Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med psykiatriska diagnoser löper betydligt högre risk att gå ut skolan med ofullständiga betyg. Mest utsatta är unga med adhd, visar Cristian Bortes som undersökt förhållandet mellan ohälsa och ungdomars utbildningsresultat.

Cristian Bortes
Cristian Bortes

Född 1984
Bor i Umeå

Disputerade 2022-03-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Growing up with poor health and managing school: Studies on ill health and young people's educational achievements

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av sociala välfärdsfrågor, och ungas hälsa och utbildning är ett viktigt ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande handlar den om förhållandet mellan ohälsa bland unga och deras utbildningsresultat. Avhandlingen bygger på registerdata över hundratusentals individer. I den första studien har jag jämfört slutbetygen i grundskolan bland elever som har någon av de sex vanligaste psykiatriska diagnoserna, med betygen bland elever som inte har någon diagnos. Diagnoserna är depression, affektiva störningar, ångeststörningar, tvångssyndrom, ätstörningar samt adhd. I den andra studien undersöker jag förhållandet mellan psykisk ohälsa och skolprestation, mer specifikt antagandet att ”ju bättre man mår, desto bättre presterar man i skolan och ju bättre man presterar i skolan, desto bättre mår man”. Är det verkligen så? Slutligen undersöks om förälder och syskon med fysisk eller psykisk ohälsa har betydelse för elevers skolprestationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, det gäller både flickor och pojkar. Ett intressant resultat är att ätstörningar bland flickor inte påverkar betygen negativt. Tvärtom visar resultaten att flickor med ätstörningar har högre betyg i årskurs 9 än övrig population.

– Jag fann inget stöd för ett ömsesidigt förhållande mellan psykisk hälsa och bra betyg. Däremot visar resultaten ett enkelriktad förhållande: ju högre betyg elever har i årskurs 9 desto lägre psykisk ohälsa i gymnasiet. Avhandlingen visar vidare att föräldrars psykiska, men inte fysiska, ohälsa är förknippat med förhöjd risk att inte fullfölja gymnasiet. Men det finns undantag – hos elever med högre avgångsbetyg i årskurs 9 har sociala problem som exempelvis föräldrars ohälsa knappt någon påverkan på risken att inte fullfölja gymnasiet. Ohälsa och sjukdom hos syskon är också förknippat med lägre betyg.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av den systematiska könsskillnaden i sambandet mellan psykiatriska diagnoser och skolprestation. Generellt presterar ju flickor bättre än pojkar i skolan, men min studie visar att ångest, adhd och tvångsstörningar påverkar flickor mer negativt än pojkar med samma diagnos. Det här väcker frågor, tidigare forskning pekar på att vuxenvärlden bemöter flickor annorlunda och att de inte får samma stöd som pojkar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är framför allt ett bidrag till grundforskningen. Men jag tänker att resultaten kan vara intressant för alla som arbetar inom skolan och särskilt elevhälsan. Inte minst eftersom avhandlingen belyser vikten av ett psykosocialt perspektiv för att identifiera och kunna förstå problem i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-17 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer