Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Skolan brister i kunskap och kompetens om barn som växer upp i regnbågsfamiljer. Skolan agerar som om de här barnen inte finns i klassrummet, konstaterar Per Nordén som forskat om regnbågsbarn.

Per Nordén
Per Nordén

Född 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-09-21
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Regnbågsungar: Familj, utbildning, fritid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad inom pedagogik och didaktik och undervisar på universitetet.  Något jag noterat i det allmänna samtalet om barn i regnbågsfamiljer är att det pratas om dem som om det vore en fråga för framtiden, inte att de här barnen faktiskt finns i dag. Trots sociala och politiska förändringar har få studier hittills gjorts utifrån regnbågsbarnens perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka typer av problem, sociala konflikter och maktrelationer som upplevs av barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Jag har intervjuat totalt 28 personer mellan 15-38 år som växt upp i regnbågsfamiljer. Jag undersöker deras erfarenheter utifrån tre perspektiv, familjen, skolan och fritiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dessa barn, på olika sätt tvingats hantera sin familjebakgrund.  Det finns en extrem okunskap i skolan om de här barnen och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Barnen i studien berättar om allt från mobbning, hot, och våld. Men också om återkommande dispyter på lektionstid kring frågor om homosexuella, vilket ju innebär ett direkt ifrågasättande av elevens familjeförhållande. En tjej sändes till skolkuratorn för att hon var med i ett stökigt tjejgäng. Skolkuratorn frågade om tjejen bråkade för att hon var rädd att bli lesbisk som sin mamma.

– Skolpersonal reflekterar sällan över de här barnens utsatthet. Undervisning om hbtq rivs ofta av genom en temadag, sedan glöms ämnet bort. Som om det vore en fråga för framtiden, inte att det sitter i elever i klassrummet här och nu, som lever i den här kontexten. Skolan blir på så vis medskapare av ett stigma och många barn vittnar om en känsla av ensamhet. Barnen antar olika strategier, vissa berättar inte om sin familj, andra är mer öppna, ett förhållningssätt som också innebär en ökad utsatthet. Men det är inte helt nattsvart. Många regnbågsbarn vittnar om bra skolgång och uppväxt.

– I flera andra länder finns organisationer för barn som växt upp i regnbågsfamiljer, men inte i Sverige. De här barnen har heller ingen plats i ”Pride”, till skillnad mot föräldrar som även har en mötesplats genom organisationen ”Stolta föräldrar”. Sammanfattningsvis visar mina resultat att regnbågsbarn ofta osynliggörs, särskilt i skolan.

Vad överraskade dig?

– Alla starka berättelser som tidigare aldrig berättats. Men också att det faktiskt inte tidigare har gjorts någon studie i samma omfattning utifrån regnbågsbarnens perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och ungdomar och absolut lärarutbildare. Vidare blivande lärare, de som arbetar med elevhälsa och andra som är intresserade av genuspedagogik och familjeforskning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-28 10:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-02 12:14 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser