Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd för att hänga med i skolan är sällan nöjda med de anpassningar som de får. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Moa Yngve
Moa Yngve

Född 1985
Bor i Kolmården

Disputerade 2021-01-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är arbetsterapeut i grunden och när jag fick doktorandtjänsten var forskningsprojektet redan bestämt. Jag tyckte att det var spännande att få undersöka hur vanlig vardagsteknik kan fungera som stöd för gymnasieelever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att öka kunskapen om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd både före och efter de erhöll en IKT-intervention och sedermera elevernas deltagande i arbete och vidare studier. Avhandlingen bygger på elevers egna upplevelser av behov av stöd i skolaktiviteter samt vilket stöd de faktiskt får. I avhandlingen ingår totalt över 500 elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program vid olika skolor. Genom användning av ett bedömningsinstrument (Bedömning av anpassningar i skolmiljön, BAS) identifierades elevernas behov av stöd i skolaktiviteter. Bakomliggande faktorer som exempelvis hög frånvaro eller diagnoser har också identifierats hos de här eleverna.

– I IKT-interventionen ingick 300 gymnasieelever vars behov av stöd i skolaktiviteter identifierats med BAS. Utifrån BAS individanpassades IKT-interventionen och förutom teknik som dator, surfplatta eller smartphone fick eleverna även stöd av arbetsterapeuter, specialpedagog samt teknisk support. Om eleven upplevde behov av andra former av stöd kunde de också få anpassningar som exempelvis förlängd tid vid prov. Efter cirka ett halvår gjordes en ny BAS-bedömning för att utvärdera interventionen. I avhandlingens fjärde och sista delstudie har jag undersökt vad elever som deltog i interventionen gör ett år efter att de slutat gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest framträdande resultatet är att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan får anpassningar som de är nöjda med. Behovet av stödinsatser är störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program samt bland elever med neuropsykiatrisk diagnos. Jag vill understryka att färre än hälften av eleverna i studien hade en diagnos.

– Störst behov av stöd har eleverna vid lärandeaktiviteter som att läsa, skriva, matematik och prov. Men det största problemet för de här eleverna är tidshantering och struktur. Närmare 90 procent av knappt 500 elever uppger att de har behov av stöd för att komma ihåg saker och få struktur på sitt skolarbete. Resultaten indikerar också att elever behöver hjälp för att kunna använda tekniken på bästa sätt. Efter interventionen upplevde de 300 eleverna färre behov av stöd i skolaktiviteter och drygt 50 procent hade förbättrat eller bibehållit sin skolnärvaro. Drygt hälften av eleverna fick godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska.

– I den uppföljande studien, ett år efter gymnasiet, deltog 81 före detta elever som fått IKT-interventionen. Cirka två tredjedelar av dem var etablerade i arbete eller vidare studier. En siffra som stämmer väl med det nationella genomsnittet.

Vad överraskade dig?

– Främst att det fanns så lite tidigare forskning om gymnasieelevers behov av stöd. Förvånande var också den höga andel elever som upplever att de behöver stöd men inte känner att de får vad de behöver. Vad som också slog mig var att debatten ofta fokuserar på elever med diagnoser men mina resultat visar att gruppen elever i behov av stöd är så mycket större än de med diagnos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med de här eleverna och då menar jag inte bara inom elevhälsa utan såväl lärare som rektorer och beslutsfattare på högre nivå. Jag tror att avhandlingen kan fungera som uppslag för hur man kan arbeta på både individ- och gruppnivå för att bättre stötta den här elevgruppen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-17 09:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-25 14:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer