Dela:

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Lena Öijen.

Lena Öijen
Lena Öijen

Född 1977
Uppväxt i Skene

Disputerade 2014-09-26
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Samverkan lärosäte-skola. En studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart

Lena Öijen har forskat om det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.
– RUC lanserar många problem som fortfarande är aktuella i skolans värld. Hur ska vi samarbeta lärosäte-skola, och vem har tolkningsföreträde? säger 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har haft tjänster både inom högskola som på kommun, och blev fascinerad av de skillnader som fanns mellan lärosätet och kommunen – det är olika verkligheter.

– Avhandlingen är skriven inom ramen för det regionala skolstödsprojektet som pågick i Regionförbundet Örebros regi åren 2012-2014. Skolstödsprojektet handlade bland annat om att skapa regionala stödstrukturer för skolutveckling för Örebroregionens skolor. Min funktion var att utgöra skolstödsprojektets ”skarvsladd” som i detta avseende ska kunna både skolans värld som högskolevärlden, och att bygga upp långsiktiga relationer och kontakter med den akademiska världen. Dessutom handlade min funktion om att utgöra den övergripande vetenskapliga kompetensen i skolstödsprojektets olika insatser, ”den kritiska vännen med forskarglasögon”.

– Jag har fortfarande ambitionen att kunna verka i och för ”båda världarna”. Det sker genom att kombinera uppdrag rörande följeforskning, skolsamverkan, skolstöd med mera via det egna nystartade företaget, och med en deltidstjänst som kvalitetsledare på barn- och utbildningsförvaltningen här på hemmaplan.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling undersöker jag fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Jag har varit intresserad av att förstå varför detta statligt sanktionerade fenomen kom till år 1996 och varför det upphörde inför år 2011.

– Jag har också varit intresserad av att förstå de skillnader som ter sig finnas för RUC och hur de kan förstås som ”logiska”. Intervjuer skedde med RUC-företrädare vid 22 lärosäten, senhösten 2012 och tidig vinter 2013.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen synliggörs fem skilda sätt att förklara och motivera varför RUC behövs. Dessa fem skilda sätt anges i avhandlingen som idealtyper av RUC som samarbetspart, i syfte att skapa förtroende, bejaka avnämaren (det vill säga kundens behov), stärka regionen, sälja uppdrag samt utgöra en problematiserande samarbetspart för skolan i dess arbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– I praktiken innebär det ju att ett enskilt RUC kan motivera sitt varande utifrån samtliga idealtyper. Däremot är det troligt att någon eller några av dem är mer dominerande. Utifrån min undersökning av RUC som nationellt fenomen i statliga texter och via dessa intervjuer med RUC-företrädare, ser jag en förskjutning över tid gällande vad som utgör den mest framträdande anledningen till varför RUC behövs.

– Från att RUC lanseras i statliga texter som ett ”mellanrum” för skola och lärosäte att mötas som jämbördiga parter om skolutveckling, lärarutbildning och forskning, och någonting i gränslandet mellan skola och lärosäte, har RUC år 2012 blivit en intern lärosätesangelägenhet som behöver förhålla sig till lärosätets positionering mellan akademisering och marknadisering.

– Det innebär alltså att RUC som nationellt fenomen inte längre först och främst ses som relevant för relationen lärosäte-skola. Den verkar i statliga texter utgå från att fungera. Fokus ligger nu snarare på att betrakta och att vilja bli betraktad som en slags forskningsgarant för skolan samtidigt som den betraktar sig, och även av skolan, som en av flera möjliga konkurrerande forskningsgaranter på en marknad.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig var den skillnad i syn som framkom i intervjuerna mellan Skolinspektionen och Skolverket. Det fanns allmänt sett en positiv inställning till Skolinspektionen medan inställningen för Skolverket var mer kluven. Man behövde finansiering av sin verksamhet samtidigt som man tyckte att Skolverkets uppdrag till lärosätena var allt för detaljerade och för mycket i sista minuten. Här fanns det en sympati för Skolverkets tjänstemän och en förståelse för att förändringarna kom högre upp i systemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärosäten och skola, och övriga som är intresserade av samverkan och forskningsbaserad skolutveckling.

– RUC lanserar många problem som fortfarande är aktuella i skolans värld. Hur ska vi samarbeta lärosäte-skola, och vem har tolkningsföreträde? Min analys av hur RUC har motiverats i statliga texter över tid kan användas som en slags lärdom att ta med in i det spännande arbete som verkar pågå både nationellt i form av Skolforskningsinstitutet, som i flera län eller regioner med att skapa FoU-verksamhet skola.

– Jag tror att många av de frågor och problem som RUC sågs som lösningen för fortfarande är lika aktuella, om inte än viktigare, att belysa i och med skollagens skrivning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag har även fått kommentarer efter att avhandlingen har publicerats att de skilda synsätt på samverkan som utmejslas i avhandlingen, skulle kunna vara användbara för att diskutera och problematisera även annan samverkan, exempelvis samverkan skola-näringsliv.

Sidan publicerades 2015-05-20 09:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarutbildningens position mellan skola och högre utbildning

Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.

Kunskapssynen i utbildningsreformerna under lupp

Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!