Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med psykiatriska diagnoser löper betydligt högre risk att gå ut skolan med ofullständiga betyg. Mest utsatta är unga med adhd, visar Cristian Bortes som undersökt förhållandet mellan ohälsa och ungdomars utbildningsresultat.

Cristian Bortes
Cristian Bortes

Född 1984
Bor i Umeå

Disputerade 2022-03-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Growing up with poor health and managing school: Studies on ill health and young people's educational achievements

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av sociala välfärdsfrågor, och ungas hälsa och utbildning är ett viktigt ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande handlar den om förhållandet mellan ohälsa bland unga och deras utbildningsresultat. Avhandlingen bygger på registerdata över hundratusentals individer. I den första studien har jag jämfört slutbetygen i grundskolan bland elever som har någon av de sex vanligaste psykiatriska diagnoserna, med betygen bland elever som inte har någon diagnos. Diagnoserna är depression, affektiva störningar, ångeststörningar, tvångssyndrom, ätstörningar samt adhd. I den andra studien undersöker jag förhållandet mellan psykisk ohälsa och skolprestation, mer specifikt antagandet att ”ju bättre man mår, desto bättre presterar man i skolan och ju bättre man presterar i skolan, desto bättre mår man”. Är det verkligen så? Slutligen undersöks om förälder och syskon med fysisk eller psykisk ohälsa har betydelse för elevers skolprestationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, det gäller både flickor och pojkar. Ett intressant resultat är att ätstörningar bland flickor inte påverkar betygen negativt. Tvärtom visar resultaten att flickor med ätstörningar har högre betyg i årskurs 9 än övrig population.

– Jag fann inget stöd för ett ömsesidigt förhållande mellan psykisk hälsa och bra betyg. Däremot visar resultaten ett enkelriktad förhållande: ju högre betyg elever har i årskurs 9 desto lägre psykisk ohälsa i gymnasiet. Avhandlingen visar vidare att föräldrars psykiska, men inte fysiska, ohälsa är förknippat med förhöjd risk att inte fullfölja gymnasiet. Men det finns undantag – hos elever med högre avgångsbetyg i årskurs 9 har sociala problem som exempelvis föräldrars ohälsa knappt någon påverkan på risken att inte fullfölja gymnasiet. Ohälsa och sjukdom hos syskon är också förknippat med lägre betyg.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av den systematiska könsskillnaden i sambandet mellan psykiatriska diagnoser och skolprestation. Generellt presterar ju flickor bättre än pojkar i skolan, men min studie visar att ångest, adhd och tvångsstörningar påverkar flickor mer negativt än pojkar med samma diagnos. Det här väcker frågor, tidigare forskning pekar på att vuxenvärlden bemöter flickor annorlunda och att de inte får samma stöd som pojkar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är framför allt ett bidrag till grundforskningen. Men jag tänker att resultaten kan vara intressant för alla som arbetar inom skolan och särskilt elevhälsan. Inte minst eftersom avhandlingen belyser vikten av ett psykosocialt perspektiv för att identifiera och kunna förstå problem i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-17 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser