2020-05-18 15:22  41 Dela:

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

I skolvardagen uppstår ofta situationer där mänskliga rättigheter hamnar i fokus. Det här är lärarna bra på att fånga upp, men oftast helt omedvetet. Det visar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Lisa Isenström
Lisa Isenström

Född 1972
Bor i Örebro

Disputerade 2020-04-03
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Att utbilda rättighetsbärare: Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som grundskollärare. I den rollen men också privat har jag alltid känt stort engagemang för värdegrundsfrågor, mänskliga rättigheter och hur vi förhåller oss till varandra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om undervisning i mänskliga rättigheter för yngre skolbarn. Enligt läroplanen ska skolan stödja barnens förmågor och kunskaper, inte enbart om mänskliga rättigheter, utan också i handling. Att lära sig mänskliga rättigheter är inget man gör endast vid specifika temadagar eller temalektioner utan hela tiden, i våra handlingar och attityder. Avhandlingen bygger på observationer från tre klassrum i årskurs 1 vid tre olika skolor med tre olika lärare. Samma lärare har också intervjuats. I avhandlingen gör jag en poäng av att prata om lärande mänskliga rättigheter. Det vill säga vad och hur lärarna gör för att stödja utvecklingen av en handlingskunskap om de här frågorna i såväl undervisning som i andra sammanhang. Totalt observerades 50 timmar i varje klass.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna gör mycket och på väldigt många olika sätt för att stödja barns värderingar och beteenden kring mänskliga rättigheter. Vid exempelvis samlingar är lärarna noga med att skapa plats åt alla, att barnen ska lyssna på varandra och inte avbryta. I undervisningen uppmuntras ofta eleverna att uttrycka sina åsikter men också lyssna på andras. Det här är något som hela tiden sker i skolvardagen och som lärarna gör mer eller mindre omedvetet. I intervjuerna framkom att lärarna sällan reflekterar över att det faktiskt handlar om just mänskliga rättigheter.

– Tidigare forskning visar att undervisningen saknar ett rättighetsspråk men med en ökad medvetenhet om hur mänskliga rättigheter tar form i skolvardagen skulle lärarna kunna lägga in ett rättighetsspråk i det de gör. Min avhandling bekräftar också tidigare forskningsresultat om att idéer om barns kompetens avspeglar sig på hur mycket utrymme barn får för exempelvis eget ansvar och att bestämma själv. Kort sagt, synen på barn påverkar också synen på mänskliga rättigheter för barn.

Vad överraskade dig?

– Att det sker så mycket rättighetsundervisning i skolan! Lärarna är otroligt duktiga att fånga upp situationer och jag tror att rättighetsundervisningen med små medel skulle kunna bli ännu vassare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att framför allt verksamma lärare kan ha det. Men även lärarutbildare och beslutsfattare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-18 15:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-27 11:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Engelska för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Samhället ställer allt högre krav på goda kunskaper i engelska och vi behöver arbeta för att hålla undervisningen modern och relevant. Hur kan vi både stötta och utmana eleverna? Hur skapar vi ett kommunikativt klassrum där språket används på riktigt? Här erbjuds aktuell ämnesdidaktisk forskning, samt praktiska verktyg och gott om språklig input. Välkommen!

Skolbibliotek 2020

I år går konferensen för Skolbibliotek av stapeln i Stockholm! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.