Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

På språkintroduktionsprogrammet känner sig nyanlända elever inkluderade i klassen men exkluderade från skolan. Väl på ett gymnasieprogram blir känslan blir den omvända, konstaterar Åsa Bjuhr som forskat om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Åsa Bjuhr
Åsa Bjuhr

Född 1973
Bor i Luleå

Disputerade 2019-09-13
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar på lärarutbildningen men är grundskollärare i botten och har även arbetat länge inom vuxenutbildningen. Den enda åldersgrupp jag inte verkat inom är äldre tonåringar, så intresset väcktes av att jag kände att jag hade en kunskapslucka och att det inte fanns mycket forskning om just den här elevgruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om övergången från språkintroduktion till ett nationellt gymnasieprogram. I dagsläget lyckas endast en liten del, cirka 35 procent, av eleverna som går på språkintroduktionsprogrammet att ta gymnasieexamen hösten innan de fyller 19 år. En förklaring till den låga andelen är att många elever helt enkelt inte hinner.

– Avhandlingen bygger på intervjuer med åtta lärare från sex olika kommuner på språkintroduktionsprogrammet om hur de ser på organisationen kring språkintroduktion och övergången till gymnasiet. Jag har även intervjuat tolv elever som går första terminen på gymnasiet om hur de upplever skillnaden och övergången från språkintroduktion. De intervjuade eleverna har olika bakgrund och olika mycket skolgång med sig sedan tidigare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarnas beskrivningar av eleverna på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av regelverket som omgärdar den här elevgruppen. Mer konkret, lärarna talar om elevernas chanser att lyckas klara ett nationellt gymnasieprogram utifrån hur lång tid de har på sig. Centralt i lärarnas samtal om eleverna är deras tidigare studiebakgrund och födelseår. Resultaten visar också att organisationen kring språkintroduktion och gymnasiet skiljer sig mycket mellan kommunerna. Små kommuner har ofta fördel av korta beslutsvägar och mindre skolor där lärarna ibland arbetar i båda skolformer och därmed känner till eleverna. Större kommuner har däremot ofta mer resurser i form av läxhjälp och liknande. Jag ska tillägga att intervjuerna gjordes hösten 2015, precis i samband med den stora flyktingströmmen, och en hel del kan därför ha förändrats sedan dess.

– Elevintervjuerna vittnar om att de i språkintroduktionsklassen kände sig inkluderade i gruppen men exkluderade från de övriga elever i skolan. Väl på ett vanligt gymnasieprogram blev känslan den motsatta, många kände sig inkluderade i skolan men exkluderade i klassen. Den här känslan klingade dock av i takt med att höstterminen gick mot höstlov.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna inte alltid var medvetna om vilka val de hade möjlighet att göra vid övergången till gymnasieprogram. Många fortsatte exempelvis att läsa svenska som andraspråk i stället för svenska, vissa för att de tyckte att det fungerade bra, men flera elever visste att de inte de hade valmöjligheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många lärare kommer att känna igen sig i beskrivningarna av hur det fungerar i gränslandet mellan språkintroduktion och gymnasiet. Men jag hoppas också att resultaten kan vara till nytta för skolledare och beslutsfattare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-01 15:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-08 13:54 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer