2020-05-04 08:59  237 Dela:

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Genom att använda sig av bakgrundsinformation om provtagare är det möjligt att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och därmed en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Gabriel Wallin
Gabriel Wallin

Född 1991
Bor i Nice, Frankrike

Disputerade 2020-01-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Extensions of the kernel method of test score equating

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom statistik och metodutveckling. Det fanns en doktorandtjänst ute som skulle vara inriktad på metodutveckling kopplat till just kunskapsmätningar och det tyckte jag lät väldigt intressant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man kan göra rättvisa jämförelser mellan olika provtagargrupper som har deltagit i storskaliga kunskapsprov. Ett prov som jag studerat är högskoleprovet. Eftersom resultaten från provet används för att söka in till universitetet är det viktigt att det blir en rättvis tävling om platserna och att resultaten från ett år är jämförbara med resultaten från ett annat år. Man skapar helt unika prov från gång till gång, vilket innebär att proven aldrig kan vara exakt lika svåra. När man tittar på provresultaten från en omgång till en annan och jämför provtagargrupperna ser man att de har presterat olika bra. Då kan man fråga sig om det beror på att det ena provet var svårare än det andra, och att den ena gruppen presterade bättre för att de hade tur att få en lättare version. Eller var det så att den gruppen helt enkelt var lite bättre?

– Det är standard på storskaliga kunskapsmätningar att använda så kallade ankaruppgifter. Det är uppgifter som är gemensamma för båda provversionerna som man vill jämföra, men som inte är en del av provpoängen. De är bara där för att kunna hjälpa oss att göra en poängjustering. Den här typen av uppgifter är effektiva verktyg för att göra justeringar. Men alla prov har inte ankaruppgifter. Högskoleprovet har ganska nyligen börjat med ankaruppgifter men det är en ganska stor process att implementera dem.

– Vi har undersökt om man kan använda sig av annan information som eventuellt kan finnas tillgänglig för att göra poängjusteringar. Vi har tittat på bakgrundsinformation om provtagarna, som kön, ålder och provresultat från andra kunskapsmätningar, för att se om vi kan nyttja den i stället.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har tagit fram en metod för hur man kan samla bakgrundsinformation om provtagare och använda den på ett sätt som är önskvärt för att kunna göra rättvisa jämförelser. Med hjälp av metoden kan man göra en poängjustering som är baserad på svårighetsnivån på de respektive proven. Det ska alltså inte spela någon roll vilken provversion man har tagit. Vi har kunnat visa att den här metoden fungerar lika bra som om vi hade haft ankaruppgifter. Metoden fungerar också bättre än om vi helt enkelt bara ignorerat det faktum att det inte finns några ankaruppgifter och vi inte använder bakgrundsinformationen, utan låtsas som att det inte finns någon skillnad mellan grupperna. Det skulle vara en ganska naiv metod, men den enda som man har kunnat använda. Vi har visat att vi kan göra bättre än så.

Vad överraskade dig?

– Jag misstänkte att vår metod skulle vara bättre än den som bygger på att man helt enkelt antar att provtagargrupperna inte skiljer sig åt. Men att vi skulle kunna göra lika bra som om vi hade informationen från ankaruppgifter, som är ‘gold standard’ inom kunskapsmätningar världen över, det var överraskande. Det har också fått oss att tänka att det kanske går att göra ännu bättre om vi använder oss av både ankaruppgifter och bakgrundsinformation.

Vem har nytta av dina resultat?

– Själva metoden är till gagn för de som analyserar prov och sköter poängrapportering eftersom vi tillhandahåller metoder som är bättre än de existerande. Men de som verkligen gagnas av dem är såklart provtagarna eftersom vi tillhandahåller metoder som säkerställer att det blir rättvisa jämförelser. Det innebär att det inte är slumpen som avgör om man kommer in på en utbildning eller inte, om man till exempel hade oturen att skriva provet ett år som var svårare än ett annat år.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-05-04 08:59 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-29 09:06 av Ebba Reinolf


Relaterat

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Spanska

Hur kan vi motivera, stötta och utmana alla elever i spanska? Hur håller vi undervisningen modern och relevant? Svenska och utländska föreläsare bjuder på aktuell forskning och praktiska verktyg samt ämnesfördjupning och språklig input för egen del. Välkommen!

Tyska Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens för dig som undervisar i tyska! Konferensen innehåller åtta föreläsningar både på tyska och svenska om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet. Herzlich willkommen!

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.