Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Skolan brister i kunskap och kompetens om barn som växer upp i regnbågsfamiljer. Skolan agerar som om de här barnen inte finns i klassrummet, konstaterar Per Nordén som forskat om regnbågsbarn.

Per Nordén
Per Nordén

Född 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-09-21
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Regnbågsungar: Familj, utbildning, fritid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad inom pedagogik och didaktik och undervisar på universitetet.  Något jag noterat i det allmänna samtalet om barn i regnbågsfamiljer är att det pratas om dem som om det vore en fråga för framtiden, inte att de här barnen faktiskt finns i dag. Trots sociala och politiska förändringar har få studier hittills gjorts utifrån regnbågsbarnens perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka typer av problem, sociala konflikter och maktrelationer som upplevs av barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Jag har intervjuat totalt 28 personer mellan 15-38 år som växt upp i regnbågsfamiljer. Jag undersöker deras erfarenheter utifrån tre perspektiv, familjen, skolan och fritiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dessa barn, på olika sätt tvingats hantera sin familjebakgrund.  Det finns en extrem okunskap i skolan om de här barnen och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Barnen i studien berättar om allt från mobbning, hot, och våld. Men också om återkommande dispyter på lektionstid kring frågor om homosexuella, vilket ju innebär ett direkt ifrågasättande av elevens familjeförhållande. En tjej sändes till skolkuratorn för att hon var med i ett stökigt tjejgäng. Skolkuratorn frågade om tjejen bråkade för att hon var rädd att bli lesbisk som sin mamma.

– Skolpersonal reflekterar sällan över de här barnens utsatthet. Undervisning om hbtq rivs ofta av genom en temadag, sedan glöms ämnet bort. Som om det vore en fråga för framtiden, inte att det sitter i elever i klassrummet här och nu, som lever i den här kontexten. Skolan blir på så vis medskapare av ett stigma och många barn vittnar om en känsla av ensamhet. Barnen antar olika strategier, vissa berättar inte om sin familj, andra är mer öppna, ett förhållningssätt som också innebär en ökad utsatthet. Men det är inte helt nattsvart. Många regnbågsbarn vittnar om bra skolgång och uppväxt.

– I flera andra länder finns organisationer för barn som växt upp i regnbågsfamiljer, men inte i Sverige. De här barnen har heller ingen plats i ”Pride”, till skillnad mot föräldrar som även har en mötesplats genom organisationen ”Stolta föräldrar”. Sammanfattningsvis visar mina resultat att regnbågsbarn ofta osynliggörs, särskilt i skolan.

Vad överraskade dig?

– Alla starka berättelser som tidigare aldrig berättats. Men också att det faktiskt inte tidigare har gjorts någon studie i samma omfattning utifrån regnbågsbarnens perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och ungdomar och absolut lärarutbildare. Vidare blivande lärare, de som arbetar med elevhälsa och andra som är intresserade av genuspedagogik och familjeforskning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-28 10:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-02 12:14 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.