Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Skolan brister i kunskap och kompetens om barn som växer upp i regnbågsfamiljer. Skolan agerar som om de här barnen inte finns i klassrummet, konstaterar Per Nordén som forskat om regnbågsbarn.

Per Nordén
Per Nordén

Född 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-09-21
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Regnbågsungar: Familj, utbildning, fritid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad inom pedagogik och didaktik och undervisar på universitetet.  Något jag noterat i det allmänna samtalet om barn i regnbågsfamiljer är att det pratas om dem som om det vore en fråga för framtiden, inte att de här barnen faktiskt finns i dag. Trots sociala och politiska förändringar har få studier hittills gjorts utifrån regnbågsbarnens perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka typer av problem, sociala konflikter och maktrelationer som upplevs av barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Jag har intervjuat totalt 28 personer mellan 15-38 år som växt upp i regnbågsfamiljer. Jag undersöker deras erfarenheter utifrån tre perspektiv, familjen, skolan och fritiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dessa barn, på olika sätt tvingats hantera sin familjebakgrund.  Det finns en extrem okunskap i skolan om de här barnen och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Barnen i studien berättar om allt från mobbning, hot, och våld. Men också om återkommande dispyter på lektionstid kring frågor om homosexuella, vilket ju innebär ett direkt ifrågasättande av elevens familjeförhållande. En tjej sändes till skolkuratorn för att hon var med i ett stökigt tjejgäng. Skolkuratorn frågade om tjejen bråkade för att hon var rädd att bli lesbisk som sin mamma.

– Skolpersonal reflekterar sällan över de här barnens utsatthet. Undervisning om hbtq rivs ofta av genom en temadag, sedan glöms ämnet bort. Som om det vore en fråga för framtiden, inte att det sitter i elever i klassrummet här och nu, som lever i den här kontexten. Skolan blir på så vis medskapare av ett stigma och många barn vittnar om en känsla av ensamhet. Barnen antar olika strategier, vissa berättar inte om sin familj, andra är mer öppna, ett förhållningssätt som också innebär en ökad utsatthet. Men det är inte helt nattsvart. Många regnbågsbarn vittnar om bra skolgång och uppväxt.

– I flera andra länder finns organisationer för barn som växt upp i regnbågsfamiljer, men inte i Sverige. De här barnen har heller ingen plats i ”Pride”, till skillnad mot föräldrar som även har en mötesplats genom organisationen ”Stolta föräldrar”. Sammanfattningsvis visar mina resultat att regnbågsbarn ofta osynliggörs, särskilt i skolan.

Vad överraskade dig?

– Alla starka berättelser som tidigare aldrig berättats. Men också att det faktiskt inte tidigare har gjorts någon studie i samma omfattning utifrån regnbågsbarnens perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och ungdomar och absolut lärarutbildare. Vidare blivande lärare, de som arbetar med elevhälsa och andra som är intresserade av genuspedagogik och familjeforskning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-28 10:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-02 12:14 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.