Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

I skolvardagen uppstår ofta situationer där mänskliga rättigheter hamnar i fokus. Det här är lärarna bra på att fånga upp, men oftast helt omedvetet. Det visar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Lisa Isenström
Lisa Isenström

Född 1972
Bor i Örebro

Disputerade 2020-04-03
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Att utbilda rättighetsbärare: Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som grundskollärare. I den rollen men också privat har jag alltid känt stort engagemang för värdegrundsfrågor, mänskliga rättigheter och hur vi förhåller oss till varandra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om undervisning i mänskliga rättigheter för yngre skolbarn. Enligt läroplanen ska skolan stödja barnens förmågor och kunskaper, inte enbart om mänskliga rättigheter, utan också i handling. Att lära sig mänskliga rättigheter är inget man gör endast vid specifika temadagar eller temalektioner utan hela tiden, i våra handlingar och attityder. Avhandlingen bygger på observationer från tre klassrum i årskurs 1 vid tre olika skolor med tre olika lärare. Samma lärare har också intervjuats. I avhandlingen gör jag en poäng av att prata om lärande mänskliga rättigheter. Det vill säga vad och hur lärarna gör för att stödja utvecklingen av en handlingskunskap om de här frågorna i såväl undervisning som i andra sammanhang. Totalt observerades 50 timmar i varje klass.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna gör mycket och på väldigt många olika sätt för att stödja barns värderingar och beteenden kring mänskliga rättigheter. Vid exempelvis samlingar är lärarna noga med att skapa plats åt alla, att barnen ska lyssna på varandra och inte avbryta. I undervisningen uppmuntras ofta eleverna att uttrycka sina åsikter men också lyssna på andras. Det här är något som hela tiden sker i skolvardagen och som lärarna gör mer eller mindre omedvetet. I intervjuerna framkom att lärarna sällan reflekterar över att det faktiskt handlar om just mänskliga rättigheter.

– Tidigare forskning visar att undervisningen saknar ett rättighetsspråk men med en ökad medvetenhet om hur mänskliga rättigheter tar form i skolvardagen skulle lärarna kunna lägga in ett rättighetsspråk i det de gör. Min avhandling bekräftar också tidigare forskningsresultat om att idéer om barns kompetens avspeglar sig på hur mycket utrymme barn får för exempelvis eget ansvar och att bestämma själv. Kort sagt, synen på barn påverkar också synen på mänskliga rättigheter för barn.

Vad överraskade dig?

– Att det sker så mycket rättighetsundervisning i skolan! Lärarna är otroligt duktiga att fånga upp situationer och jag tror att rättighetsundervisningen med små medel skulle kunna bli ännu vassare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att framför allt verksamma lärare kan ha det. Men även lärarutbildare och beslutsfattare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-18 15:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-11 15:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.