”Psykoterapi kan ge stöd under skakiga gymnasieår”

Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg
Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg

AVHANDLING

Hallå där, Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.

Ni bedriver en unik verksamhet, på vilket sätt?

– Humlans psykoterapimottagning tar emot elever från alla gymnasieskolor i Göteborg, även friskolorna och totalt handlar det om nästan 19 000 elever. Vi erbjuder samtalsstöd vid utvecklingskriser och andra svårigheter. En stor poäng är att eleverna inte behöver ”kvala” in med någon specifik diagnos, utan hit kan de komma för att under en period i livet få stöd att formulera sig om sig själv och sin situation. En del av det unika är att vi verkar kopplat till elevhälsan på skolorna, det är en stor fördel eftersom elevhälsan arbetar nära eleverna och i ett tidigt skede kan hänvisa till oss. Humlan är en tidig insats, något man ju talar mycket om nuförtiden.

Varför är det så ovanligt – eller unikt – med psykoterapi inom elevhälsan?

– Det kan man faktiskt undra, men jag tror att det beror på att många tolkar psykoterapi enbart som behandling av symtom, vilket inte ingår i elevhälsans uppdrag, den ska ju ska arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Men vi ser vår verksamhet som ett stöd i elevens utveckling och därmed också som både förebyggande och främjande. Gymnasietiden är en skakig resa för många, det händer mycket i en människas liv under de här åren. Unga behöver vuxnas stöd och någon att prata med. Vi på Humlan finns för de som kanske saknar någon vuxen att tala förtroligt med eller någon att luta sig mot i vardagen. Vi har arbetat tillsammans i många år för att utveckla ungdomspsykoterapi som metod.

Vilka problem vill ungdomarna prata om?

– Det är givetvis väldigt olika och det är kanske inte så stor skillnad på ungdomars livsfrågor idag jämfört med tidigare. Men stressen är påtaglig hos många unga. Vad vi ser är att dagens betygssystem inte ger utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många. Utifrån vårt perspektiv vore därför ämnesbetyg bättre, eftersom det då finns möjlighet att komma igen efter en dip.

Humlans verksamhet har hotats av nedläggning i omgångar, hur ser ni på framtiden?

– Behovet av vår verksamhet minskar ju inte och vi hoppas förstås få arbeta vidare som vi gör nära knutet till elevhälsan. Helst skulle vi vilja utöka verksamheten eftersom det alltid står elever på kö för att få komma hit. Dagens bemanning innebär att vi har 5 900 elever per tjänst. Med ett par tjänster till skulle vi klara att bedriva verksamheten utan att sätta ungdomar i långa kötider, det vore fantastiskt bra.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-03-14 13:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-21 11:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Det pågår en hälsofiering av skolan”

Hälsa har blivit något individuellt, något som går att utveckla, träna och utvärdera, och något som går att kontrollera med generella insatser. Man antar att en metod fungerar för alla, säger forskaren Karin Gunnarsson, som konstaterar att hälsobegreppet har fått en stark position i skolan.

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats