”Psykoterapi kan ge stöd under skakiga gymnasieår”

Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg
Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg

AVHANDLING

Hallå där, Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.

Ni bedriver en unik verksamhet, på vilket sätt?

– Humlans psykoterapimottagning tar emot elever från alla gymnasieskolor i Göteborg, även friskolorna och totalt handlar det om nästan 19 000 elever. Vi erbjuder samtalsstöd vid utvecklingskriser och andra svårigheter. En stor poäng är att eleverna inte behöver ”kvala” in med någon specifik diagnos, utan hit kan de komma för att under en period i livet få stöd att formulera sig om sig själv och sin situation. En del av det unika är att vi verkar kopplat till elevhälsan på skolorna, det är en stor fördel eftersom elevhälsan arbetar nära eleverna och i ett tidigt skede kan hänvisa till oss. Humlan är en tidig insats, något man ju talar mycket om nuförtiden.

Varför är det så ovanligt – eller unikt – med psykoterapi inom elevhälsan?

– Det kan man faktiskt undra, men jag tror att det beror på att många tolkar psykoterapi enbart som behandling av symtom, vilket inte ingår i elevhälsans uppdrag, den ska ju ska arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Men vi ser vår verksamhet som ett stöd i elevens utveckling och därmed också som både förebyggande och främjande. Gymnasietiden är en skakig resa för många, det händer mycket i en människas liv under de här åren. Unga behöver vuxnas stöd och någon att prata med. Vi på Humlan finns för de som kanske saknar någon vuxen att tala förtroligt med eller någon att luta sig mot i vardagen. Vi har arbetat tillsammans i många år för att utveckla ungdomspsykoterapi som metod.

Vilka problem vill ungdomarna prata om?

– Det är givetvis väldigt olika och det är kanske inte så stor skillnad på ungdomars livsfrågor idag jämfört med tidigare. Men stressen är påtaglig hos många unga. Vad vi ser är att dagens betygssystem inte ger utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många. Utifrån vårt perspektiv vore därför ämnesbetyg bättre, eftersom det då finns möjlighet att komma igen efter en dip.

Humlans verksamhet har hotats av nedläggning i omgångar, hur ser ni på framtiden?

– Behovet av vår verksamhet minskar ju inte och vi hoppas förstås få arbeta vidare som vi gör nära knutet till elevhälsan. Helst skulle vi vilja utöka verksamheten eftersom det alltid står elever på kö för att få komma hit. Dagens bemanning innebär att vi har 5 900 elever per tjänst. Med ett par tjänster till skulle vi klara att bedriva verksamheten utan att sätta ungdomar i långa kötider, det vore fantastiskt bra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-03-14 13:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-21 11:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Det pågår en hälsofiering av skolan”

Hälsa har blivit något individuellt, något som går att utveckla, träna och utvärdera, och något som går att kontrollera med generella insatser. Man antar att en metod fungerar för alla, säger forskaren Karin Gunnarsson, som konstaterar att hälsobegreppet har fått en stark position i skolan.

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Forskare Fredrik Livheim har undersökt ACT (acceptance commitment therapy/training) under verkliga förhållanden bland skolelever. Resultaten visar att terapiformen är mer effektivt mot stress, depression och ångest jämfört med elevhälsans sedvanliga metoder.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.