2020-05-04 08:59  325 Dela:

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Genom att använda sig av bakgrundsinformation om provtagare är det möjligt att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och därmed en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Gabriel Wallin
Gabriel Wallin

Född 1991
Bor i Nice, Frankrike

Disputerade 2020-01-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Extensions of the kernel method of test score equating

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom statistik och metodutveckling. Det fanns en doktorandtjänst ute som skulle vara inriktad på metodutveckling kopplat till just kunskapsmätningar och det tyckte jag lät väldigt intressant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man kan göra rättvisa jämförelser mellan olika provtagargrupper som har deltagit i storskaliga kunskapsprov. Ett prov som jag studerat är högskoleprovet. Eftersom resultaten från provet används för att söka in till universitetet är det viktigt att det blir en rättvis tävling om platserna och att resultaten från ett år är jämförbara med resultaten från ett annat år. Man skapar helt unika prov från gång till gång, vilket innebär att proven aldrig kan vara exakt lika svåra. När man tittar på provresultaten från en omgång till en annan och jämför provtagargrupperna ser man att de har presterat olika bra. Då kan man fråga sig om det beror på att det ena provet var svårare än det andra, och att den ena gruppen presterade bättre för att de hade tur att få en lättare version. Eller var det så att den gruppen helt enkelt var lite bättre?

– Det är standard på storskaliga kunskapsmätningar att använda så kallade ankaruppgifter. Det är uppgifter som är gemensamma för båda provversionerna som man vill jämföra, men som inte är en del av provpoängen. De är bara där för att kunna hjälpa oss att göra en poängjustering. Den här typen av uppgifter är effektiva verktyg för att göra justeringar. Men alla prov har inte ankaruppgifter. Högskoleprovet har ganska nyligen börjat med ankaruppgifter men det är en ganska stor process att implementera dem.

– Vi har undersökt om man kan använda sig av annan information som eventuellt kan finnas tillgänglig för att göra poängjusteringar. Vi har tittat på bakgrundsinformation om provtagarna, som kön, ålder och provresultat från andra kunskapsmätningar, för att se om vi kan nyttja den i stället.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har tagit fram en metod för hur man kan samla bakgrundsinformation om provtagare och använda den på ett sätt som är önskvärt för att kunna göra rättvisa jämförelser. Med hjälp av metoden kan man göra en poängjustering som är baserad på svårighetsnivån på de respektive proven. Det ska alltså inte spela någon roll vilken provversion man har tagit. Vi har kunnat visa att den här metoden fungerar lika bra som om vi hade haft ankaruppgifter. Metoden fungerar också bättre än om vi helt enkelt bara ignorerat det faktum att det inte finns några ankaruppgifter och vi inte använder bakgrundsinformationen, utan låtsas som att det inte finns någon skillnad mellan grupperna. Det skulle vara en ganska naiv metod, men den enda som man har kunnat använda. Vi har visat att vi kan göra bättre än så.

Vad överraskade dig?

– Jag misstänkte att vår metod skulle vara bättre än den som bygger på att man helt enkelt antar att provtagargrupperna inte skiljer sig åt. Men att vi skulle kunna göra lika bra som om vi hade informationen från ankaruppgifter, som är ‘gold standard’ inom kunskapsmätningar världen över, det var överraskande. Det har också fått oss att tänka att det kanske går att göra ännu bättre om vi använder oss av både ankaruppgifter och bakgrundsinformation.

Vem har nytta av dina resultat?

– Själva metoden är till gagn för de som analyserar prov och sköter poängrapportering eftersom vi tillhandahåller metoder som är bättre än de existerande. Men de som verkligen gagnas av dem är såklart provtagarna eftersom vi tillhandahåller metoder som säkerställer att det blir rättvisa jämförelser. Det innebär att det inte är slumpen som avgör om man kommer in på en utbildning eller inte, om man till exempel hade oturen att skriva provet ett år som var svårare än ett annat år.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-05-04 08:59 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-29 09:06 av Ebba Reinolf


Relaterat

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Tyska Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens för dig som undervisar i tyska! Konferensen innehåller åtta föreläsningar både på tyska och svenska om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet. Herzlich willkommen!

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.