Rätt beröm med fokus på uppgift ökar motivation

Lagom dos av uppmuntran med fokus på uppgiften skapar bäst motivation. Det visar Alva Appelgren i sin studie kring hur återkoppling, kritik och beröm påverkar inlärning.

Alva Appelgren
Alva Appelgren

Född 1983

i Stockholm

Disputerade 2015-08-31

vid Karolinska institutet

 


AVHANDLING
Rätt beröm med fokus på uppgift ökar motivation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har läst biomedicin och blev tidigt intresserad av hur uppfattningen om oss själva påverkar vårt beteende och hur vårt beteende påverkar omgivningen. Jag har dessutom alltid varit intresserad av lärandets processer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur återkoppling som ges under en uppgift påverkar koncentration och motivation. Jag har undersökt detta i olika grupper där både unga vuxna och barn i mellanstadiet fått lösa ganska svåra minnesuppgifter. Eleverna i mellanstadiet delades in i fyra undergrupper, en grupp fick respons under tiden de arbetade i form av ljud och kommentarer, både när de svarade rätt och fel. Den andra gruppen fick återkoppling enbart när de svarade rätt och den tredje enbart när de svarade fel. Positiva kommentarer var av typen ”bra jobbat” och negativa ”nu har du tappat lite” En grupp fick inte någon återkoppling alls. Före uppgiften fick personerna svara på frågor om vad de hade för förväntningar på övningarna. Jag ville med detta undersöka hur motivationen påverkas av den återkoppling de skulle få.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De som fick respons vid både rätt och fel presterade sämre, troligen på grund av förlorad koncentration. Tron på sin egen förmåga var avgörande för kämpaglöden. De som hade bestämt sig för att ”detta klarar jag”, gjorde fler övningar. Detta hänger nära samman med synen på intelligens. De som anser att vi kan utveckla vår smarthet var också mer ihärdiga med att göra fler uppgifter jämfört med de som ser intelligens såg något opåverkbart. Ett annat fynd från avhandlingen är att feedback som fokuserar på uppgiften, typ ”nu valde du rätt”, ökar motivationen medan respons som kopplas till karaktärsdrag, ”du är smart” gör oss mer osäkra på vår förmåga. Förklaringen är att karaktärsberöm tar fokus från uppgiften, personen börjar fundera över sig själv och sin förmåga istället för uppgiften. En stor poäng med mina resultat är att vi kan påverka inlärning med rätt sorts återkoppling.

Vad överraskade dig?

– Att de som fick input vid både rätt och fel blev så pass negativt påverkade. För mycket ljud är med andra ord inte bra. Att tänka på vad gäller digitala inlärningsspel som ofta har väldigt mycket ljudeffekter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med inlärningsfrågor, politiker, lärarutbildare, lärare och utformare av digitala verktyg. Jag tror ämnet även är intressant för ledare utanför skolvärlden.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-10-07 10:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-01 09:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Skolan har för lite kunskap om sina elever

Att ha kamrater är det absolut viktigaste när det gäller elevernas syn på sin trivsel och framgång i skolan visar Lottie Lofors-Nyblom i sin avhandling. Detta är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar den pedagogiska verksamheten, menar hon.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Lätt eller svårt att lära sig – hur vet vi?

Hur bedömer vi om något är lätt eller svårt att lära sig? Andreas Jemstedt har forskat om metakognitiva bedömningar.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Svart på vitt – svårt bryta segregationen i skolan

På den ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar pedagogisk segregation.

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

Så kan skolan och lärare hantera hoten mot demokratin

Forskare, lärare, lärarstudenter och skolpolitiker från hela Norden var samlade på Örebro universitet i slutet på oktober för konferensen Nordic education in a democratically troublesome time.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats