Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Utbildning som en mänsklig rättighet kan förstås på olika sätt. Se det som en rättighet som handlar mer om en viss typ av mänsklig relation, snarare än rätten att uppnå vissa specificerade kunskapsmål, anser Christian Norefalk. 

Christian Norefalk
Christian Norefalk

Bor i Öslöv, utanför Eslöv
Född år 1977

Disputerade 2022-03-04
vid Malmö universitet


AVHANDLING
What the Right to Education Is, and What It Ought to Be: Towards a Social Ontology of Eduction as a Human Right

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är en kombination av en massa olika saker. Dels att min egen skolgång var omvälvande med nya intellektuella utmaningar och att jag sedan halkade in på universitetsstudier, dels att jag under 20 år som gymnasielärare i svenska och filosofi på både studie- och yrkesförberedande program fått nya funderingar. De funderingarna handlar både om rätten till utbildning och om skolplikt. En annan bidragande del är mitt intresse för filosofiska frågor och begreppsanalys.

– När jag som färdig och verksam lärare studerade utbildningsvetenskap på masternivå föll det sig ganska naturligt för mig att söka mig mot mer fundamentala frågor som ”Vad innebär utbildning?” och ”Vad innebär det att betrakta utbildning som en mänsklig rättighet?”.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet är att försöka hitta en förbättrad och mer sammanhängande förståelse av idén om utbildning som en mänsklig rättighet än de som presenteras både i andra filosofiska och utbildningsteoretiska undersökningar om rätten till utbildning, och i de formuleringar som finns i rådande dokument och konventioner om mänskliga rättigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att rätten till utbildning bäst förstås som en mänsklig rättighet för alla människor som vi har i egenskap av att vara människor, snarare än att vara medborgare i en stat. Även att rätten till utbildning är rätten till en viss typ av mänsklig relation snarare än rätten att gå i skola eller att uppnå vissa specificerade kunskapsmål.

– Ofta mäts rätten till utbildning antingen genom att titta på hur många som är inskrivna i skolan eller genom kunskapsresultat, exempelvis Pisa. Vi behöver vara mer lyhörda i både vår idé om, och implementering av, utbildning som en mänsklig rättighet så att det verkligen kan vara en värdefull rättighet för alla människor, inklusive exempelvis urbefolkningar.

Vad överraskade dig?

– Först och främst att dessa frågor verkar lite udda inom utbildningsvetenskapen i Sverige. Vi är ganska bortskämda i Sverige med att ta utbildning i form av skolgång för givet samtidigt som andra människor runtom i världen kämpar för att överhuvudtaget ta sig till skolan. Det mesta av forskningen i svensk utbildningsvetenskap idag verkar handla om hur vi förbättrar måluppfyllelse och resultat för elever i svensk skola. Jag tänker spontant att de som vet mest om utbildning och pedagogisk praxis är de som faktiskt befinner sig i praktiken, det vill säga lärarna, genom eventuella studier i pedagogik och genom beprövad erfarenhet.

– En annan sak är att många, inklusive forskare, verkar ta för givet vad utbildning är, och på samma gång tänka att det är detsamma som att gå i skolan och uppnå vissa formulerade kunskapsmål. Men utbildning sker ju också i familjer och andra sociala sammanhang och har ju funnits i alla kulturer och civilisationer som vi känner till. Den kan se väldigt olika ut beroende på kontext. Utbildning är varken nödvändigtvis detsamma som att gå i skola eller uppnå vissa specificerade kunskapsmål.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag är lite skeptisk till begreppet ”nytta” och att berätta för andra vad som är nyttigt för dem. Det är lite som att fråga vad nyttan av utbildning är. Den är väldigt olika för olika personer i olika kontexter. Om jag i stället får säga något om vilka jag hoppas skulle tycka att mitt arbete är av intresse så tänker jag först att det borde vara intressant för både forskare och politiker som håller på med utbildningsfrågor, och kanske speciellt de som jobbar på mer internationell nivå.

– Sedan tänker jag också att verksamma lärare borde ha ett intresse av att fundera på vad utbildning är. Vi bör inte bara ställa dessa typer av existentiella frågor som människor, utan också i vår yrkesroll som lärare. Att vara lärare är inte bara att vara en tjänsteman.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-05-12 17:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Elevhälsa

Välkommen till vår årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela elevhälsoteamet! Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-nu-pris 3 795 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som kan inspirera dig i din yrkesroll! Delta på plats i Stockholm 20-21 september eller via webbkonferensen 28 september – 12 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 augusti!

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.