Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd för att hänga med i skolan är sällan nöjda med de anpassningar som de får. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Moa Yngve
Moa Yngve

Född 1985
Bor i Kolmården

Disputerade 2021-01-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är arbetsterapeut i grunden och när jag fick doktorandtjänsten var forskningsprojektet redan bestämt. Jag tyckte att det var spännande att få undersöka hur vanlig vardagsteknik kan fungera som stöd för gymnasieelever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att öka kunskapen om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd både före och efter de erhöll en IKT-intervention och sedermera elevernas deltagande i arbete och vidare studier. Avhandlingen bygger på elevers egna upplevelser av behov av stöd i skolaktiviteter samt vilket stöd de faktiskt får. I avhandlingen ingår totalt över 500 elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program vid olika skolor. Genom användning av ett bedömningsinstrument (Bedömning av anpassningar i skolmiljön, BAS) identifierades elevernas behov av stöd i skolaktiviteter. Bakomliggande faktorer som exempelvis hög frånvaro eller diagnoser har också identifierats hos de här eleverna.

– I IKT-interventionen ingick 300 gymnasieelever vars behov av stöd i skolaktiviteter identifierats med BAS. Utifrån BAS individanpassades IKT-interventionen och förutom teknik som dator, surfplatta eller smartphone fick eleverna även stöd av arbetsterapeuter, specialpedagog samt teknisk support. Om eleven upplevde behov av andra former av stöd kunde de också få anpassningar som exempelvis förlängd tid vid prov. Efter cirka ett halvår gjordes en ny BAS-bedömning för att utvärdera interventionen. I avhandlingens fjärde och sista delstudie har jag undersökt vad elever som deltog i interventionen gör ett år efter att de slutat gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest framträdande resultatet är att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan får anpassningar som de är nöjda med. Behovet av stödinsatser är störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program samt bland elever med neuropsykiatrisk diagnos. Jag vill understryka att färre än hälften av eleverna i studien hade en diagnos.

– Störst behov av stöd har eleverna vid lärandeaktiviteter som att läsa, skriva, matematik och prov. Men det största problemet för de här eleverna är tidshantering och struktur. Närmare 90 procent av knappt 500 elever uppger att de har behov av stöd för att komma ihåg saker och få struktur på sitt skolarbete. Resultaten indikerar också att elever behöver hjälp för att kunna använda tekniken på bästa sätt. Efter interventionen upplevde de 300 eleverna färre behov av stöd i skolaktiviteter och drygt 50 procent hade förbättrat eller bibehållit sin skolnärvaro. Drygt hälften av eleverna fick godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska.

– I den uppföljande studien, ett år efter gymnasiet, deltog 81 före detta elever som fått IKT-interventionen. Cirka två tredjedelar av dem var etablerade i arbete eller vidare studier. En siffra som stämmer väl med det nationella genomsnittet.

Vad överraskade dig?

– Främst att det fanns så lite tidigare forskning om gymnasieelevers behov av stöd. Förvånande var också den höga andel elever som upplever att de behöver stöd men inte känner att de får vad de behöver. Vad som också slog mig var att debatten ofta fokuserar på elever med diagnoser men mina resultat visar att gruppen elever i behov av stöd är så mycket större än de med diagnos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med de här eleverna och då menar jag inte bara inom elevhälsa utan såväl lärare som rektorer och beslutsfattare på högre nivå. Jag tror att avhandlingen kan fungera som uppslag för hur man kan arbeta på både individ- och gruppnivå för att bättre stötta den här elevgruppen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-17 09:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-25 14:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.