Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner. Det visar Ali Abdelzadeh i sin studie om vad som orsakar och motverkar politiskt missnöje bland ungdomar.

Ali Abdelzadeh
Ali Abdelzadeh

Född 1981
i Urmia, iranska Kurdistan

Disputerade 2014-06-05
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Transcending dichotomies. The many faces of youth dissatisfaction in democracy

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som 16-åring kom till Sverige engagerade jag mig i en rad olika ungdomsorganisationer. Något vi ungdomar ofta fick höra var att unga i Sverige var politiskt ointresserade, missnöjda och självupptagna. Jag har aldrig känt igen mig i den bilden och ville ta reda på hur det egentligen ligger till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ungas politiska attityder, speciellt deras missnöjesyttringar mot det politiska systemet och dess centrala institutioner. Avhandlingen fokuserar på förtroendet för institutionerna, som riksdagen, regeringen, polisen och domstolar. Studien utgår delvis från tesen att ett visst missnöje gynnar demokratin eftersom den gruppen kan sätta fingret på felaktigheter.

– Materialet är hämtat från en större studie vid Örebro universitet där ungdomar genom enkäter fått svara på frågor om de exempelvis känner att de har möjligheter att påverka, om de har förtroende för statliga institutionerna, om de anser att militären ska ta över om regeringen visar sig oduglig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag hittade fyra tydliga grupper bland ungdomarna. Den största gruppen består av unga som tror på demokratin och med förtroende för de statliga institutionerna. I en annan grupp fann jag ambivalenta ungdomar som är kritiska mot demokratin som idé men ändå hyggligt nöjda med rådande system. Den tredje gruppen är fientligt inställd och missnöjd med det demokratiska systemet.

– Dessa ungdomar föredrar hellre andra system, exempelvis militärt styre. Den fjärde gruppen består av unga som är kritiska, ibland missnöjda men som i grunden tror på demokrati. De är intresserade och står i beredskap att engagera sig i frågor de anser viktiga.

– Ytterligare ett viktigt resultat är att lärare har en avgörande betydelse för i vilken grad unga har förtroende för det demokratiska systemet. Elever som upplevde sig orättvist behandlade av lärare har lågt förtroende för det demokratiska systemet. Elever med erfarenheter av lärare som lyssnar och bryr sig får en positiv syn. Slutsatsen är att lärarnas relation till varje elev är av stort betydelse för elevernas framtida syn på och förtroende för demokrati som samhällsidé.

Vad överraskade dig?

– Att relationen mellan lärare och elev har så stort betydelse för hur unga formar sin syn på samhället och det demokratiska systemet. Det är tydligt att eleverna ser lärarna som statens förlängda arm.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och statliga myndigheter.

Sidan publicerades 2014-10-22 13:49 av John Miller


Relaterat

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Pedagogers demokratiarbete imponerar

Förskolans och skolans demokratiuppdrag kräver kompetenta pedagoger. Om detta skriver Lars Persson i sin avhandling, Pedagogerna och demokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Han hoppas att avhandlingen gör att demokratifrågan i skolan diskuteras flitigare och att rektorerna avsätter mer tid för pedagogerna att reflektera kring detta.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.