Rätt beröm med fokus på uppgift ökar motivation

Lagom dos av uppmuntran med fokus på uppgiften skapar bäst motivation. Det visar Alva Appelgren i sin studie kring hur återkoppling, kritik och beröm påverkar inlärning.

Alva Appelgren
Alva Appelgren

Född 1983

i Stockholm

Disputerade 2015-08-31

vid Karolinska institutet

 


AVHANDLING
Rätt beröm med fokus på uppgift ökar motivation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har läst biomedicin och blev tidigt intresserad av hur uppfattningen om oss själva påverkar vårt beteende och hur vårt beteende påverkar omgivningen. Jag har dessutom alltid varit intresserad av lärandets processer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur återkoppling som ges under en uppgift påverkar koncentration och motivation. Jag har undersökt detta i olika grupper där både unga vuxna och barn i mellanstadiet fått lösa ganska svåra minnesuppgifter. Eleverna i mellanstadiet delades in i fyra undergrupper, en grupp fick respons under tiden de arbetade i form av ljud och kommentarer, både när de svarade rätt och fel. Den andra gruppen fick återkoppling enbart när de svarade rätt och den tredje enbart när de svarade fel. Positiva kommentarer var av typen ”bra jobbat” och negativa ”nu har du tappat lite” En grupp fick inte någon återkoppling alls. Före uppgiften fick personerna svara på frågor om vad de hade för förväntningar på övningarna. Jag ville med detta undersöka hur motivationen påverkas av den återkoppling de skulle få.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De som fick respons vid både rätt och fel presterade sämre, troligen på grund av förlorad koncentration. Tron på sin egen förmåga var avgörande för kämpaglöden. De som hade bestämt sig för att ”detta klarar jag”, gjorde fler övningar. Detta hänger nära samman med synen på intelligens. De som anser att vi kan utveckla vår smarthet var också mer ihärdiga med att göra fler uppgifter jämfört med de som ser intelligens såg något opåverkbart. Ett annat fynd från avhandlingen är att feedback som fokuserar på uppgiften, typ ”nu valde du rätt”, ökar motivationen medan respons som kopplas till karaktärsdrag, ”du är smart” gör oss mer osäkra på vår förmåga. Förklaringen är att karaktärsberöm tar fokus från uppgiften, personen börjar fundera över sig själv och sin förmåga istället för uppgiften. En stor poäng med mina resultat är att vi kan påverka inlärning med rätt sorts återkoppling.

Vad överraskade dig?

– Att de som fick input vid både rätt och fel blev så pass negativt påverkade. För mycket ljud är med andra ord inte bra. Att tänka på vad gäller digitala inlärningsspel som ofta har väldigt mycket ljudeffekter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med inlärningsfrågor, politiker, lärarutbildare, lärare och utformare av digitala verktyg. Jag tror ämnet även är intressant för ledare utanför skolvärlden.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-10-07 10:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-01 09:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Skolan har för lite kunskap om sina elever

Att ha kamrater är det absolut viktigaste när det gäller elevernas syn på sin trivsel och framgång i skolan visar Lottie Lofors-Nyblom i sin avhandling. Detta är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar den pedagogiska verksamheten, menar hon.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i sin forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.