Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd för att hänga med i skolan är sällan nöjda med de anpassningar som de får. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Moa Yngve
Moa Yngve

Född 1985
Bor i Kolmården

Disputerade 2021-01-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är arbetsterapeut i grunden och när jag fick doktorandtjänsten var forskningsprojektet redan bestämt. Jag tyckte att det var spännande att få undersöka hur vanlig vardagsteknik kan fungera som stöd för gymnasieelever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att öka kunskapen om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd både före och efter de erhöll en IKT-intervention och sedermera elevernas deltagande i arbete och vidare studier. Avhandlingen bygger på elevers egna upplevelser av behov av stöd i skolaktiviteter samt vilket stöd de faktiskt får. I avhandlingen ingår totalt över 500 elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program vid olika skolor. Genom användning av ett bedömningsinstrument (Bedömning av anpassningar i skolmiljön, BAS) identifierades elevernas behov av stöd i skolaktiviteter. Bakomliggande faktorer som exempelvis hög frånvaro eller diagnoser har också identifierats hos de här eleverna.

– I IKT-interventionen ingick 300 gymnasieelever vars behov av stöd i skolaktiviteter identifierats med BAS. Utifrån BAS individanpassades IKT-interventionen och förutom teknik som dator, surfplatta eller smartphone fick eleverna även stöd av arbetsterapeuter, specialpedagog samt teknisk support. Om eleven upplevde behov av andra former av stöd kunde de också få anpassningar som exempelvis förlängd tid vid prov. Efter cirka ett halvår gjordes en ny BAS-bedömning för att utvärdera interventionen. I avhandlingens fjärde och sista delstudie har jag undersökt vad elever som deltog i interventionen gör ett år efter att de slutat gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest framträdande resultatet är att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan får anpassningar som de är nöjda med. Behovet av stödinsatser är störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program samt bland elever med neuropsykiatrisk diagnos. Jag vill understryka att färre än hälften av eleverna i studien hade en diagnos.

– Störst behov av stöd har eleverna vid lärandeaktiviteter som att läsa, skriva, matematik och prov. Men det största problemet för de här eleverna är tidshantering och struktur. Närmare 90 procent av knappt 500 elever uppger att de har behov av stöd för att komma ihåg saker och få struktur på sitt skolarbete. Resultaten indikerar också att elever behöver hjälp för att kunna använda tekniken på bästa sätt. Efter interventionen upplevde de 300 eleverna färre behov av stöd i skolaktiviteter och drygt 50 procent hade förbättrat eller bibehållit sin skolnärvaro. Drygt hälften av eleverna fick godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska.

– I den uppföljande studien, ett år efter gymnasiet, deltog 81 före detta elever som fått IKT-interventionen. Cirka två tredjedelar av dem var etablerade i arbete eller vidare studier. En siffra som stämmer väl med det nationella genomsnittet.

Vad överraskade dig?

– Främst att det fanns så lite tidigare forskning om gymnasieelevers behov av stöd. Förvånande var också den höga andel elever som upplever att de behöver stöd men inte känner att de får vad de behöver. Vad som också slog mig var att debatten ofta fokuserar på elever med diagnoser men mina resultat visar att gruppen elever i behov av stöd är så mycket större än de med diagnos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med de här eleverna och då menar jag inte bara inom elevhälsa utan såväl lärare som rektorer och beslutsfattare på högre nivå. Jag tror att avhandlingen kan fungera som uppslag för hur man kan arbeta på både individ- och gruppnivå för att bättre stötta den här elevgruppen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-17 09:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-25 14:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser