Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

På språkintroduktionsprogrammet känner sig nyanlända elever inkluderade i klassen men exkluderade från skolan. Väl på ett gymnasieprogram blir känslan blir den omvända, konstaterar Åsa Bjuhr som forskat om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Åsa Bjuhr
Åsa Bjuhr

Född 1973
Bor i Luleå

Disputerade 2019-09-13
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar på lärarutbildningen men är grundskollärare i botten och har även arbetat länge inom vuxenutbildningen. Den enda åldersgrupp jag inte verkat inom är äldre tonåringar, så intresset väcktes av att jag kände att jag hade en kunskapslucka och att det inte fanns mycket forskning om just den här elevgruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om övergången från språkintroduktion till ett nationellt gymnasieprogram. I dagsläget lyckas endast en liten del, cirka 35 procent, av eleverna som går på språkintroduktionsprogrammet att ta gymnasieexamen hösten innan de fyller 19 år. En förklaring till den låga andelen är att många elever helt enkelt inte hinner.

– Avhandlingen bygger på intervjuer med åtta lärare från sex olika kommuner på språkintroduktionsprogrammet om hur de ser på organisationen kring språkintroduktion och övergången till gymnasiet. Jag har även intervjuat tolv elever som går första terminen på gymnasiet om hur de upplever skillnaden och övergången från språkintroduktion. De intervjuade eleverna har olika bakgrund och olika mycket skolgång med sig sedan tidigare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarnas beskrivningar av eleverna på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av regelverket som omgärdar den här elevgruppen. Mer konkret, lärarna talar om elevernas chanser att lyckas klara ett nationellt gymnasieprogram utifrån hur lång tid de har på sig. Centralt i lärarnas samtal om eleverna är deras tidigare studiebakgrund och födelseår. Resultaten visar också att organisationen kring språkintroduktion och gymnasiet skiljer sig mycket mellan kommunerna. Små kommuner har ofta fördel av korta beslutsvägar och mindre skolor där lärarna ibland arbetar i båda skolformer och därmed känner till eleverna. Större kommuner har däremot ofta mer resurser i form av läxhjälp och liknande. Jag ska tillägga att intervjuerna gjordes hösten 2015, precis i samband med den stora flyktingströmmen, och en hel del kan därför ha förändrats sedan dess.

– Elevintervjuerna vittnar om att de i språkintroduktionsklassen kände sig inkluderade i gruppen men exkluderade från de övriga elever i skolan. Väl på ett vanligt gymnasieprogram blev känslan den motsatta, många kände sig inkluderade i skolan men exkluderade i klassen. Den här känslan klingade dock av i takt med att höstterminen gick mot höstlov.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna inte alltid var medvetna om vilka val de hade möjlighet att göra vid övergången till gymnasieprogram. Många fortsatte exempelvis att läsa svenska som andraspråk i stället för svenska, vissa för att de tyckte att det fungerade bra, men flera elever visste att de inte de hade valmöjligheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många lärare kommer att känna igen sig i beskrivningarna av hur det fungerar i gränslandet mellan språkintroduktion och gymnasiet. Men jag hoppas också att resultaten kan vara till nytta för skolledare och beslutsfattare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-01 15:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-08 13:54 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.