”Psykoterapi kan ge stöd under skakiga gymnasieår”

Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg
Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg

AVHANDLING

Hallå där, Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.

Ni bedriver en unik verksamhet, på vilket sätt?

– Humlans psykoterapimottagning tar emot elever från alla gymnasieskolor i Göteborg, även friskolorna och totalt handlar det om nästan 19 000 elever. Vi erbjuder samtalsstöd vid utvecklingskriser och andra svårigheter. En stor poäng är att eleverna inte behöver ”kvala” in med någon specifik diagnos, utan hit kan de komma för att under en period i livet få stöd att formulera sig om sig själv och sin situation. En del av det unika är att vi verkar kopplat till elevhälsan på skolorna, det är en stor fördel eftersom elevhälsan arbetar nära eleverna och i ett tidigt skede kan hänvisa till oss. Humlan är en tidig insats, något man ju talar mycket om nuförtiden.

Varför är det så ovanligt – eller unikt – med psykoterapi inom elevhälsan?

– Det kan man faktiskt undra, men jag tror att det beror på att många tolkar psykoterapi enbart som behandling av symtom, vilket inte ingår i elevhälsans uppdrag, den ska ju ska arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Men vi ser vår verksamhet som ett stöd i elevens utveckling och därmed också som både förebyggande och främjande. Gymnasietiden är en skakig resa för många, det händer mycket i en människas liv under de här åren. Unga behöver vuxnas stöd och någon att prata med. Vi på Humlan finns för de som kanske saknar någon vuxen att tala förtroligt med eller någon att luta sig mot i vardagen. Vi har arbetat tillsammans i många år för att utveckla ungdomspsykoterapi som metod.

Vilka problem vill ungdomarna prata om?

– Det är givetvis väldigt olika och det är kanske inte så stor skillnad på ungdomars livsfrågor idag jämfört med tidigare. Men stressen är påtaglig hos många unga. Vad vi ser är att dagens betygssystem inte ger utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många. Utifrån vårt perspektiv vore därför ämnesbetyg bättre, eftersom det då finns möjlighet att komma igen efter en dip.

Humlans verksamhet har hotats av nedläggning i omgångar, hur ser ni på framtiden?

– Behovet av vår verksamhet minskar ju inte och vi hoppas förstås få arbeta vidare som vi gör nära knutet till elevhälsan. Helst skulle vi vilja utöka verksamheten eftersom det alltid står elever på kö för att få komma hit. Dagens bemanning innebär att vi har 5 900 elever per tjänst. Med ett par tjänster till skulle vi klara att bedriva verksamheten utan att sätta ungdomar i långa kötider, det vore fantastiskt bra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-03-14 13:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-21 11:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Det pågår en hälsofiering av skolan”

Hälsa har blivit något individuellt, något som går att utveckla, träna och utvärdera, och något som går att kontrollera med generella insatser. Man antar att en metod fungerar för alla, säger forskaren Karin Gunnarsson, som konstaterar att hälsobegreppet har fått en stark position i skolan.

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats