Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner. Det visar Ali Abdelzadeh i sin studie om vad som orsakar och motverkar politiskt missnöje bland ungdomar.

Ali Abdelzadeh
Ali Abdelzadeh

Född 1981
i Urmia, iranska Kurdistan

Disputerade 2014-06-05
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Transcending dichotomies. The many faces of youth dissatisfaction in democracy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som 16-åring kom till Sverige engagerade jag mig i en rad olika ungdomsorganisationer. Något vi ungdomar ofta fick höra var att unga i Sverige var politiskt ointresserade, missnöjda och självupptagna. Jag har aldrig känt igen mig i den bilden och ville ta reda på hur det egentligen ligger till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ungas politiska attityder, speciellt deras missnöjesyttringar mot det politiska systemet och dess centrala institutioner. Avhandlingen fokuserar på förtroendet för institutionerna, som riksdagen, regeringen, polisen och domstolar. Studien utgår delvis från tesen att ett visst missnöje gynnar demokratin eftersom den gruppen kan sätta fingret på felaktigheter.

– Materialet är hämtat från en större studie vid Örebro universitet där ungdomar genom enkäter fått svara på frågor om de exempelvis känner att de har möjligheter att påverka, om de har förtroende för statliga institutionerna, om de anser att militären ska ta över om regeringen visar sig oduglig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag hittade fyra tydliga grupper bland ungdomarna. Den största gruppen består av unga som tror på demokratin och med förtroende för de statliga institutionerna. I en annan grupp fann jag ambivalenta ungdomar som är kritiska mot demokratin som idé men ändå hyggligt nöjda med rådande system. Den tredje gruppen är fientligt inställd och missnöjd med det demokratiska systemet.

– Dessa ungdomar föredrar hellre andra system, exempelvis militärt styre. Den fjärde gruppen består av unga som är kritiska, ibland missnöjda men som i grunden tror på demokrati. De är intresserade och står i beredskap att engagera sig i frågor de anser viktiga.

– Ytterligare ett viktigt resultat är att lärare har en avgörande betydelse för i vilken grad unga har förtroende för det demokratiska systemet. Elever som upplevde sig orättvist behandlade av lärare har lågt förtroende för det demokratiska systemet. Elever med erfarenheter av lärare som lyssnar och bryr sig får en positiv syn. Slutsatsen är att lärarnas relation till varje elev är av stort betydelse för elevernas framtida syn på och förtroende för demokrati som samhällsidé.

Vad överraskade dig?

– Att relationen mellan lärare och elev har så stort betydelse för hur unga formar sin syn på samhället och det demokratiska systemet. Det är tydligt att eleverna ser lärarna som statens förlängda arm.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och statliga myndigheter.

Sidan publicerades 2014-10-22 13:49 av John Miller


Relaterat

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Pedagogers demokratiarbete imponerar

Förskolans och skolans demokratiuppdrag kräver kompetenta pedagoger. Om detta skriver Lars Persson i sin avhandling, Pedagogerna och demokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Han hoppas att avhandlingen gör att demokratifrågan i skolan diskuteras flitigare och att rektorerna avsätter mer tid för pedagogerna att reflektera kring detta.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats