Dela:

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Lena Öijen.

Lena Öijen
Lena Öijen

Född 1977
Uppväxt i Skene

Disputerade 2014-09-26
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Samverkan lärosäte-skola. En studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart

Lena Öijen har forskat om det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.
– RUC lanserar många problem som fortfarande är aktuella i skolans värld. Hur ska vi samarbeta lärosäte-skola, och vem har tolkningsföreträde? säger 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har haft tjänster både inom högskola som på kommun, och blev fascinerad av de skillnader som fanns mellan lärosätet och kommunen – det är olika verkligheter.

– Avhandlingen är skriven inom ramen för det regionala skolstödsprojektet som pågick i Regionförbundet Örebros regi åren 2012-2014. Skolstödsprojektet handlade bland annat om att skapa regionala stödstrukturer för skolutveckling för Örebroregionens skolor. Min funktion var att utgöra skolstödsprojektets ”skarvsladd” som i detta avseende ska kunna både skolans värld som högskolevärlden, och att bygga upp långsiktiga relationer och kontakter med den akademiska världen. Dessutom handlade min funktion om att utgöra den övergripande vetenskapliga kompetensen i skolstödsprojektets olika insatser, ”den kritiska vännen med forskarglasögon”.

– Jag har fortfarande ambitionen att kunna verka i och för ”båda världarna”. Det sker genom att kombinera uppdrag rörande följeforskning, skolsamverkan, skolstöd med mera via det egna nystartade företaget, och med en deltidstjänst som kvalitetsledare på barn- och utbildningsförvaltningen här på hemmaplan.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling undersöker jag fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Jag har varit intresserad av att förstå varför detta statligt sanktionerade fenomen kom till år 1996 och varför det upphörde inför år 2011.

– Jag har också varit intresserad av att förstå de skillnader som ter sig finnas för RUC och hur de kan förstås som ”logiska”. Intervjuer skedde med RUC-företrädare vid 22 lärosäten, senhösten 2012 och tidig vinter 2013.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen synliggörs fem skilda sätt att förklara och motivera varför RUC behövs. Dessa fem skilda sätt anges i avhandlingen som idealtyper av RUC som samarbetspart, i syfte att skapa förtroende, bejaka avnämaren (det vill säga kundens behov), stärka regionen, sälja uppdrag samt utgöra en problematiserande samarbetspart för skolan i dess arbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– I praktiken innebär det ju att ett enskilt RUC kan motivera sitt varande utifrån samtliga idealtyper. Däremot är det troligt att någon eller några av dem är mer dominerande. Utifrån min undersökning av RUC som nationellt fenomen i statliga texter och via dessa intervjuer med RUC-företrädare, ser jag en förskjutning över tid gällande vad som utgör den mest framträdande anledningen till varför RUC behövs.

– Från att RUC lanseras i statliga texter som ett ”mellanrum” för skola och lärosäte att mötas som jämbördiga parter om skolutveckling, lärarutbildning och forskning, och någonting i gränslandet mellan skola och lärosäte, har RUC år 2012 blivit en intern lärosätesangelägenhet som behöver förhålla sig till lärosätets positionering mellan akademisering och marknadisering.

– Det innebär alltså att RUC som nationellt fenomen inte längre först och främst ses som relevant för relationen lärosäte-skola. Den verkar i statliga texter utgå från att fungera. Fokus ligger nu snarare på att betrakta och att vilja bli betraktad som en slags forskningsgarant för skolan samtidigt som den betraktar sig, och även av skolan, som en av flera möjliga konkurrerande forskningsgaranter på en marknad.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig var den skillnad i syn som framkom i intervjuerna mellan Skolinspektionen och Skolverket. Det fanns allmänt sett en positiv inställning till Skolinspektionen medan inställningen för Skolverket var mer kluven. Man behövde finansiering av sin verksamhet samtidigt som man tyckte att Skolverkets uppdrag till lärosätena var allt för detaljerade och för mycket i sista minuten. Här fanns det en sympati för Skolverkets tjänstemän och en förståelse för att förändringarna kom högre upp i systemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärosäten och skola, och övriga som är intresserade av samverkan och forskningsbaserad skolutveckling.

– RUC lanserar många problem som fortfarande är aktuella i skolans värld. Hur ska vi samarbeta lärosäte-skola, och vem har tolkningsföreträde? Min analys av hur RUC har motiverats i statliga texter över tid kan användas som en slags lärdom att ta med in i det spännande arbete som verkar pågå både nationellt i form av Skolforskningsinstitutet, som i flera län eller regioner med att skapa FoU-verksamhet skola.

– Jag tror att många av de frågor och problem som RUC sågs som lösningen för fortfarande är lika aktuella, om inte än viktigare, att belysa i och med skollagens skrivning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag har även fått kommentarer efter att avhandlingen har publicerats att de skilda synsätt på samverkan som utmejslas i avhandlingen, skulle kunna vara användbara för att diskutera och problematisera även annan samverkan, exempelvis samverkan skola-näringsliv.

Sidan publicerades 2015-05-20 09:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarutbildningens position mellan skola och högre utbildning

Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.

Kunskapssynen i utbildningsreformerna under lupp

Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.