”Provar man hela tiden nytt blir man alltid en nybörjare”

Hanna Nolin

Wieland Wermke
Wieland Wermke

Född 1979
Uppvuxen i Berlin, Tyskland

Disputerade 2013-03-01
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Development and Autonomy: Conceptualising teachers’ continuing professional development in different national contexts

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag förundrades över att lärare oftast beskrivs som förändringsobenägna. Något jag utifrån mina egna erfarenheter som lärare inte kände igen. Snarare upplevde jag att lärare ständigt anpassar sig till nya utmaningar, det är enda sättet att överleva i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– På vilket sätt kompetensutveckling hos lärare sker och hur valet av det är starkt påverkat av den tradition och syn som finns på läraryrket. Jag jämförde Tyskland och Sverige genom att titta på vilka kunskapskällor lärarna upplevde som relevanta och hur lärarna ser på och värderar betydelsen av statliga styrmedel som nationella prov, läroplaner och lärarutbildningen.

Vad var de viktigaste resultaten?

– För lärare i båda länderna var den egna erfarenheten och kollegorna viktiga kunskapskällor. Tydliga skillnader var att tyska lärare är mer misstänksamma mot kunskap som kommer utanför den egna kåren. Tyskarna utvecklar sig mer på egen hand genom ämnesfördjupning. Svenska lärare vill idag ha mer styrning utifrån, från exempelvis Skolverket eller rektor, något som tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan samt vem som har ansvar. Tyska lärare håller fast vid traditioner och är mer autonoma.

Vad överraskade dig?

– Att det inte finns några enkla sanningar! När jag som Erasmusstudent kom hit för elva år sedan var jag så imponerad av den svenska skolan, av öppenheten som fanns, dels mot eleverna, dels mellan lärare. Men nu har jag också sett styrkan som finns i den tyska kårens autonomi, starka tradition och identitet. Det gör dem mer konservativa, men fler förändringar bestäms av lärarna. Detta gör dock att förändringsarbetet, utifrån sett, upplevs segt och långsamt. Men att kunna säga nej till vissa förändringar ger möjlighet att verkligen pröva andra förändringar på djupet.

– En öppen profession är mer mottaglig, skolan kan snabbare anpassas efter samhällsbehoven. Men lärarnas bedömning av förändringens lämplighet blir inte så viktig i skolutvecklingen. Provar man hela tiden nytt blir man alltid en nybörjare.

– Vi lever i en stark föreställning, förmedlad via politiker och media, att en förändring innebär att ”allt blir bättre än tidigare”. Man bortser från att det finns bieffekter av reformer, som exempelvis 90-talets kommunaliseringsreform. Den öppnade för många spännande skolor, samtidigt skapades ojämställdhet.

Vem har nytta av din avhandling?

– Alla som arbetar med fortbildning. Men också lärare som kan få en tydligare bild av sin egen tradition. Det stärker identiteten.

Sidan publicerades 2013-05-16 10:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-05-17 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kunskapssynen i utbildningsreformerna under lupp

Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.

Sökandet efter den globalt goda läraren

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Läxans kvalitet viktigast

Uppföljning av läxor är en viktig del av arbetet med läxor. Det menar läxforskaren Max Strandberg.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.