Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Utbildning som en mänsklig rättighet kan förstås på olika sätt. Se det som en rättighet som handlar mer om en viss typ av mänsklig relation, snarare än rätten att uppnå vissa specificerade kunskapsmål, anser Christian Norefalk. 

Christian Norefalk
Christian Norefalk

Bor i Öslöv, utanför Eslöv
Född år 1977

Disputerade 2022-03-04
vid Malmö universitet


AVHANDLING
What the Right to Education Is, and What It Ought to Be: Towards a Social Ontology of Eduction as a Human Right

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är en kombination av en massa olika saker. Dels att min egen skolgång var omvälvande med nya intellektuella utmaningar och att jag sedan halkade in på universitetsstudier, dels att jag under 20 år som gymnasielärare i svenska och filosofi på både studie- och yrkesförberedande program fått nya funderingar. De funderingarna handlar både om rätten till utbildning och om skolplikt. En annan bidragande del är mitt intresse för filosofiska frågor och begreppsanalys.

– När jag som färdig och verksam lärare studerade utbildningsvetenskap på masternivå föll det sig ganska naturligt för mig att söka mig mot mer fundamentala frågor som ”Vad innebär utbildning?” och ”Vad innebär det att betrakta utbildning som en mänsklig rättighet?”.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet är att försöka hitta en förbättrad och mer sammanhängande förståelse av idén om utbildning som en mänsklig rättighet än de som presenteras både i andra filosofiska och utbildningsteoretiska undersökningar om rätten till utbildning, och i de formuleringar som finns i rådande dokument och konventioner om mänskliga rättigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att rätten till utbildning bäst förstås som en mänsklig rättighet för alla människor som vi har i egenskap av att vara människor, snarare än att vara medborgare i en stat. Även att rätten till utbildning är rätten till en viss typ av mänsklig relation snarare än rätten att gå i skola eller att uppnå vissa specificerade kunskapsmål.

– Ofta mäts rätten till utbildning antingen genom att titta på hur många som är inskrivna i skolan eller genom kunskapsresultat, exempelvis Pisa. Vi behöver vara mer lyhörda i både vår idé om, och implementering av, utbildning som en mänsklig rättighet så att det verkligen kan vara en värdefull rättighet för alla människor, inklusive exempelvis urbefolkningar.

Vad överraskade dig?

– Först och främst att dessa frågor verkar lite udda inom utbildningsvetenskapen i Sverige. Vi är ganska bortskämda i Sverige med att ta utbildning i form av skolgång för givet samtidigt som andra människor runtom i världen kämpar för att överhuvudtaget ta sig till skolan. Det mesta av forskningen i svensk utbildningsvetenskap idag verkar handla om hur vi förbättrar måluppfyllelse och resultat för elever i svensk skola. Jag tänker spontant att de som vet mest om utbildning och pedagogisk praxis är de som faktiskt befinner sig i praktiken, det vill säga lärarna, genom eventuella studier i pedagogik och genom beprövad erfarenhet.

– En annan sak är att många, inklusive forskare, verkar ta för givet vad utbildning är, och på samma gång tänka att det är detsamma som att gå i skolan och uppnå vissa formulerade kunskapsmål. Men utbildning sker ju också i familjer och andra sociala sammanhang och har ju funnits i alla kulturer och civilisationer som vi känner till. Den kan se väldigt olika ut beroende på kontext. Utbildning är varken nödvändigtvis detsamma som att gå i skola eller uppnå vissa specificerade kunskapsmål.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag är lite skeptisk till begreppet ”nytta” och att berätta för andra vad som är nyttigt för dem. Det är lite som att fråga vad nyttan av utbildning är. Den är väldigt olika för olika personer i olika kontexter. Om jag i stället får säga något om vilka jag hoppas skulle tycka att mitt arbete är av intresse så tänker jag först att det borde vara intressant för både forskare och politiker som håller på med utbildningsfrågor, och kanske speciellt de som jobbar på mer internationell nivå.

– Sedan tänker jag också att verksamma lärare borde ha ett intresse av att fundera på vad utbildning är. Vi bör inte bara ställa dessa typer av existentiella frågor som människor, utan också i vår yrkesroll som lärare. Att vara lärare är inte bara att vara en tjänsteman.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-05-12 17:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens i slöjd! Ta del av föreläsningar med aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som inspirerar dig i yrkesrollen! Delta i Stockholm 20-21 sept eller via vår webbkonferens 28 sept–12 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 aug!

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Effekter av tidiga insatser för förskolebarn med autism

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.

Bilder kan försämra läsförståelsen för dyslektiker

Personer med dyslexi presterar bättre när ett läromaterial enbart består av text, jämfört med när materialet består av både text och bild. Det visar Eva Wennås Brantes studie.

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Framgångsrikt lärande med förhandling

En lärprocess som innebär att eleverna förhandlar med varandra kan bidra till att utveckla kompetenser som är nödvändiga i dagens informationssamhälle. Det visar Patrik Liljas fältstudie av samhällsprogrammet på en gymnasieskola.

Att lära sig livsförståelse genom kränkning

När Christina Osbeck arbetade vid Centrum för värdegrundsstudier hade hon en bild av kränkning som en handling som bröt mot det normala. Det var tills hon upptäckte att det inte var lika svart och vitt för eleverna: för dem är det en gråskala där handlingarna syftar till att lära varandra gällande normer och värderingar. Det är vid upprepade markeringar som elever riskerar att gå över den enskilda individens gräns - och övergå till det vi kallar kränkning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!