Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med psykiatriska diagnoser löper betydligt högre risk att gå ut skolan med ofullständiga betyg. Mest utsatta är unga med adhd, visar Cristian Bortes som undersökt förhållandet mellan ohälsa och ungdomars utbildningsresultat.

Cristian Bortes
Cristian Bortes

Född 1984
Bor i Umeå

Disputerade 2022-03-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Growing up with poor health and managing school: Studies on ill health and young people's educational achievements

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av sociala välfärdsfrågor, och ungas hälsa och utbildning är ett viktigt ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande handlar den om förhållandet mellan ohälsa bland unga och deras utbildningsresultat. Avhandlingen bygger på registerdata över hundratusentals individer. I den första studien har jag jämfört slutbetygen i grundskolan bland elever som har någon av de sex vanligaste psykiatriska diagnoserna, med betygen bland elever som inte har någon diagnos. Diagnoserna är depression, affektiva störningar, ångeststörningar, tvångssyndrom, ätstörningar samt adhd. I den andra studien undersöker jag förhållandet mellan psykisk ohälsa och skolprestation, mer specifikt antagandet att ”ju bättre man mår, desto bättre presterar man i skolan och ju bättre man presterar i skolan, desto bättre mår man”. Är det verkligen så? Slutligen undersöks om förälder och syskon med fysisk eller psykisk ohälsa har betydelse för elevers skolprestationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, det gäller både flickor och pojkar. Ett intressant resultat är att ätstörningar bland flickor inte påverkar betygen negativt. Tvärtom visar resultaten att flickor med ätstörningar har högre betyg i årskurs 9 än övrig population.

– Jag fann inget stöd för ett ömsesidigt förhållande mellan psykisk hälsa och bra betyg. Däremot visar resultaten ett enkelriktad förhållande: ju högre betyg elever har i årskurs 9 desto lägre psykisk ohälsa i gymnasiet. Avhandlingen visar vidare att föräldrars psykiska, men inte fysiska, ohälsa är förknippat med förhöjd risk att inte fullfölja gymnasiet. Men det finns undantag – hos elever med högre avgångsbetyg i årskurs 9 har sociala problem som exempelvis föräldrars ohälsa knappt någon påverkan på risken att inte fullfölja gymnasiet. Ohälsa och sjukdom hos syskon är också förknippat med lägre betyg.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av den systematiska könsskillnaden i sambandet mellan psykiatriska diagnoser och skolprestation. Generellt presterar ju flickor bättre än pojkar i skolan, men min studie visar att ångest, adhd och tvångsstörningar påverkar flickor mer negativt än pojkar med samma diagnos. Det här väcker frågor, tidigare forskning pekar på att vuxenvärlden bemöter flickor annorlunda och att de inte får samma stöd som pojkar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är framför allt ett bidrag till grundforskningen. Men jag tänker att resultaten kan vara intressant för alla som arbetar inom skolan och särskilt elevhälsan. Inte minst eftersom avhandlingen belyser vikten av ett psykosocialt perspektiv för att identifiera och kunna förstå problem i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-17 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.