Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Utbildning som en mänsklig rättighet kan förstås på olika sätt. Se det som en rättighet som handlar mer om en viss typ av mänsklig relation, snarare än rätten att uppnå vissa specificerade kunskapsmål, anser Christian Norefalk. 

Christian Norefalk
Christian Norefalk

Bor i Öslöv, utanför Eslöv
Född år 1977

Disputerade 2022-03-04
vid Malmö universitet


AVHANDLING
What the Right to Education Is, and What It Ought to Be: Towards a Social Ontology of Eduction as a Human Right

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är en kombination av en massa olika saker. Dels att min egen skolgång var omvälvande med nya intellektuella utmaningar och att jag sedan halkade in på universitetsstudier, dels att jag under 20 år som gymnasielärare i svenska och filosofi på både studie- och yrkesförberedande program fått nya funderingar. De funderingarna handlar både om rätten till utbildning och om skolplikt. En annan bidragande del är mitt intresse för filosofiska frågor och begreppsanalys.

– När jag som färdig och verksam lärare studerade utbildningsvetenskap på masternivå föll det sig ganska naturligt för mig att söka mig mot mer fundamentala frågor som ”Vad innebär utbildning?” och ”Vad innebär det att betrakta utbildning som en mänsklig rättighet?”.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet är att försöka hitta en förbättrad och mer sammanhängande förståelse av idén om utbildning som en mänsklig rättighet än de som presenteras både i andra filosofiska och utbildningsteoretiska undersökningar om rätten till utbildning, och i de formuleringar som finns i rådande dokument och konventioner om mänskliga rättigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att rätten till utbildning bäst förstås som en mänsklig rättighet för alla människor som vi har i egenskap av att vara människor, snarare än att vara medborgare i en stat. Även att rätten till utbildning är rätten till en viss typ av mänsklig relation snarare än rätten att gå i skola eller att uppnå vissa specificerade kunskapsmål.

– Ofta mäts rätten till utbildning antingen genom att titta på hur många som är inskrivna i skolan eller genom kunskapsresultat, exempelvis Pisa. Vi behöver vara mer lyhörda i både vår idé om, och implementering av, utbildning som en mänsklig rättighet så att det verkligen kan vara en värdefull rättighet för alla människor, inklusive exempelvis urbefolkningar.

Vad överraskade dig?

– Först och främst att dessa frågor verkar lite udda inom utbildningsvetenskapen i Sverige. Vi är ganska bortskämda i Sverige med att ta utbildning i form av skolgång för givet samtidigt som andra människor runtom i världen kämpar för att överhuvudtaget ta sig till skolan. Det mesta av forskningen i svensk utbildningsvetenskap idag verkar handla om hur vi förbättrar måluppfyllelse och resultat för elever i svensk skola. Jag tänker spontant att de som vet mest om utbildning och pedagogisk praxis är de som faktiskt befinner sig i praktiken, det vill säga lärarna, genom eventuella studier i pedagogik och genom beprövad erfarenhet.

– En annan sak är att många, inklusive forskare, verkar ta för givet vad utbildning är, och på samma gång tänka att det är detsamma som att gå i skolan och uppnå vissa formulerade kunskapsmål. Men utbildning sker ju också i familjer och andra sociala sammanhang och har ju funnits i alla kulturer och civilisationer som vi känner till. Den kan se väldigt olika ut beroende på kontext. Utbildning är varken nödvändigtvis detsamma som att gå i skola eller uppnå vissa specificerade kunskapsmål.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag är lite skeptisk till begreppet ”nytta” och att berätta för andra vad som är nyttigt för dem. Det är lite som att fråga vad nyttan av utbildning är. Den är väldigt olika för olika personer i olika kontexter. Om jag i stället får säga något om vilka jag hoppas skulle tycka att mitt arbete är av intresse så tänker jag först att det borde vara intressant för både forskare och politiker som håller på med utbildningsfrågor, och kanske speciellt de som jobbar på mer internationell nivå.

– Sedan tänker jag också att verksamma lärare borde ha ett intresse av att fundera på vad utbildning är. Vi bör inte bara ställa dessa typer av existentiella frågor som människor, utan också i vår yrkesroll som lärare. Att vara lärare är inte bara att vara en tjänsteman.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-05-12 17:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 5 november.

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens i slöjd! Ta del av föreläsningar med aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som inspirerar dig i yrkesrollen! Delta i Stockholm 20-21 sept eller via vår webbkonferens 28 sept–12 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 aug!

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Effekter av tidiga insatser för förskolebarn med autism

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser