den globalt goda läraren

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.