Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Publicerad:2015-05-20
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Lena Öijen
Lena Öijen

Född 1977
Uppväxt i Skene

Disputerade 2014-09-26
vid Örebro universitet

Avhandling

Samverkan lärosäte-skola. En studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart

Lena Öijen har forskat om det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.
– RUC lanserar många problem som fortfarande är aktuella i skolans värld. Hur ska vi samarbeta lärosäte-skola, och vem har tolkningsföreträde? säger Lena Öijen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har haft tjänster både inom högskola som på kommun, och blev fascinerad av de skillnader som fanns mellan lärosätet och kommunen – det är olika verkligheter.

– Avhandlingen är skriven inom ramen för det regionala skolstödsprojektet som pågick i Regionförbundet Örebros regi åren 2012-2014. Skolstödsprojektet handlade bland annat om att skapa regionala stödstrukturer för skolutveckling för Örebroregionens skolor. Min funktion var att utgöra skolstödsprojektets ”skarvsladd” som i detta avseende ska kunna både skolans värld som högskolevärlden, och att bygga upp långsiktiga relationer och kontakter med den akademiska världen. Dessutom handlade min funktion om att utgöra den övergripande vetenskapliga kompetensen i skolstödsprojektets olika insatser, ”den kritiska vännen med forskarglasögon”.

– Jag har fortfarande ambitionen att kunna verka i och för ”båda världarna”. Det sker genom att kombinera uppdrag rörande följeforskning, skolsamverkan, skolstöd med mera via det egna nystartade företaget, och med en deltidstjänst som kvalitetsledare på barn- och utbildningsförvaltningen här på hemmaplan.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling undersöker jag fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Jag har varit intresserad av att förstå varför detta statligt sanktionerade fenomen kom till år 1996 och varför det upphörde inför år 2011.

– Jag har också varit intresserad av att förstå de skillnader som ter sig finnas för RUC och hur de kan förstås som ”logiska”. Intervjuer skedde med RUC-företrädare vid 22 lärosäten, senhösten 2012 och tidig vinter 2013.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen synliggörs fem skilda sätt att förklara och motivera varför RUC behövs. Dessa fem skilda sätt anges i avhandlingen som idealtyper av RUC som samarbetspart, i syfte att skapa förtroende, bejaka avnämaren (det vill säga kundens behov), stärka regionen, sälja uppdrag samt utgöra en problematiserande samarbetspart för skolan i dess arbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– I praktiken innebär det ju att ett enskilt RUC kan motivera sitt varande utifrån samtliga idealtyper. Däremot är det troligt att någon eller några av dem är mer dominerande. Utifrån min undersökning av RUC som nationellt fenomen i statliga texter och via dessa intervjuer med RUC-företrädare, ser jag en förskjutning över tid gällande vad som utgör den mest framträdande anledningen till varför RUC behövs.

– Från att RUC lanseras i statliga texter som ett ”mellanrum” för skola och lärosäte att mötas som jämbördiga parter om skolutveckling, lärarutbildning och forskning, och någonting i gränslandet mellan skola och lärosäte, har RUC år 2012 blivit en intern lärosätesangelägenhet som behöver förhålla sig till lärosätets positionering mellan akademisering och marknadisering.

– Det innebär alltså att RUC som nationellt fenomen inte längre först och främst ses som relevant för relationen lärosäte-skola. Den verkar i statliga texter utgå från att fungera. Fokus ligger nu snarare på att betrakta och att vilja bli betraktad som en slags forskningsgarant för skolan samtidigt som den betraktar sig, och även av skolan, som en av flera möjliga konkurrerande forskningsgaranter på en marknad.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig var den skillnad i syn som framkom i intervjuerna mellan Skolinspektionen och Skolverket. Det fanns allmänt sett en positiv inställning till Skolinspektionen medan inställningen för Skolverket var mer kluven. Man behövde finansiering av sin verksamhet samtidigt som man tyckte att Skolverkets uppdrag till lärosätena var allt för detaljerade och för mycket i sista minuten. Här fanns det en sympati för Skolverkets tjänstemän och en förståelse för att förändringarna kom högre upp i systemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärosäten och skola, och övriga som är intresserade av samverkan och forskningsbaserad skolutveckling.

– RUC lanserar många problem som fortfarande är aktuella i skolans värld. Hur ska vi samarbeta lärosäte-skola, och vem har tolkningsföreträde? Min analys av hur RUC har motiverats i statliga texter över tid kan användas som en slags lärdom att ta med in i det spännande arbete som verkar pågå både nationellt i form av Skolforskningsinstitutet, som i flera län eller regioner med att skapa FoU-verksamhet skola.

– Jag tror att många av de frågor och problem som RUC sågs som lösningen för fortfarande är lika aktuella, om inte än viktigare, att belysa i och med skollagens skrivning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag har även fått kommentarer efter att avhandlingen har publicerats att de skilda synsätt på samverkan som utmejslas i avhandlingen, skulle kunna vara användbara för att diskutera och problematisera även annan samverkan, exempelvis samverkan skola-näringsliv.

Moa Duvarci Engman

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev