Rätt beröm med fokus på uppgift ökar motivation

Lagom dos av uppmuntran med fokus på uppgiften skapar bäst motivation. Det visar Alva Appelgren i sin studie kring hur återkoppling, kritik och beröm påverkar inlärning.

Alva Appelgren
Alva Appelgren

Född 1983

i Stockholm

Disputerade 2015-08-31

vid Karolinska institutet

 


AVHANDLING
Rätt beröm med fokus på uppgift ökar motivation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har läst biomedicin och blev tidigt intresserad av hur uppfattningen om oss själva påverkar vårt beteende och hur vårt beteende påverkar omgivningen. Jag har dessutom alltid varit intresserad av lärandets processer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur återkoppling som ges under en uppgift påverkar koncentration och motivation. Jag har undersökt detta i olika grupper där både unga vuxna och barn i mellanstadiet fått lösa ganska svåra minnesuppgifter. Eleverna i mellanstadiet delades in i fyra undergrupper, en grupp fick respons under tiden de arbetade i form av ljud och kommentarer, både när de svarade rätt och fel. Den andra gruppen fick återkoppling enbart när de svarade rätt och den tredje enbart när de svarade fel. Positiva kommentarer var av typen ”bra jobbat” och negativa ”nu har du tappat lite” En grupp fick inte någon återkoppling alls. Före uppgiften fick personerna svara på frågor om vad de hade för förväntningar på övningarna. Jag ville med detta undersöka hur motivationen påverkas av den återkoppling de skulle få.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De som fick respons vid både rätt och fel presterade sämre, troligen på grund av förlorad koncentration. Tron på sin egen förmåga var avgörande för kämpaglöden. De som hade bestämt sig för att ”detta klarar jag”, gjorde fler övningar. Detta hänger nära samman med synen på intelligens. De som anser att vi kan utveckla vår smarthet var också mer ihärdiga med att göra fler uppgifter jämfört med de som ser intelligens såg något opåverkbart. Ett annat fynd från avhandlingen är att feedback som fokuserar på uppgiften, typ ”nu valde du rätt”, ökar motivationen medan respons som kopplas till karaktärsdrag, ”du är smart” gör oss mer osäkra på vår förmåga. Förklaringen är att karaktärsberöm tar fokus från uppgiften, personen börjar fundera över sig själv och sin förmåga istället för uppgiften. En stor poäng med mina resultat är att vi kan påverka inlärning med rätt sorts återkoppling.

Vad överraskade dig?

– Att de som fick input vid både rätt och fel blev så pass negativt påverkade. För mycket ljud är med andra ord inte bra. Att tänka på vad gäller digitala inlärningsspel som ofta har väldigt mycket ljudeffekter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med inlärningsfrågor, politiker, lärarutbildare, lärare och utformare av digitala verktyg. Jag tror ämnet även är intressant för ledare utanför skolvärlden.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-10-07 10:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-01 09:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Skolan har för lite kunskap om sina elever

Att ha kamrater är det absolut viktigaste när det gäller elevernas syn på sin trivsel och framgång i skolan visar Lottie Lofors-Nyblom i sin avhandling. Detta är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar den pedagogiska verksamheten, menar hon.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

Chefen är ingen undergörare

Fundera över ditt ledarskap och var beredd till nytänkande. Det är budskapet i en av de två böcker som Peter Fowelin denna gång skriver om.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats