Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner. Det visar Ali Abdelzadeh i sin studie om vad som orsakar och motverkar politiskt missnöje bland ungdomar.

Ali Abdelzadeh
Ali Abdelzadeh

Född 1981
i Urmia, iranska Kurdistan

Disputerade 2014-06-05
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Transcending dichotomies. The many faces of youth dissatisfaction in democracy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som 16-åring kom till Sverige engagerade jag mig i en rad olika ungdomsorganisationer. Något vi ungdomar ofta fick höra var att unga i Sverige var politiskt ointresserade, missnöjda och självupptagna. Jag har aldrig känt igen mig i den bilden och ville ta reda på hur det egentligen ligger till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ungas politiska attityder, speciellt deras missnöjesyttringar mot det politiska systemet och dess centrala institutioner. Avhandlingen fokuserar på förtroendet för institutionerna, som riksdagen, regeringen, polisen och domstolar. Studien utgår delvis från tesen att ett visst missnöje gynnar demokratin eftersom den gruppen kan sätta fingret på felaktigheter.

– Materialet är hämtat från en större studie vid Örebro universitet där ungdomar genom enkäter fått svara på frågor om de exempelvis känner att de har möjligheter att påverka, om de har förtroende för statliga institutionerna, om de anser att militären ska ta över om regeringen visar sig oduglig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag hittade fyra tydliga grupper bland ungdomarna. Den största gruppen består av unga som tror på demokratin och med förtroende för de statliga institutionerna. I en annan grupp fann jag ambivalenta ungdomar som är kritiska mot demokratin som idé men ändå hyggligt nöjda med rådande system. Den tredje gruppen är fientligt inställd och missnöjd med det demokratiska systemet.

– Dessa ungdomar föredrar hellre andra system, exempelvis militärt styre. Den fjärde gruppen består av unga som är kritiska, ibland missnöjda men som i grunden tror på demokrati. De är intresserade och står i beredskap att engagera sig i frågor de anser viktiga.

– Ytterligare ett viktigt resultat är att lärare har en avgörande betydelse för i vilken grad unga har förtroende för det demokratiska systemet. Elever som upplevde sig orättvist behandlade av lärare har lågt förtroende för det demokratiska systemet. Elever med erfarenheter av lärare som lyssnar och bryr sig får en positiv syn. Slutsatsen är att lärarnas relation till varje elev är av stort betydelse för elevernas framtida syn på och förtroende för demokrati som samhällsidé.

Vad överraskade dig?

– Att relationen mellan lärare och elev har så stort betydelse för hur unga formar sin syn på samhället och det demokratiska systemet. Det är tydligt att eleverna ser lärarna som statens förlängda arm.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och statliga myndigheter.

Sidan publicerades 2014-10-22 13:49 av John Miller


Relaterat

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Pedagogers demokratiarbete imponerar

Förskolans och skolans demokratiuppdrag kräver kompetenta pedagoger. Om detta skriver Lars Persson i sin avhandling, Pedagogerna och demokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Han hoppas att avhandlingen gör att demokratifrågan i skolan diskuteras flitigare och att rektorerna avsätter mer tid för pedagogerna att reflektera kring detta.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)