Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd för att hänga med i skolan är sällan nöjda med de anpassningar som de får. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Moa Yngve
Moa Yngve

Född 1985
Bor i Kolmården

Disputerade 2021-01-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är arbetsterapeut i grunden och när jag fick doktorandtjänsten var forskningsprojektet redan bestämt. Jag tyckte att det var spännande att få undersöka hur vanlig vardagsteknik kan fungera som stöd för gymnasieelever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att öka kunskapen om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd både före och efter de erhöll en IKT-intervention och sedermera elevernas deltagande i arbete och vidare studier. Avhandlingen bygger på elevers egna upplevelser av behov av stöd i skolaktiviteter samt vilket stöd de faktiskt får. I avhandlingen ingår totalt över 500 elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program vid olika skolor. Genom användning av ett bedömningsinstrument (Bedömning av anpassningar i skolmiljön, BAS) identifierades elevernas behov av stöd i skolaktiviteter. Bakomliggande faktorer som exempelvis hög frånvaro eller diagnoser har också identifierats hos de här eleverna.

– I IKT-interventionen ingick 300 gymnasieelever vars behov av stöd i skolaktiviteter identifierats med BAS. Utifrån BAS individanpassades IKT-interventionen och förutom teknik som dator, surfplatta eller smartphone fick eleverna även stöd av arbetsterapeuter, specialpedagog samt teknisk support. Om eleven upplevde behov av andra former av stöd kunde de också få anpassningar som exempelvis förlängd tid vid prov. Efter cirka ett halvår gjordes en ny BAS-bedömning för att utvärdera interventionen. I avhandlingens fjärde och sista delstudie har jag undersökt vad elever som deltog i interventionen gör ett år efter att de slutat gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest framträdande resultatet är att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan får anpassningar som de är nöjda med. Behovet av stödinsatser är störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program samt bland elever med neuropsykiatrisk diagnos. Jag vill understryka att färre än hälften av eleverna i studien hade en diagnos.

– Störst behov av stöd har eleverna vid lärandeaktiviteter som att läsa, skriva, matematik och prov. Men det största problemet för de här eleverna är tidshantering och struktur. Närmare 90 procent av knappt 500 elever uppger att de har behov av stöd för att komma ihåg saker och få struktur på sitt skolarbete. Resultaten indikerar också att elever behöver hjälp för att kunna använda tekniken på bästa sätt. Efter interventionen upplevde de 300 eleverna färre behov av stöd i skolaktiviteter och drygt 50 procent hade förbättrat eller bibehållit sin skolnärvaro. Drygt hälften av eleverna fick godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska.

– I den uppföljande studien, ett år efter gymnasiet, deltog 81 före detta elever som fått IKT-interventionen. Cirka två tredjedelar av dem var etablerade i arbete eller vidare studier. En siffra som stämmer väl med det nationella genomsnittet.

Vad överraskade dig?

– Främst att det fanns så lite tidigare forskning om gymnasieelevers behov av stöd. Förvånande var också den höga andel elever som upplever att de behöver stöd men inte känner att de får vad de behöver. Vad som också slog mig var att debatten ofta fokuserar på elever med diagnoser men mina resultat visar att gruppen elever i behov av stöd är så mycket större än de med diagnos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med de här eleverna och då menar jag inte bara inom elevhälsa utan såväl lärare som rektorer och beslutsfattare på högre nivå. Jag tror att avhandlingen kan fungera som uppslag för hur man kan arbeta på både individ- och gruppnivå för att bättre stötta den här elevgruppen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-17 09:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-25 14:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kvinnliga lärare tidiga med att kombinera familjeliv och yrkesliv

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Emil Marklund slår med sin forskning hål på bilden av bilden av kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.